Vackrare vardagsvaraLektion

Bakgrund

Kring sekelskiftet 1900 rådde en utbredd bostadsbrist i Sverige. Under 1800-talet hade befolkningsmängden ökat dramatiskt. Många flyttade till städerna för att söka arbete i någon av de nya industrierna. Bostäderna var få, små och i dåligt skick. Det fanns inget rinnande vatten eller elektricitet och rummen var ofta kalla och dragiga. Utedass fanns på gården.

Arbetarnas löner var låga och de hade sällan råd med ett eget hem. I en lägenhet med ett rum och kök samsades ofta en barnfamilj och flera inneboende hyresgäster. Man fick dela sovplats. Sjukdomar kunde lätt spridas. Det blev också svårt att ha ett privatliv. Många spenderade större delen av sin fritid utanför hemmet, i trapphus, på gator, gårdar och krogar.

Ur "Mina drömmars stad"

Lyssna på utdrag ur boken Mina Drömmars Stad som beskriver hur boendesituationen kunde se ut under 1800-talets andra hälft.

Formgivning – en lösning på samhällets problem?

För att komma tillrätta med problemen behövdes fler och bättre bostäder. I de nya hemmen behövdes också inredning i form av möbler och bruksföremål som arbetarfamiljerna hade råd att köpa.

Svenska slöjdföreningen var en ideell förening som arbetade för att främja det svenska hantverket. De blev en viktig opinionsbildare som förespråkade allas rätt till varor av god kvalitet. De menade att en god hemmiljö med vacker och funktionell inredning skulle förbättra människors hälsa och leda till ökat välmående. Detta skulle i sin tur leda till att hela samhället förbättrades.

I propagandaskriften ”Vackrare vardagsvara” från 1919 kritiserade Svenska Slöjdföreningens ordförande Gregor Paulsson dåtidens industriellt tillverkade föremål för att vara fula, opraktiska och av dålig kvalitet. Han efterlyste istället enkla, vackra och funktionella vardagsvaror. De tidigare övermöblerade, smutsiga och mörka hemmen skulle nu bli ljusa, luftiga och lättstädade.

Men hur skulle det gå till? I bilden nedan sammanfattar vi Svenska Slöjdföreningens idéer och arbete. Du får också se några exempel på formgivning som Gregor Paulson tyckte var bra.

Bra eller dålig design?

Vad tror du Gregor Paulson hade tyckt om de här sakerna? Är de bra eller dålig design? Varför? Utgå från Svenska slöjdföreningens idéer i Vackrare vardagsvara, fundera lite och klicka sen på siffrorna för att se vad han kunde ha sagt.

Kritik mot Vackrare vardagsvara

Svenska Slöjdföreningens hemutställning blev mycket populär och hyllades för sin ambition att förbättra människors liv. Men den kritiserades också för att inte vara förankrad i verkligheten. Det här var några saker som kritiserades:

• De som arbetat med utställningen hade inte satt sig tillräckligt väl in i arbetarfamiljernas verkliga förutsättningar och behov. För många som levde trångbott var det omöjligt att inreda hemmet med luftiga och ändamålsenliga rum. De måste ju sova någonstans.
  
• De vackra varorna blev ofta för dyra för att arbetarfamiljerna skulle ha råd att köpa dem. Däremot blev många från den rikare borgarklassen förtjusta i den nya moderna stilen.  Dessa ”vackra vardagsvaror” nådde alltså inte ut till alla, som det egentligen var tänkt.
  
• De experter som propagerade för ”vackrare vardagsvaror” var kunniga och socialt engagerade. Men de kunde också uppfattas som tillrättavisande. Försöken att lära ut ”den goda smaken” till folket var inte alltid så uppskattade. Många människor var förtjusta i sina gamla möbler och föremål och såg inte någon anledning att byta ut dem. 

Vackrare vardagsvara och välfärdssamhällets framväxt

Den ”vackrare vardagsvaran” fick inte det genomslag som Svenska Slöjdföreningen hade hoppats. Men idéerna banade väg för en större debatt om svenskarnas hemmiljö och boendesituation. Tankarna slog igenom på bred front några år senare och kom att få stor betydelse för hur man valde att utforma och inreda bostäder under 1900-talet. Men det skulle dröja till andra världskrigets slut innan staten på riktigt kom igång att bygga nya moderna bostäder som ledde till en förbättrad levnadsstandard i Sverige.   

Tack vare Svenska Slöjdföreningens arbete anlitades för första gången formgivare vid olika industrier runt om i Sverige. Samarbetet mellan industri och formgivare var ofta lyckat och ledde till att varornas kvalitet förbättrades. Ökade krav på varorna innebar också på sikt att man tog fram möbelfakta och varudeklarationer som underlättade för konsumenten vid nya inköp.