EKM_TRÄPATRONERNAS_LAND_SuM-foto031172
Vykort som visar Sundsvall, sent 1800-tal. Foto: Sundsvalls museum (Public Domain).

Lärarhandledning

Träpatronernas landLärarhandledning

Vad hände i de norrländska skogarna?

1800-tal

Sundsvall, Västernorrland

Koppling till skolans kursplan, 7-9

Centralt innehåll, Lgr22: Samhällsomvandlingar, framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.

Betygskriterier, Lgr 22:

  • Eleven för resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid.

Om lektionen

Genom att läsa och diskutera betydelsen bakom den svenska trä- och sågverksamheten får eleven en ökad förstående om den svenska industrialismens start. Eleven får en fördjupad kunskap om hur den europeiska industrialismen har påverkat den svenska industrialiseringen samt vad konsekvenserna av denna blir.

Bakgrunden är att eleverna behöver ha förståelse om vad industrialisering är samt hur den uppkommer i Storbritannien. Tanken är att eleverna ska förstå hur industrialiseringsprocessen förändrar människors liv och behov samt hur det påverkar våra liv idag.

Övning

Dela in eleverna i grupper. Låt dem diskutera i ca 15–20 min kring frågorna. Alternativt att eleverna delas in i grupper där en grupp diskuterar en utvald fråga. Om klassen har svårt att diskutera i grupper eller är liten går det att välja en fråga att diskutera med hela klassen. Skulle det vara att föredra går det också att dela in elever i grupper där de får argumentera för olika ståndpunkter. Observera att alla frågor inte behöver ha ett eller flera svar, utan kan vara en öppen fråga där eleverna själva får spekulera.

  • Vilka konsekvenser går det att se idag efter sågverken?

Svar: Masskonsumtion, högre levnadsstandard, ökad global handel, nya städer växer upp som finns kvar idag. Klimatförändringar.

  • Vad möjliggjorde träpatronernas industrier?

Svar: bättre kommunikationsleder, ökad arbetskraft till följd av den agrara revolutionen, utländsk efterfrågan och näringsfriheten.

  • Vilka för- och nackdelar, tror ni, att näringsfrihet hade?

Svar: Exempel: Fördelar: Nu kunde en större grupp människor starta ett företag med mindre statlig inverkan. Att alla kan starta företag kan ses som ett steg närmare jämlikhet. Det kunde vara lättare att bryta sig ur sociala normer. Nackdelar: Ökad konkurrens. Andra kan producera kopior och göra anspråk på att vara ett original. Det fanns begränsningar för gifta kvinnor som ville starta en näringsverksamhet.

  • Hur hör näringsfrihet, aktiebolag och industrialism ihop?

Svar: Näringsfriheten innebar att en större grupp människor hade möjlighet att starta en näringsverksamhet. Det här möjliggjorde skapandet av aktiebolag, men alla kan inte starta ett aktiebolag. Alla hade inte råd att investera i ett aktiebolag. Men aktiebolagen behövdes eftersom de kunde dra in en större summa pengar, vilket behövdes för att kunna starta upp industrier och infrastruktur för att frakta produkter till och från industrierna samt till handel.

  • Läs på om rättegången för Baggböle. Hur tror du att den rättegången hade gått till om den hade ägt rum idag? Vem hade hållits ansvarig?

Svar: Öppet svar.

  • Tror ni att det skulle vara ekonomiskt hållbart om alla industrier blev miljövänliga? Hur skulle det kunna gå till?

Svar: Öppet svar.

Litteratur

  • Axelsson Lantz, Ewa. 2018. Naturresurser, sågverksbolag och bönder. Institutionen för geografi och ekonomisk historia: Umeå.
  • Hedenborg Susanna & Lars Kvarnström. 2009. Det svenska samhället 1720–2006, Studentlitteratur.
  • Johnson, Anders. 2021. Svenska industrisnillen, Historiska media.
  • Skogskunskap. Skogen är formad av historien (digital källa).
EKM_svart

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet

För elever

Den svenska industrialismen kom i gång runt mitten av 1800-talet. Ungefär 100 år efter industrialiseringen i Storbritannien. Men Sverige hade något som många länder ville ha: trä. Ute i Europa var efterfrågan på trä stor. Trä behövdes bland annat till bostäder i de snabbt växande städerna.