Lärarhandledning

Åk 7-9

Bankmannen från RigaLärarhandledning

Vad har pengar med förtroende att göra?

1600-tal

Stockholm, Sverige

Detalj av en gammal sedel från 1600-talet.
I den här lektionen får eleverna fördjupade kunskaper om vilken roll förtroende spelar för valutans värde. Lektionen utgår från 1600-talet och uppkomsten av det svenska bankväsendet och de första svenska sedlarna.

Koppling till skolans kursplan

Historia: Hur historia används och historiska begrepp.

  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

SO: Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper

Lektionens syfte

Genom att analysera en kreditivsedel från 1600-talet och jämföra den med dagens 500 kronors sedel ges eleverna möjlighet att skapa en djupare förståelse för de historiska begreppen kontinuitet och förändring.

Bakgrunden till de första sedlarna och bankens uppkomst får eleverna genom att läsa texten om Johan Palmstruch och Stockholms Banco. Eleverna lär sig att beskriva enkla samband mellan två olika tidsperioder. Genom detta övas även eleverna i att föra enklare resonemang om hur samhällsförändringar kopplas till människors levnadsvillkor och handlingar.

Övningen

I den här lektionen underlättar det för eleverna om de är bekanta med begreppet förtroende och att ni i klassen har diskuterat och reflekterat över vad förtroende kan vara.

Förbered gärna eleverna genom att de får fundera över vilka människor i sin närhet de känner förtroende för och vad som skulle kunna få dem att tappa förtroendet. Låt dem även reflektera och diskutera över vilka institutioner i samhället som de känner förtroende inför och varför.

Tidsåtgång för diskussion i smågrupper ca 30 min

Dela in eleverna i smågrupper. Eleverna ska besvara följande frågor:

  • Vilka likheter finns det på sedlarna och vad är det som skiljer dem åt?
  • Vad är det som gör sedlarna trovärdiga?
  • Hur tror du att människors förtroende för sedlar skiljer sig åt idag jämfört med 1600-talet?

Be elevgrupperna muntligt redovisa sina svar och diskutera sedan tillsammans i storgrupp.

Förslag på svar

Eleverna kommer att upptäcka att likheterna är många och att förändringarna inte är så stora som man först kan tänka sig.

På bägge sedlarna finns säkerhetsdetaljer och andra detaljer vars syfte är att försvåra förfalskning men också för att skapa ett förtroende och en känsla av tillit hos användaren.

Svaren från eleverna bör fånga in att 1600-talets sedlar på många sätt liknar dagens sedlar och att detaljer såsom sigill, vattenmärken och underskrifter är en viktig del av sedeln som bygger förtroende hos de som använder pengarna.

Vad gäller människors förtroende för valuta och eventuella skillnader från 1600-talet och idag så finnas det ingen egentlig skillnad. Uppkomsten av sedlarna var en stor förändring i det ekonomiska systemet, från att använda mynt vars värde var själva metallvärdet till att använda papperslappar som tillskrevs ett värde. Det innebar att förtroende och tillit blev viktig på ett annat och framförallt på ett nytt sätt än tidigare.

Förfalskning av sedlar urholkar förtroendet för valutan. Som kund i en bank, både nu och på 1600-talet måste jag vara övertygad om att jag får tillbaka mina pengar när jag går till banken. Jag måste känna en tillit till banken och dess huvudman.

Litteratur

  • Andersson, Inger. 2019. Sveriges bankväsen genom tiderna. Helhetens förlag: Nyköping
EKM_svart

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet

För elever

På 1600-talet dömdes en bankman till döden för att folket hade tappat förtroendet för hans sedlar. I den här lektionen får du fundera på förtroende och varför vi litar på att en papperslapp kan vara pengar.