Bankmannen från Riga och Europas första sedlarLektion

Sveriges första bank

År 1656 fick bankmannen Johan Palmstruch från Riga tillstånd av kungen att starta Sveriges första bank, Stockholm Banco. Kontoret låg nära Västerlånggatans slut, mitt emot Helgeandsholmen i Stockholm.

Köpmän hade än så länge använt sig av mynt för att betala. Några mynt var stora och såg inte alls ut som mynten gör idag. Mynten var gjorda av koppar och liknade stora plåtbitar. Det största myntet var ett kopparplåtsmynt som vägde 19,7 kg.

Men att använda sig av stora plåtmynt för att betala var tungt och de var svåra att förvara. Palmstruch såg en möjlighet. Köpmännen kunde lämna in sina tunga mynt på banken och få en lapp, ett kvitto, på att de hade sina rikedomar där. Då skulle köpmännen slippa går runt och släpa på sina stora mynt. Köpmännen trodde på Stockholm Banco och kvittot var ett bevis på att de faktiskt hade pengar där. Däremot var kvittona personliga så man behövde gå till banken för att skriva över kvittot till den man handlade med.

Efter ett tag började banken att ge ut papperslappar som motsvarade en viss summa. Dessa papperslappar kallades för kreditivsedlar och blev de första sedlarna i Europa. Året var 1661. Skillnaden från kvittona var att de nya sedlarna inte krävde någon insättning av mynt i banken som säkerhet. Banken skulle i sin tur betala ut hela summan i mynt när det kunden ville det.

Kreditivsedlarna var inte personliga utan kunde byta ägare ute i handeln. Det byggde på ett förtroende och bankens trovärdighet var mycket viktig för att sedlarna skulle fungera. Kanske var enkelheten i att byta sedlar med varandra i stället för plåtmynt något som bidrog till förtroendet? Oavsett blev banken snabbt populär. För köpmännen var viljan att kunna bedriva affärsverksamhet på ett smidigt sätt viktigt och en bidragande faktor till bankens popularitet.

Till en början var sedlarna populära. Men allt fler försökte att förfalska sedlarna. För att förhindra förfalskningar förbättrade banken därför säkerhetsdetaljerna på sedlarna. Det viktiga var att köpmännen kände förtroende för sedeln och dess värde. Fanns det inte ett förtroende för sedlarna och banken skulle sedlarna bara vara vanliga papperslappar.

Förtroendet är allt

När Palmstruch och hans kompanjoner öppnade banken fanns det ett förtroende för banken hos köpmännen. Det är förtroendet för valutan som gör att sedlar och mynt går att använda överhuvudtaget. Samhället har bestämt att kronor ska gå att byta mot varor och tjänster, trots att en papperssedel och ett modernt metallmynt knappt har ett värde i sig. Det innebär alltså att förtroende för bank och stat alltid måste finnas för att sedeln ska ha ett värde.

Något som skapar förtroende för en sedel är säkerhetsdetaljer.

Titta närmre på sedlarna nedan. Bilderna föreställer en kreditivsedel från Johan Palmstruchs bank på 1600-talet och en 500-kronorssedel från idag.

Vilka likheter och skillnader finns det på sedlarna? Vad är det som gör sedlarna trovärdiga och hur tror du att människors förtroende för pengar skiljer sig åt idag jämfört med 1600-talet?

Vad hände med Palmstruch?

Palmstruch ställdes inför rätta i Svea hovrätt på grund av misslyckandet med Stockholm Banco. Han dömdes till evig landsflykt och skulle dessutom betala tillbaka de förlorade pengarna. Kunde han inte betala tillbaka, skulle Palmstruch avrättas. Men Palmtstruch hade tur.

Dödsstraffet drogs tillbaka och han hamnade i stället i fängelse. Kanske förstod man ändå att Palmstruch hade kommit något smart på spåren? Stockholm Banco ersattes dessutom av en ny bank, Riksens Ständers Bank, som senare kom att döpas om till Riksbanken, vilket faktiskt är den Riksbank som vi har idag och som räknas som världens äldsta centralbank.