Segrarnas historiaLektion

Juristen Hugo Grotius gav 1625 ut en bok om rättsfrågor i krig, "De jure belli ac pacis". Hans bok blev avgörande för att de europeiska nationerna skulle kunna komma överens om vilka lagar som skulle gälla i krig.

Krigsbytet fungerade som en slags lön för den som deltog i kriget. En adelsman kunde alltså tjäna en hel del på att delta i strid. För soldaterna kunde det innebära att rovet bidrog till möjligheten att köpa bättre utrustning.

Men krigsbyten kunde också användas för att förödmjuka sin motståndare. Under Karl X Gustavs fälttåg togs krigsbyten som en hämnd och för att förödmjuka det polsk-litauiska kungahuset. Vasadynastin i det polsk-litauiska samväldet hävdade att de hade anspråk på den svenska kronan.

Haagkonventionerna 1899 och 1907 förbjöd tagandet av krigsbyten. Krigsbyten som tagits i moderna krig ska alltså inte ställas ut eller säljas. De ska skickas tillbaka till dem som de blivit tagna ifrån.

Historiska krigsbyten är lite annorlunda. Det är en känslig och politisk fråga. Ska man lämna tillbaka gamla krigsbyten? Ibland återlämnas föremål från samlingar tillbaka till sina ursprungliga länder.

År 1974 återlämnades ett krigsbyte som tagits från Polen ungefär samtidigt som när Tsar Ivans hjälm hamnade i svensk ägo. Föremålet var en 15 meter lång bildrulle som skildrar kung Sigismund när han gör sitt intåg i Krakow.

År 1921 lämnade Österrike tillbaka Gustav II Adolfs rock (kyller) som blev taget som krigsbyte 1632. Återlämnandet var ett tack till Sverige för den hjälp som Österrike fått med sjukvård under Första världskriget.

De flesta länder är idag överens om att gamla krigsbyten ska stanna där de är. Alla museer som har krigsbyten måste vara tydliga med varifrån föremålen kommer.

Under Ivan IV:s tid kom Ryssland i konflikt med Sverige. Polen och Sverige var då allierade. År 1570 ville Ryssland erövra de svenska besittningarna i Estland. Men när Polen ville ha de svenska besittningarna i utbyte mot militärt stöd så svarade Sverige nej. Det betydde att Polen lät Sverige strida självt mot Ryssland. Kriget fördes på två fronter, en vid den ryska gränsen mot Finland och en i Baltikum. De som led mest av kriget var som vanligt civilbefolkningen.

Under denna tid intog den polska kungen Sigismund III Moskva. Från början var tanken att hans son, Wladislaw skulle bli tsar över Ryssland men Sigismund bestämde sig sedan för att själv ta tronen. Den avsatte Tsaren Vasilij blev själv ett krigsbyte och skickades till Warszawa för att visas upp inför stora folkmassor. Ivans hjälm reste sannolikt från Ryssland till Polen vid samma tillfälle.

Den resan blev inte den sista som tsar Ivans hjälm fick göra. Karl X Gustavs krig mot det polsk-litauiska samväldet inleddes i juni år 1655. I början var det framgångsrikt. Den svenska armén hade lyckats belägra de flesta stora polska städerna. Snart kontrollerade Sverige med allierade nästan hela det polsk-litauiska samväldet.

En av de största framgångarna var belägringen av Warszawa och tredagarsslaget som följde. Krigsbytet blev mycket stort och flera av föremålen finns nu att se i Livrustkammaren i Stockholm. Krigsbytet bestod bland annat av värdefulla textiler, konstsamlingar, rustningar, vapen, skulpturer och flera kistor med böcker. Svenska trupper tog hjälmen som krigsbyte från Polen 1655 och förde den till Stockholm.

Nuförtiden fortsätter hjälmen att resa. Det är ett av museets mest populära föremål. Det betyder också att många andra museer vill låna in föremålet och visa upp det. Hjälmen har alltså inte slutat resa utan fortsätter att besöka olika platser i världen. Hjälmen har återvänt till Ryssland där den ställts ut i Moskva, St. Petersburg och senast Astrachan. Den har även besökt Belgien och Tyskland.