Handledningar

Jorden runt år 1852Handledningar

Koppling till skolans kursplan i historia

Högstadiet

Imperialism och världskrig,  cirka 1850–1950

  • Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Lektionens innehåll

Lektionen tränar framför allt elevernas förmåga att:

  • använda och jämföra historiska källor,
  • undersöka vem som berättar, när och varför,
  • identifiera olika perspektiv,
  • förstå att historiska källor inte ger en neutral eller fullständig bild av det förflutna,
  • resonera kring vad en källa kan och inte kan användas till,
  • upptäcka hur språk kan uttrycka föreställningar och värderingar.

I förlängningen kan övningen också öppna för frågor om kolonialism, europeisk expansion och 1800-talets föreställningar om människor från andra delar av världen.

Övning 1 -

Övning 2 - Vems blick på Tahiti?

I den här lektionen får eleverna möta tre svenska röster som beskriver Tahiti:

  • Casimir Petre, som skrev dagbok under resan 1852.
  • Nils Johan Andersson, naturforskare på expeditionen, som skrev brev hem under resan.
  • Richard Melander, som 1889 skrev en bok om Eugenies världsomsegling, flera decennier efter att resan ägt rum.

De tre källorna beskriver delvis samma saker, men ur olika perspektiv. Eleverna ska undersöka hur olika personer beskriver samma plats och fundera över varför deras berättelser skiljer sig åt.
Den avslutande frågan är:
Om vi vill förstå hur det var på Tahiti 1852 – behöver vi alla tre källorna? Varför?

Steg 1. Låt eleverna läsa Casimirs dagbok.

Ca. 10 min

Be dem markera eller uppmärksamma:

  • Vad berättar Casimir om Tahiti?
  • Vad verkar han själv tycka är intressant?
  • Hur beskriver han människorna?
  • Vad skriver han om fransmännen?


Fråga:
Vilken bild får du av Tahiti när du bara läser Casimirs dagbok?
Eleverna skriver 2–3 meningar.

Steg 2. Läs Anderssons brev

Ca 10–15 minuter
Dela ut Anderssons utdrag om drottning Pomaré och fransmännens inflytande.
Eleverna får nu undersöka:
Vad ser Andersson som Casimir inte berättar om?
Låt dem särskilt leta efter information om:

  • drottningen
  • fransmännen
  • Tahitis politiska situation
  • relationen mellan Tahiti och Frankrike


Viktig detalj
Be eleverna läsa Anderssons avslutande kommentar:
"jag egentligen blott sett en liten del af Taheiti"
Fråga:
Varför tror ni att Andersson själv skriver detta?


Här kan eleverna börja upptäcka att även en person som varit på plats bara ser en del av verkligheten.

Steg 3. – Läs Melanders berättelse

Ca 10–15 minuter
Nu får eleverna läsa Melanders utdrag om musik, dans och mötet med fransmännen.
Be dem markera ord eller uttryck som beskriver tahitierna.
Exempel:

  • "hjertliga"
  • "lifliga"
  • "lyckligt"
  • "vackra"
  • "behagfulla"
  • "vildens vanliga ståndpunkt"


Fråga:
Vilken bild av tahitierna skapar Melander genom sitt språk?

Steg 4. Jämför texterna

Fråga
Casimir
Andersson
Melander
Hur beskrivs Tahiti?
Hur beskrivs tahitierna?
Vad berättar källan om fransmännen?
Vad verkar vara viktigt för författaren?
Vilken bild får vi av drottning Pomaré?
Vad får vi veta om författaren själv?
Vad får vi inte veta?
Vad är de tre personerna intresserade av?

Stöttning för sista frågan:

Casimir
→ personlig upplevelse, natur, människor, vardag.
Andersson
→ natur, människor och samhälle, men också den politiska situationen.
Melander
→ berättelse, stämning, människor och dramatiska situationer.

Steg 5. Begreppet "Vilden"

Nu skulle jag göra en särskild liten övning kring Melanders formulering:
"som förde dem jättesteg framom vildens vanliga ståndpunkt"
Fråga eleverna:

  • Vad tror ni att Melander menar med "vilden"?
  • Vad säger formuleringen om hur han ser på tahitierna?
  • Varför kan han samtidigt beskriva tahitierna som vackra, vänliga och lyckliga?

Eleverna får möjlighet att upptäcka att en person kan skriva positivt om människor och samtidigt utgå från föreställningar om att de står lägre än européer.
Här kan du som lärare introducera begrepp som:

  • kolonialism
  • europeisk expansion
  • föreställningar om "civilisation"
  • exotisering

Men låt begreppen komma efter elevernas egen analys, inte före.

Steg 8. Källkritik: Vilken källa ska vi välja?


Fråga till eleverna:
Vilken källa är bäst om vi vill veta hur det var på Tahiti 1852?
Låt eleverna först välja en.


Sedan ställer läraren frågan:
Är någon av källorna bäst på allt?


Förhoppningsvis börjar eleverna se att svaret är nej.
Casimir är exempelvis användbar för att undersöka en resenärs personliga upplevelse.
Andersson kan ge information om drottningen och den politiska situationen.
Melander kan visa hur expeditionen senare berättades och hur en svensk författare beskrev tahitierna.

Diskutera

Publicerad:

Uppdaterad: