Lektion

Åk 4-6

Dalmåleri – ett levebrödLektion

Vad kan en dalmålning berätta?

1700-tal

Dalarna

Kurbitsmålning med tre män på hästar och en stor blomma i mitten.
Målning av Back Olof Andersson. Finns på Dalarnas museum (Public Domain).
Varför hade folk det så svårt på 1700-talet och vad gjorde de för att få det bättre? I den här lektionen får du bekanta dig med en dalmålare, alltså en person från Dalarna som tjänade pengar på att måla. Vad kan vi lära oss av hans målningar?

Innehåll

Det svåra 1700-talet

1700-talet var en besvärlig tid för många svenskar. Människor var utmattade efter alla krig som pågått under det som kallas stormaktstiden. Men det var inte bara krigen som gjorde livet tufft.

År 1771–1772 var det missväxt och dålig skörd runt om i landet. Även Dalarna drabbades hårt och tusentals dog av svält. För att överleva hade dalfolket sedan långt tillbaka vandrat till andra platser för att arbeta med annat än jordbruk. Dessa arbetsvandringar ökade i antal under den svåra svältperioden. Och i samband med det växte ett nytt hantverk fram – dalmåleriet.

En marknad för dalmåleri

Ett rum med dalmålningar på väggar och tak.
Det här är Backhans-rummet på Dalarnas museum. Det här är Backhansrummet på Dalarnas museum. Målningarna är gjorda av Målar Erik Eliasson. Foto: Per K Olsson, Dalarnas museum (CC BY).

Under 1700-talet blev bostadsstandarden något bättre för rikare bönder runt om i Sverige. Effektivare skorstenar i bostaden ledde till förbättrad inomhusmiljö. Det blev renare och därför började rika bönder inreda sitt hem med fler möbler som man gärna ville ha målade och dekorerade.

Det var genom möbelmåleri som dalfolket började experimentera med nya blomstermotiv. När bostäder frigjordes från sot och smuts flyttade måleriet ut på väggarna och ett unikt hantverk fortsatte att utvecklas i Dalarna. I dag kallas målarna för dalmålare, men det var inget de själva kallade sig.

Till en början skapades dalmåleriet i de egna hemmen och såldes sen på marknader som var viktiga platser för att knyta kontakt med kunder. När dalmålarna lyckats hitta köpare som ville ha hela rum målade gjordes det på plats. Dalmålarna återvända ofta många gånger till samma by långt bort och var ofta borta långvariga tider från deras egna hem. Betalning för utfört arbete bestod ofta av mat, sovplats eller spannmål. Ett exempel är en målare som år 1808 fick två tunnor korn för 14 väggmålningar.

Back Olof Anderssons målning

Det här är en målning som gjordes av dalmålaren Back Olof Andersson. Titta på målningen, men vänta med att klicka på punkterna tills det är dags för övningen.

En målningen med en kvinna och en man inuti ett hus och tre män på hästar som rider mot huset.

Vem var Back Olof Andersson?

Back Olof föddes 1767 i Leksand i Dalarna. Han växte upp fattig tillsammans med fyra syskon.

I kyrkböcker kan man läsa att Back Olof var ”ofärdig”, i dag skulle vi säga att han hade ett funktionshinder. I övrigt levde han ett liv som liknade många andras. Han gifte sig första gången med Gjotans Anna Olsdotter som dessutom var 15 år äldre än Back Olof. Äktenskapet var barnlöst och efter hustrun Annas död gifte han om sig med Hjerp Brita Andersdotter. Inte heller i det äktenskapet föddes några barn.

Back Olof dog av en stroke när han var 53 år gammal.

Det finns 80-målningar bevarade av Back Olof Andersson. Han var en tidig dalmålare och räknas i dag som en pionjär eftersom han bidrog till att forma den speciella stilen som är typisk för dalmåleriet.

Övning

Nu ska du få prova att granska och analysera en historisk källa, i detta fall en dalmålning. Börja med att beskriva den som att du inte hade några förkunskaper. Klicka inte på prickarna i bilden förrän du kommer till den sista delen, som handlar om målningens sammanhang.

Dalmålningens innehåll

Vad ser du? Beskriv som om du/ni berättar för en person som aldrig sett dalmålningen. Lägg ingen värdering i det du/ni upptäcker i bilden.

  • Är det människor i bilden? Är de kvinnor eller män? Barn eller vuxna?
  • Hur ser miljön ut? Finns det olika miljöer i bilden?
  • Vad gör de och hur är de klädda?

Tolka dalmålningen

Vad händer här? Tänk fritt på människorna, händelserna, miljön och föremålen. Det är din och era tolkningar som är i centrum här.

  • Vilken samhällsklass tror du/ni att människorna tillhör? Är de arbetare, bönder eller överklass?
  • Var och när i tid tror du/ni att dalmålningen utspelar sig? Varför?
  • Vad står det i textremsan längst upp? Kan du försöka läsa den. Skriv vad det står.
  • I vilken miljö skulle dalmålning kunna finnas?

I vilket sammanhang har målningen kommit till?

  • Varför tror du Back Olof valde motivet ”De tre vise männen på väg till Betlehem”?
  • Den blåa färgen i målningen var dyrbar. Hur tror du/ni det kommer sig att Back Olof använde så mycket utav den i sin bild?
  • Historien om ”De tre vise männen på väg till Betlehem” utspelar sig flera hundra år före modet fanns som ses i bilden. Vad säger det dig?
  • Vi kan inte med säkerhet säga om Back Olofs ”De tre vise männen på väg till Betlehem” är en del av en serie eller om den ska betraktas som ett ensamt verk som bara togs fram vid högtider. Vad tror du? Varför?

Fundera

  • Tror du man kan lära sig något av historien genom att titta på en dalmålning?
  • Om du skulle skapa en målning med ett typiskt motiv från vår tid, vilket motiv skulle du då välja?
Dalarnas museums logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Dalarnas museum

För lärare

Varför hade folk det så svårt på 1700-talet och vad gjorde de för att få det bättre? I den här lektionen får eleverna bekanta sig med en dalmålare, alltså en person från Dalarna som tjänade pengar på att måla. Vad kan vi lära oss av hans målningar?

Till lärarhandledningen