Lärarhandledning

Åk 4-6

Silverhunger vid gränsenLärarhandledning

Varför möttes danskar och svenskar vid Silbojokk?

1600-tal

SILBOJOKK, NORRBOTTEN

Foto av vy över Nasafjäll med berg i bakgrunden och gräs med vita blommor i förgrunden.
Vy mot Nasafjäll Foto: Maria Söderberg. På Pitesamiska, även kallat Arjeplogssamiska, kallas platsen Násavárre eller Silbbanássja.
Den här lektionen handlar om globalisering, kulturmöten och nationsgränser. Genom materialet får elever närma sig stormaktstiden från ett globalt perspektiv.

Kopplingar till kursplanen i historia

  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Allmänt om lektionen

Den här lektionen bygger på att eleverna redan känner till att 1600-talet var en tid i Sverige som kallas för Stormaktstiden och att Sveriges gränser då såg annorlunda ut än de gör idag.Genom övningarna nedan får eleverna ska träna sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar tolkningar av tidsperioder, händelser, kulturmöten och utvecklingslinjer, samt förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Utgångspunkten är platsen Silbojokk åren 1634-1659. Här i Sapmi, på gränsen mellan dagens Sverige och Norge, växte ett samhälle fram efter att en silverfyndighet hade upptäckts vid Nasafjäll som ligger i närheten. Den upptäckten ledde till ett möte mellan Sverige och Norge om riksgränsen år 1638. Händelsen utspelade sig under Stormaktstiden (1611-1721), en tid som starkt förknippats med expansion och gränser, men också till en tid då hungern efter silver var stor globalt.

Det finns lämningar från samhället och den gruvverksamhet som växte fram på platsen. Spåren hittades i samband med en arkeologisk utgrävning på 1980-talet. Då hittades föremål som kritpipor, flöten, porslin, djurskelett och religiösa föremål. Genom de föremål som hittades på platsen syns kontakter mellan Silbojokk, Sverige och världen.

Övning - Arkeologiskt detektivarbete

I den här övningen får eleverna arbeta med några av de arkeologiska fynd som hittats på platsen. Målet med övningen är att eleverna ska förstå att föremålen på platsen kommer från olika delar av världen och att de är spår efter människors resor och möten.

Dela in eleverna i små grupper. Be eleverna att ta reda på vad som har hittats på platsen genom att klicka runt på bilden. Genom att klicka på numren i bilden får eleverna upp information om fynden. Det finns fem fynd att arbeta med.

Tidsåtgång ca 30 minuter

Eleverna ska besvara frågorna: Vilka saker har hittats på platsen? Vad kan föremålen avslöja om vilka som har varit på platsen?

Be varje grupp redovisa sina svar muntligen och/eller skriftligen. Svaret bör fånga in att människor har kommit från olika platser till Silbojokk och där etablerat ett samhälle. För att starta ett samhälle behövdes ett inflöde av människor, föremål och kunnande från många olika håll.

Övning - En global hunger

I den här övningen får eleverna möta några olika geografiska platser där silver haft olika betydelse. Platserna är Stockholm, Palos de la Frontera (Spanien), Potosi (Bolivia) och Nasafjäll. Målet med övningen är att eleverna ska få insikter om att det fanns en stor global och nationell efterfrågan på silver och att efterfrågan påverkade människor lokalt.

Den svenska statens intresse för silverfyndet i Sápmi kan förstås utifrån ett globalt intresse för silver. Den starkaste drivkraften i kolonisationen av Lappland var silver, även om jakten på järn, koppar, bergkristall, pärlor och skinn också bidrog till utnyttjandet av fjällmarkerna. Utgångspunkt är en interaktiv karta som finns i elevmaterialet.

Tidsåtgång cirka 40 minuter

Inled övningen genom att låta eleverna läsa texten ”Gränsmötet”. Dela sedan in klassen i fyra grupper. Varje grupp får till uppgift att diskutera en av de platser som finns markerade på kartan.

Textavsnitten i korthet:

  1. Plats: Sverige; Uppsala. Silvret symboliserar rikedom och makt och var högsta mode för stormaktstidens svenska regenter.
  2. Plats: Spanien. Under 1600-talet blev Spanien att bli en av världens största producenter av silver. Detta hade sin grund i upptäckten och kolonisationen av nya världen.
  3. Plats: Peru (nuvarande Bolivia): Potosi. Silver bröts i gruvor där slavar arbetade och fördes ut i det globala handelssystemet.
  4. Plats: Sverige; Silbojokk. Gruvan i Silbojokk ledde till konflikt mellan Sverige och Danmark och bör ses som ett uttryck för den stora efterfrågan som fanns på silver globalt och nationellt.

Be eleverna diskutera i grupperna – Vad handlar texten om? Var befinner vi oss geografiskt?

(Lämplig tid för elevgruppernas samtal är 5-10 minuter) Summera gruppdiskussionen genom att respektive elevgrupp berättar om den plats de läst om för hela klassen.

Be avslutningsvis eleverna att individuellt skriva ned ett svar på frågan: ”Varför var gränsen mellan Sverige/Norge/Danmark så viktig?”

Källor

  • Nordin, Jonas. 2010. Det emblematiska silvret. Sverige i den atlantiska världen vid 1600-talets mitt. I Modernitetens Materialitet.
  • Brome, Janrik. 1923. Nasafjäll: Ett norrländskt silververks historia.
Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

För elever

År 1634 hittade samen Peder Olofsson en svartblänkande sten vid Nasafjäll. Stenen glänste på ett märkligt sätt när han skrapade på den.