Halsinglands_museum_Rosas anslagstavla_intro

Lärarhandledning

Åk 7-9

Rosas anslagstavlaLärarhandledning

Vad skulle du visa upp?

1900-tal

Ytterhogdal

Den här lektionen handlar om demokratiskt engagemang och påverkansarbete. Genom Rosa Taikon får eleverna fundera kring hur utomparlamentarisk påverkan har bedrivits under 1900-talet för att påverka situationen för den romska nationella minoriteten.

Innehåll

Koppling till skolans kursplan

Lgr 22, Centralt innehåll

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Lgr 22, betygskriterier

  • Eleven för resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid.

Om lektionen

Lektionen syftar till att utveckla elevens förmåga att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Lektionen tar avstamp i den anslagstavla som Rosa Taikon hade i sin silversmidesateljé. Här hängde skisser, fotografier och tidningsurklipp tillsammans. Rosa Taikon ställde ut sitt silver i hela landet, och vid vernissager och program var hon alltid noga med att berätta om romers utsatthet och principen om de mänskliga rättigheterna.

Konsten blev en plattform för förändringsarbete. Rosa Taikon trodde starkt på folkbildningstanken: genom att öka kunskapen om romers utsatthet skulle situationen kunna förändras. Därför använde hon historiska fakta och sin egen familjehistoria för att illustrera romers utsatthet.

Övning 1: Om du var Rosa

Syfte: Reflektera över skolan och utbildningens betydelse

Material: Papper och penna

Antal: Enskilt, liten grupp och helklass.

Be eleverna att läsa frågan i slutet av lektionen, "Om du var Rosa", och skriva ner fem saker de tror att de inte kunde ha gjort om de inte gått i skolan. Ge dem ungefär fem minuter att tänka och skriva. De ska därefter under några minuter presentera sina punkter i par eller mindre grupper.

När eleverna är klara leder du in dem på nästa del av lektionen, övning 2.

Övning 2: Alla människors rättigheter

Syfte: Reflektera över mänskliga rättigheter och dess konsekvenser

Material: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. De finns exempelvis på Amnestys webb.

Antal: Enskilt, par och helklass.

Både Rosa och hennes syster Katarina Taikon kämpade för romers rättigheter. De inspirerades mycket av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Deklarationen antogs 10 december 1948 och består av 30 artiklar.

Gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr. Lektionens andra övning vill väcka elevernas tankar.

Innan ni tittar på artiklarna om de mänskliga rättigheterna kan du be gruppen att berätta vad de tror ingår där. Skriv gärna upp elevernas svar.

Titta sedan tillsammans på de 30 artiklarna. Be varje person att enskilt ta ut tre artiklar som de tycker är extra viktiga och tre som de tycker känns minst viktiga. Låt dem diskutera sina val i par.

Samla därefter hela gruppen och fånga upp vilka rättigheter som ansågs minst viktiga. Reflektera gemensamt: hur påverkas människors liv om dessa rättigheter väljs bort?

Vad skapar engagemang?

Nästa del av klassens arbete handlar om vad det är som skapar engagemang. Varför engagerar man sig i olika frågor? Brainstorma tillsammans och skriv upp på tavlan det som gruppen kommer på. Har klassen svårt att komma i gång kan du bidra med:

  • Att du träffar en speciell person
  • Att något händer i ens geografiska närhet
  • Att något jag känner är med om något speciellt
  • Att det finns en risk att det också kan hända en själv
  • Att det finns kända personer som själva är be rörda och pratar om det
  • Att något i media framställs som något aktuellt, oväntat eller spännande

Låt alla välja en av anledningarna som de tror är den främsta orsaken till att folk engagerar sig i frågor. Detta kan med fördel göras enskilt genom att eleverna skriver sitt val på en lapp med sitt namn.

Nå, kämpa för det!

Rosas lillasyster Katarina var duktig på att skriva och prata inför folk. Hon och Rosa började kontakta politiker, tidningar och radio. De startade en egen tidning för att påverka situationen. Systrarna jobbade nästan dygnet runt för att göra livet bättre för romer i Sverige.

Dela in klassen i mindre grupper utifrån vilken anledning de valt. Uppgiften är att planera en kampanj för att få fler engagerade i en rättvisefråga. Grupperna har måste först komma överens om en rättvisefråga.

Kampanjen som de ska göra kan exempelvis vara en reklamkampanj, ett upprop på sociala medier, ett radioinslag eller en nyhetsartikel. Uppmuntra eleverna att använda olika argument som stärker deras kampanj. Målet är att nå och påverka så många människor som möjligt. Frågor som kan hjälpa eleverna kan vara:

  • Vad kan vara svårt att påverka?
  • Vad kan förändra människors attityder?
  • Vad kan man göra för att skapa engagemang hos fler?
  • Hur får man människor att gå från att känna engagemang till att faktiskt agera?

Avsluta med att låta grupperna presentera sina kampanjer för varandra.

Källor

HalsingMuseum_Logo_Centr_Black_Transparent_BG

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hälsinglands museum

För elever

På väggen hos silversmeden Rosa Taikon fanns en stor anslagstavla, över två meter bred. Där hade hon hängt upp fotografier, utklipp, ritningar och andra saker som hon tyckte var viktiga. Genom hela sitt liv kämpade Rosa för allas lika värde. Det var möjligt tack vare att hon – till slut – fick gå i skolan.

Till lektionen