Lektion

Åk 4-6

En mössa mot en hattLektion

Vad är en partisymbol?

1700-tal

Sverige

Ett litet hängsmycke i form av en mössa av guld med uppvikt kant och dekor i sicksackmönster.
Berlock i form av en mössa. Skänkt av drottning Lovisa Ulrika till lantmarskalk Ture Rudbeck kring 1765. Höjd 15 mm, bredd 14 mm, tjocklek 6 mm, vikt 1 g. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).
Den här lilla guldmössan är en symbol för ett politiskt parti i Sverige. Vilket? Mössorna, naturligtvis. Håll i hatten, här får du veta mer.

En symbol

År 2021 finns det åtta politiska partier i riksdagen. Alla har de varsin symbol. Vill du visa att du sympatiserar med ett parti, kan du bära den symbolen på dig. Partipolitiken i Sverige uppstod på 1700-talet. Och då fanns det två stora partier: hattar och mössor.

Hur blev partierna till?

När kung Karl XII dog 1718 höll representanterna för de fyra stånden en riksdag för att bestämma vem som skulle styra landet. Riksdagen valde till slut att drottning Ulrika Eleonoras man Fredrik skulle bli regent. Men kungen fick inte styra landet. Det ville riksrådet göra. Den som ledde riksrådet och riksdagen hette Arvid Horn. Han styrde Sverige mellan 1720 och 1738.

Efter arton år tröttnade många på att Arvid Horn bestämde. Vid riksdagen 1738–39 samlade sig därför några adelsmän kring politikerna Carl Gyllenborg och Daniel Niklas von Höpken för att få bort Horn. De kallades för hattarna och blev Sveriges första parti.

Varför hattar och mössor?

Ingen vet bestämt varför partierna kallades hattar och mössor. Hattarna kan ha fått sitt namn för att många av dem var militärer och därför hade fina hattar. Det kan också ha varit med tanke på talesättet "att vara karl för sin hatt" eller något annat. (Det betyder att vara en man som har koll på läget.) Mössorna fick troligen sitt namn efter talesättet ”att tala i nattmössan”, vilket betyder att man inte vet vad man pratar om.

Bild: kung Adolf Fredriks kröningshatt från 1751. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Vad ville partierna?

Hattarna ville att Sverige skulle gå i krig mot Ryssland. De ville också stödja Sveriges industri genom att dela ut pengar och genom att hindra utländska varor från att komma in i landet. Mössorna ville däremot ha fred med Ryssland. De ville också ha en stark riksdag. De ville däremot inte dela ut pengar hur som helst.

Vad hände sedan?

Hattarna lyckades få bort Arvid Horn. De startade krig mot Ryssland 1740 och de delade ut pengar. Men de förlorade kriget mot Ryssland. Och industrin gick inte så mycket bättre, eftersom politikerna gav pengarna till sina släktingar och vänner. Mössorna lyckades ta över makten först vid riksdagen 1766. Sedan tog hattarna tillbaka makten 1769. Partistriderna tog slut 1772 när kung Gustav III genomförde en revolution.

Hur styrdes Sverige?

Kungen var den som formellt ledde landet och skrev under alla lagar. Riksrådet möttes för att diskutera och besluta vad kungen skulle skriva under. Riksrådet bestod av 15 utvalda adelsmän. Rådet kan jämföras med dagens regering. Ledare för riksrådet var kanslipresidenten.

Viktiga frågor diskuterades i sekreta (hemliga) utskottet som bestod av 50 adelsmän, 25 präster och 25 borgare. Riksdagen bestod av alla fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) och samlades vart tredje år. De bestämde om vilka skatter som fick tas ut. Alla fyra stånden var representerade, men de sammanträdde separat. Tre stånd var tvungna att vara överens för att nå ett beslut.

Bild: Porträtt av Fredrik I målat av Georg Engelhardt Schröder. Beskuren bild. Livrustkammaren/SHM (Public Domain).

Fundera

• Vilka partisymboler har vi idag?
• Säger symbolerna något om vad partierna står för?

Logotyp för Livrustkammaren

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Livrustkammaren

För lärare

Vill du ge eleverna en kort introduktion till Frihetstidens partipolitik? Då har du kommit till rätt lektion.