Lärarhandledning

Åk 7-9

Ljusa nätterLärarhandledning

Hur förändrades samhället med det elektriska ljuset?

1870-tal

Stockholm och näs

En bågljuslampa bredvid en teknisk teckning av en likadan lampa.
Foto: Truls Nord, Tekniska museet (CC BY 4.0), ritning från Uppfinningarnas bok Volym III: Elektriciteten, dess framställning och användande inom yrkena och industrien. (1902).
Det elektriska ljuset förändrade samhället i grunden. Nu gick det att arbeta fastän det var mörkt och staden var inte längre en lika otäck plats på natten.

I den här lektionen får eleverna reflektera över hur det elektriska ljuset - och elektriciteten - påverkade samhället i stort och smått.

Kopplingar till kursplanen i historia

Undervisningsmaterialet matchar följande centrala innehåll i skolans kursplan för historieämnet:

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

Eleven tränar genom dessa övningar på förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

Så svarar lektionen mot FN:s globala mål

Lektionen svar mot mål 7, ”Hållbar energi för alla”.

Övning - Vad är det här?

Syftet med uppgiften är att skapa nyfikenhet för historiska föremål och deras användningsområden. Genom att göra den här övningen tränar sig eleverna på att reflektera över historiska föremål och hur människors behov ser ut och förändras.

Tid: 20–30 minuter
Den här övningen görs med fördel utan att eleverna sett något annat innehåll om lektionen. Övningen kan göras individuellt men passar bäst för grupper om 2–4 elever.

Material

Bild på bågljuslampan, digital eller utskriven.
Frågor om bågljuslampan (på anslagstavla, PowerPoint eller en utskriven lapp/grupp).

Gör så här

Låt eleverna undersöka bilden på bågljuslampan. Undersök föremålets olika delar. Samtidigt ska de fundera och gissa på följande frågor:

  • Vad har föremålet använts till? Vad har den haft för funktion?
  • Vem/vilka har använt föremålet? En viss målgrupp eller en specifik person?
  • Från vilket årtionde är föremålet ifrån? Är det något med föremålet som är särskilt tidsspecifikt?
  • Uppmana eleverna att spara sina tankar och reflektioner genom att anteckna.

När alla funderat och spånat i grupper får de berätta över hur de tänkt och vad de kommit fram till. Det är spännande att höra olika gissningar! Syftet är inte att gissa rätt eller närmast, utan snarare att låta elevernas fantasi flöda! Som lärare får du gärna vara lite hemlighetsfull och uppmuntra till en fantasifull och öppen diskussion.

Möjlig variant på presentationen (men det kräver mer tid): Iscensätt presentationen som om det vore en värdering i Antikrundan.

Uppgiften avslutas genom att du som är lärare presenterar föremålet. Det kan du göra genom att fortsätta med nästa övning, att lyssna på ljudberättelsen ”Även kvällen är nu ljus på sågverket i Näs”. Eleverna kan därefter få gissa igen, eller ta del av det faktaunderlag som finns.

Övning - Elektrisk belysning

Syftet med övningen är att få kunskap om vad elektrisk belysning hade för betydelse för vårt sätt att leva, arbeta och vara. Genom att göra övningen får eleverna ta del av kunskap om hur elektrifieringen utvecklades under slutet av 1800-talet och 1900-talet, samt reflektera över vad det innebar för människor då och hur det påverkat vårt sätt att leva idag. Uppgiften kan göras i helklass, i mindre grupper eller individuellt.

Tid: 20 minuter

Material

Ljudberättelserna ”Även kvällen är nu ljus på sågverket i Näs” och ”När Stockholm fick elektriskt ljus” (som ljudfil eller manus).

Frågor till "Även kvällen är nu ljus på sågverket i Näs"

  • När och var fick Sverige sin första elektriska belysning?
  • Vilken teknik använde man sig av?
  • Vad innebar det för arbetarna? Tror du det påverkade produktionen?

Frågor till "När Stockholm fick elektriskt ljus"

  • Vad tyckte gästerna om inomhusbelysningen på Blanchs café?
  • Vilka tror du fick möjlighet att ta del av denna nyhet?
  • Hur fick lamporna ström?

Gör så här

Låt eleverna lyssna/läsa berättelserna ”Även kvällen är nu ljus på sågverket i Näs” och ”När Stockholm fick elektriskt ljus”.
Låt eleverna svara på frågorna till ljudberättelsen. Du som lärare bestämmer om eleverna ska delge sina svar muntligt (i helklass eller mindre grupper) eller om de ska skriva ned sina svar. Fördjupa genom att ta del av faktaunderlaget och använd diskussionsfrågorna för att fundera på hur den elektriska belysningen och elektrifieringen utvecklats i Sverige och vad det inneburit för oss i arbetsliv och vardag.

Övning - Ett liv utan el

Syftet med uppgiften är att fundera över ett liv och en vardag utan elektricitet i allmänhet och utan elektrisk belysning i synnerhet. Eleverna får fundera över vad den elektriska belysningen har för konsekvenser för oss idag, och hur den påverkar människors levnadsvillkor.Övningen kan göras i mindre grupper eller individuellt.

Tid: 15–20 minuter

Gör så här

Tips: Iscensätt ett strömavbrott eller släck ned i klassrummet innan/under denna övning. Det skapar stämning. Är det vår eller sommar blir det inte lika effektfullt, men även det kan ha en poäng.

Låt eleverna fundera över hur deras vardag skulle vara utan elektriskt ljus. Låt dem tänka sig olika scenarion i deras liv (till exempel i skolan, hemma eller i staden). Eleven kanske har egna idéer om situationer som blir markant annorlunda utan elektriskt ljus.

Använd följande frågor

Fundera över när och hur du använder elektriskt ljus i din vardag. Fundera över följande situationer:

  • Hur skulle det gå att göra dina fritidsintressen utan el?
  • Hur skulle det vara att göra skolarbete? Hur är det i skolan och hur går det att göra läxorna hemma?
  • Hur skulle det se ut i staden eller samhället där du bor? Hur skulle det vara på gatorna, på bussen, på tåget?
  • Kommer du på fler situationer som hade varit annorlunda eller kanske helt otänkbara utan elektrisk belysning?
  • Fundera på hur man gjorde innan vi hade elektrisk belysning. Såg livet annorlunda ut? Hur då?

Avsluta med att diskutera i helklass: Vad har det elektriska ljuset inneburit för människors sätt att leva?

Ni kan använda faktaunderlaget från lektionssidan innan/under/efter ni gör denna uppgift.

Källor

Sjunnesson, H., Helldorff, E. (red.) (2012). 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk. Stockholm: Bilda Förlag & Idé

Hjulström, F. (1940). Sveriges elektrifiering. Uppsala: Appelbergs Boktryckeriaktiebolag

Wilke, A. (1897). Uppfinningarnas bok (volym III). Elektriciteteten. Dess framställnade och användning inom yrkena och industrien. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & söner

När Stockholm fick elektriskt ljus, texten är från Kaianders Semplers artikel i Ny Teknik.

”Uppfinningarnas” redaktion, med medverkan av många fackmän, Uppfinningarna. Upplaga 2. Baltiska förlaget AB, Malmö: 1926. Digitaliserat och publicerat av Projekt Runeberg.

Garnert, Jan. Varför elektrisk belysning? Om pionjärer för elektriskt ljus. Daedalus.

Kaijser, Arne. Konkurrensen mellan gas och elektricitet. Daedalus.

Bjurman, Eva Lis & Olsson, Lars. (1979). Barnarbete och arbetarbarn. Stockholm: Nordiska museet

Tekniska museets logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Tekniska museet

För elever

Idag är det svårt att hitta en plats utan elektriskt ljus. För 200 år sedan var det precis tvärt om. På natten låg land och stad i mörker. Tänk, vilken skillnad när elljuset kom!