Lektion

Åk 7-9

Ljusa nätterLektion

Hur förändrades samhället med det elektriska ljuset?

1870-tal

Stockholm och näs

Foto av en bågljuslampa bredvid en teknisk teckning av en likadan lampa.
Foto t.v.: Truls Nord, Tekniska museet (CC BY 4.0). Ritning t.h. från Uppfinningarnas bok, Volym III. (1902).
Idag är det svårt att hitta en plats utan elektriskt ljus. För 200 år sedan var det precis tvärt om. På natten låg land och stad i mörker. Tänk, vilken skillnad när elljuset kom!

Vad är det på bilden?

Titta på bilden högst upp. Det är ett modernt foto och en gammal ritning av samma föremål. Fundera på vad det är du ser.

  • Vad har föremålet använts till? Vad har det haft för funktion?
  • Vem/vilka har använt föremålet? En viss målgrupp eller en specifik person?
  • Från vilket årtionde är föremålet? Är det något med föremålet som är särskilt tidsspecifikt?

Lyssna på historien om sågverket

Det här är en påhittad historia om en riktig händelse. En reporter intervjuar personer vid sågverket om den stora nyheten - elektriskt ljus.

"Även kvällen är nu ljus på sågverket i Näs."

En påhittad historia om hur samtalen kan ha gått när sågverket i Näs fick elektriskt ljus.

Reportern: Det är en dag i december år 1876. Vid sågverket i Näs är det inte vilken dag som helst, för just denna dag kommer en teknisk nyhet till arbetsplatsen. Två elektriska båglampor inköpta från Frankrike. Den ena lampan riktas så att den lyser mot sjön där timmersortering och uppdragning pågår. Den andra lyser mot brädgården där planksortering och utskjutning sker. Sågverkschefen J S Nisser berättar gladeligen om bågljusets fördelar.

J S Nisser: Belysningen har medfört att virkessorteringen kan pågå även under natten – vi behöver inte längre bekymra oss över virke som blir liggandes.

Reportern: Är det inte väldigt dyrt?

J S Nisser: Det är inte gratis men vi använder samma ångmaskin som driver sågen. Med en generator omvandlas krafterna till elektrisk ström som kan driva lamporna! Det är det värt, lampan har en lyskraft som motsvarar ungefär 700 stearinljus.

Reportern berättar: Jag hör mig för på sågverket. Alla arbetare uttrycker utan undantag sin stora belåtenhet med den nya belysningen. En herr Johansson, som sköter planksorteringen berättar om både bättre utfört arbete och hopp om jämnare arbetstider:

Arbetaren herr Johansson: Jo tacka vet jag det elektriska ljuset, nu kan man skilja på gran och furu ända in på kvällen även mitt i vintern. Och vi slipper även hotande faror av att ströva i halvmörker. Men jag har märkt att lamporna måste stå stadigt. Annars rubbas kolspetsarna ur sitt läge och lampan kan då slockna.

Reportern: Är herr Johansson inte oroad för långa arbetsdagar, nu när mörkret inte behöver bestämma arbetsdagens slut?

Arbetaren herr Johansson: Jo visst det blir långa dagar nu även under vintern men jag hoppas snarare att belysningen kan vara till min och de andra arbetarnas fördel och ge oss jämnare arbetsdagar och således jämnare arbetsbörda över året.

Reporter: Jag lämnar sågverket kl. 16.00. Arbetet är då igång som om det vore fortfarande förmiddag. Ljuset är skarpt och lyser upp en bra bit av vägen. Det får mig att tänka, att detta må kanske vara framtiden.

Teckning av sågverket i Näs när det var upplyst med bågljuslampor
När sågverket i Näs fick elektrisk belysning gick det att arbeta fastän det var mörkt ute. Bild ur Ny Illustrerad tidning 1878 (Public Domain).

Mer om Näs och Marma sågverk

År 1876 får Sverige sin första användbara elektriska belysning. Det sker på två sågverk. På Näs (Korsnäs) sågverk i Dalarna och Marma sågverk i Hälsingland.På båda platserna använde man båglampor och en dynamo, en slags generator som omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi.

Bågljuslampan på sågverken i Näs och Marma var den första praktiska elektriska belysningen i Sverige. Men tidpunkten för det allra första elektriska ljuset i Sverige går inte att säga helt bestämt. Redan på 1860-talet gjordes några försök med elektrisk belysning. Men det var endast tillfälliga små spektakel. Som en kul happening på bland annat Kungliga teatern och Slottet i Stockholm. Då drev man lamporna med enkla batterier. För att kunna använda elektrisk belysning till något praktiskt ändamål krävdes ny teknik som kunde generera större energimängder (starkström). Under 1870-talet utvecklades effektiva och användbara generatorer som gjorde det möjligt.

Båglampan är från Näs sågverk

Det var denna lampa, en så kallad bågljuslampa som köptes in och användes på sågverket i Näs. Totalt använde man två bågljuslampor. En riktades mot sjön där timmersorteringen pågick och den andra riktades mot brädgården där planksorteringen skedde.

Ljuset i båglampan kommer från en ljusbåge som bildas i luften av en elektrisk urladdning mellan två kolstavar (även kallade kolelektroder). Den här bågljuslampan hade en fiffig, bättre konstruktion än tidigare båglampor. Den hade elektro-mekanisk anordning som justerade avståndet mellan kolstavarna allt eftersom de förbrukades. Det gjorde att avståndet mellan kolstavarna kunde hållas hyfsat konstant.

Det längre dygnet

Innan elektrisk belysning fanns styrde dagsljuset våra liv betydligt mer än det gör idag. Arbetsdagarna var korta på vintern och långa på sommaren. När elbelysningen fick sitt genombrott lystes fabriker och gator upp. Det blev ljust även på kvällen och människor kunde vara vakna längre. Arbetet kunde pågå i flera skift och barn kunde både gå i skolan och arbeta. Nu styrdes man mer av klockan än av årstidens ljus.

Bild av skylt som anger industriområde
Vägskylt som betyder "industriområde". Bild från Transportstyrelsen.

Varför ser trafikskylten för ett industriområde ut så här? Förr hade fabriker ofta så kallat sågtak med takfönster. Det gör att man får stort ljusinsläpp. Något som var särskilt viktigt i fabrikerna förr! Idag är det inte lika vanligt att man bygger fabriker så här. Nu går det att få ljus ändå.

Fundera

  • När och var fick Sverige sin första elektriska belysning?
  • Vilken teknik använde man sig av?
  • Vad innebar det för arbetarna? Tror du det påverkade produktionen?

Lyssna på historien om Blanchs café

Teckning av människor som åker skridskor på Nybroviken på 1800-talet. Många lampor lyser upp omgivningarna
Skridskoåkare på Nybroviken i Stockholm. De åker i skenet av hundratals lampor. Bilden heter En festafton på Nybroviken och är ett träsnitt av G. Broling. Foto: R. Haglund, Tekniska museet (Public Domain)

Det här är också en påhittad berättelse om en verklig händelse - när stockholmarna för första gången fick se elektrisk belysning.

När Stockholm fick elektriskt ljus

Det är luciakväll den 13 december år 1878 och jag befinner mig i Kungsträdgården i Stockholm. De fåtaliga gaslyktorna sprider ett blekt ljus över parken, men vid Blanchs Café uppe vid hörnet mot Hamngatan tränger ett starkt vitt ljus ut från etablissemanget. Det vimlar av folk som försöker tränga sig in. Vad är det som pågår?

”I kväll har vi svensk premiär för en världsnyhet”, säger en frackklädd kypare som försöker bringa ordning i kön vid ingången. ”För första gången i Stockholm bjuder vi på elektriskt ljus inomhus. Välkomna. Observera att inträdet kostar en krona. Men då får ni också vara med om något alldeles enastående. Ni får skåda ljuset.”

Inne i lokalen trängs festklädda människor under de eleganta ljuskronorna. Men det är inte gaslampor som lyser, utan fyra starkt strålande glober i taket. Vi blinkar i det kraftiga ljuset. Hur kan något lysa så starkt? En obehaglig stickande lukt som uppenbarligen kommer från lamporna förtar tyvärr en del av upplevelsen.

”Det här är moderna bågljuslampor av ryssen Pavel Jablochkoffs konstruktion”, säger kyparen. ”Patenterades häromåret. De här lamporna kan brinna i många timmar utan att elektroderna behöver justeras eller bytas. Fiffigt va? Elektriciteten är framtiden. Snart kommer vi att ha elektriskt ljus i hela stan. Åtminstone i de bättre delarna.”

”Varifrån kommer strömmen?” frågar jag.

”Vi har en ångmaskin här bakom som är kopplad till en dynamo. Så leds strömmen upp genom sladdarna ni ser därborta i hörnet. Likström, naturligtvis. Över hundra volt!”

”Oj!” säger någon. ”Fantastiskt!” säger någon annan.

”Äsch. Det är säkert bara en fluga”, fnyser en tredje. ”Ett trick för att tjäna mer pengar och att få gästerna att betala en extra krona. Luktar illa gör det också. Tacka vet jag hederligt gasljus.”

Texten är tagen från Kaianders Semplers artikel ”När Stockholm fick elektriskt ljus” publicerad av Ny Teknik 2018-02-04.

Utanför Blanchs café i Kungsträdgården i Stockholm.

Tuschlavering av Vicke Andrén, 1896. Finns på Stadsmuseet. Foto: Stadsmuseet (CC BY).

Elektrisk belysning på publika platser

År 1878 är det premiär för det elektriska ljuset i Sverige på en allmän och publik plats. Det sker på Blanchs café som låg i hörnet av Hamngatan och Kungsträdgården i Stockholm.Man kan tro att den elektriska belysningen var efterlängtad. Men försöket på Blanchs café gjorde inga större intryck på besökarna. Båglamporna passade inte så bra för inomhusbelysning. Ljuset var ojämnt, starkt och bländande. Ganska snart efter premiären flyttades därför lamporna ut i trädgården.

Det var en sådan här bågljuslampa som användes på Blanchs café. Den skapades av ryssen Pavel Jablochoff för att ge ett mindre skarpt sken än tidigare bågljuslampor. Den visades upp på världsutställningen i Paris 1878. Men skenet var fortfarande väldigt starkt, efter att den visats upp målades satirbilder av människor som höll för ögonen vid lyktstolpar.

Bild av en så kallad Jablochkoffs lampa.
En sådan här lampa var det som visades på Blanchs café. Bild ur boken "Les Merveilles de la science, 1867-1891 av Louis Figuier (Public Domain).

Upplysning av städerna

Kan du tänka dig en helt mörk stad? Idag är det nästan helt omöjligt att hitta en plats i staden som är helt mörk. Även under natten så är gator och torg upplysta av gatubelysning, reklamskyltar och skyltfönster. För 200 år sedan var det precis tvärtom. Städerna var mörka platser. Brottsligheten var hög och kvinnor blev ofta antastade i de mörka gränderna. Man undvek därför helst att gå ut på stadens gator under nätterna. Tänk vad kort dagen måste varit i Sverige under vintermånaderna!

År 1749 beslutade man att man skulle hålla lyktor tända under de mörkaste årstiderna. Då hade man lykttändare som arbetade med att tända små oljelampor utefter stadens gator. Oljelamporna gav ett svagt sken och de släcktes klockan ett på natten.

Gatlyktorna gav tryggare gator. Från mitten av 1800-talet byggdes gasnät ut i delar av Sverige. Det gav belysning till vissa kontor, restauranger, fabriker och rika privata hem. Gasen var det första nätet för energidistribution i städer. När elnäten kom användes både el och gas till belysning.

