Lektion

När skiftet kom till byn – din historia och min historiaLektion

Vad innebar egentligen jordbruksskiftet?

1800-tal

Kälsved, Sverige

Detalj av en lantmäterikarta med en snirklig text i ovankanten.
Var det bra? Var det dåligt? Blev det bättre, eller inte? Hursomhelst förändrade jordbruksskiftet landskapet. Och det förändrade livet för människorna.

Från teg till skifte

Fram till mitten av 1700-talet levde Sveriges befolkning i små byar. De flesta arbetade med jordbruk på något sätt. Varje jordägande bonde hade en viss andel mark i byns totala yta. För att det skulle vara rättvist, delade bönderna upp marken så att alla skulle ha både bra och sämre odlingsjord. En bit mark kallades teg.

Resultatet av uppdelningen blev att varje teg var mycket liten och att tegarna låg långt från varandra. Bönderna hjälptes därför åt med att bruka jorden. Nackdelen med jordbruket var att avkastningen från jorden var låg. Sverige drabbades ibland av svält på grund av jordbrukets små skördar.

Detalj av en lantmäterikarta med en mängd små tegar utmarkerade.
Före och efter skiftet. De röda konturerna visar de ursprungliga tegarna och de svarta linjerna hur skiftet blev.

En engelsk idé

Vid 1700-talets mitt föreslog lantmätaren Jacob Faggot att det svenska jordbruket skulle följa en engelsk modell där böndernas mark skulle omfördelas. Storskiftet, som det kallades, innebar att alla små tegar skulle slås ihop till större jordstycken.

Porträtt föreställande Jacob Faggot.

En förändring på gott och ont

Skiftesreformen gick långsamt framåt. Flera lagändringar gjorde det lättare att genomdriva skifte i en by. På 1700-talet var byns jordägande bönder tvungna att vara överens för att ett skifte skulle ske. På 1800-talet kunde man genomdriva ett skifte om en eller flera av bönderna ville det. Det var oftast penningstarka bönder som drev igenom skiftet.

Effekten blev att bondgårdarna blev självförsörjande i högre grad. Men de splittrades från byn. Grunden för samarbetet i byarna försvann. Odlingen blev å andra sidan mer effektiv, vilket ökade landets och de jordägande böndernas välstånd. De som inte ägde jord fick däremot svårare att försörja sig.

Ett skånskt exempel

Byn Kälsved hade fyra gårdar på början av 1800-talet. Bönderna som brukade gårdarna hette Jöns Jönsson, Nils Jönsson, Måns Jönsson och Pehr Pehrsson. Bönderna som hette Jönsson var inte bröder.

Jöns Jönsson, 31 år gammal, och Nils Jönsson begärde skifte av Kälsved i december 1829. Lantmätaren Ljungberg, 47 år gammal, började arbetet under våren 1830 och avslutade det 71 dagar senare till en kostnad av 327 riksdaler. För att skiftet skulle bli rättvist blev Måns Jönssons tvungen att flytta sin bondgård till norra delen av byn (skiftet A och B). Bonden Pehr Pehrsson, som fick skiftet E och F, skulle bli tvungen att riva en del av en stallbyggnad.

Kjellsved_1830_indelning
Skiftet av byn Kälsved 1830. Källa: Lantmäteriet (Public Domain).

Måns Jönsson valde att sälja sin gård till Jöns Jönsson och Nils Jönsson på sommaren 1830. Jöns och Nils övertog enligt kontraktet även Måns gamla mamma, Malena. Malena var 64 år gammal och hon hade varit änka sedan 1806, i 24 år. Hon hade under den tiden tagit hand om gården till dess sonen Måns tog över. Hon bodde i ett litet hus på ägorna, ett så kallat undantag. När Måns hade sålt sin gård flyttade han med sin familj en mil bort till Visseltofta. Malena flyttade inte med, utan blev kvar i Kälsved till sin död.

När skiftet avslutades i december 1830 hade Jöns Jönsson (skifte C) och Nils Jönsson (skifte D) utökat sina gårdar med skiftena A och B. De två bönder som begärde skiftet kom alltså att vinna mycket på uppdelningen. Några år senare sålde Pehr Pehrsson halva sin gård (skifte E) till Nils Jönsson, vars gård då blev riktigt stor. Byn försvann och endast två gårdar blev kvar.

Hur skulle du beskriva det?

Vad man upplever är högst personligt och beror på många saker. Hur gammal du är, till exempel. Vi uppfattar inte samma saker. Vi tänker också olika beroende på om vi drabbas av eller drar nytta av det som sker.

Hur tror du att bonden Jöns Jönsson, lantmätaren A. Ljungberg och Malena Jönsson uppfattade skiftet i Kälsved? Skriv en kort text utifrån deras perspektiv.

Tre människor med olika berättelser.
Fotorekonstruktioner: Torkel Edenborg (CC BY).

Fundera

  • Varför skulle en person få tvinga en annan att sälja sitt land?
Logotype för Regionmuseet i Kristianstad.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Regionmuseet Kristianstad