Kort efter att bågljuslampan kom till Sverige introducerades även glödlampan. Den blev avgörande för den elektriska belysningens utveckling. Glödlampan vidareutvecklades och blev så småningom mycket bättre än bågljuslamporna. Därför är det glödlampan som är den elektriska lampa som går till historien. Bågljuslampan blev inte lika långvarig. Under 1900-talets senare hälft användes endast båglampor i sammanhang där väldigt starkt ljus behövdes, till exempel i fyrar och i filmprojektorer.

Förändrade människors sätt att vara och leva

När elbelysningen blev en del av människors vardag så förändrades människors livsstil. Plötsligt kunde man läsa och arbeta långt in på kvällarna. Hemmen möblerades på nya sätt då man inte riskerade att snubbla över saker i mörkret och städer lystes upp av reklamskyltar.

Trots elkonsumtionens alla fördelar ger den också vissa nackdelar. All energi som människor använder påverkar klimatet och miljön, men olika energikällor har olika stor klimatpåverkan. Därför behöver vi väga vår elkonsumtion till hur stor nytta det ger. Att en hög energiförbrukning skulle vara något negativt är en tanke som började växa sig stark först under 1970-talet.

Fundera

  • Vad tyckte gästerna om inomhusbelysningen på Blanchs café?
  • Vilka tror du fick möjlighet att ta del av denna nyhet?
  • Hur fick lamporna ström?

Elektrifieringen av Sverige

Elektricitet är inte en uppfinning, utan en upptäckt som lett till många uppfinningar. Elektricitet finns överallt. Det var först när man uppfann tekniker för att kunna använda elektricitet och elektrisk ström som vi människor började få nytta av elektriciteten.

Från 1880-talet börjar några platser i Sverige lysas upp med elektrisk belysning. Ibland används bågljuslampa och ibland glödlampa. Under den här tiden fanns det dock inga kraftverk som levererade elektricitet till flera platser och hushåll.

Det är bara vissa som har råd att investera i elektrisk belysningsanläggning. Framförallt fanns det pengar och behov i industrin. De som tidigt skaffar sig elektriskt ljus är industrilokaler, till exempel mekaniska verkstäder, bomullsspinnerier eller sågverk.

Det tog tid innan det elektriska ljuset blev tillgängligt för alla. Först kring sekelskiftet 1900 och en bit in på 1900-talet börjar elektricitet bli en del av människors vardag. För mindre samhällen och byar kunde det dröja in på mitten av 1900-talet innan man fick tillgång till elektricitet i hushållet. Först i mitten av 1960-talet anses elektrifieringen av hela Sverige vara slutförd.

Idag är det svårt att tänka sig ett liv utan el. Tänk bara vad du behöver el till: att ladda din dator, äta varm mat, ta dig till skolan eller jobbet. Kort sagt det mesta här i livet.

Fundera

Hur tror du det kändes att leva i en mörkare värld? Sätt dig in i en tid utan elektriskt ljus. Fundera över när och hur du använder elektriskt ljus i din vardag.

  • Hur skulle det gå att göra dina fritidsintressen utan el?
  • Hur skulle det vara att göra skolarbete? Hur är det i skolan och hur går det att göra läxorna hemma?
  • Hur skulle det se ut i staden eller samhället där du bor? Hur skulle det vara på gatorna, på bussen, på tåget?
  • Kommer du på fler situationer som hade varit annorlunda eller kanske helt otänkbara utan elektrisk belysning?

Fundera på hur man gjorde innan vi hade elektrisk belysning. Såg livet annorlunda ut? Hur då?

Tekniska museets logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Tekniska museet

För lärare

Det elektriska ljuset förändrade samhället i grunden. Nu gick det att arbeta fastän det var mörkt och staden var inte längre en lika otäck plats på natten.