Lärarhandledning
Åk 4-6
Barnen in, helgon och Maria åt sidanLärarhandledning
1500-tal
Sverige
Koppling till skolans kursplan
Lgr22, centralt innehåll
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800
- Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
Lgr22, betygskriterier
Eleven visar kunskaper om förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp
Inledande texter
Lektionsmaterialet består av tre inledande texter som ska förklara reformationen i korthet: "Reformationen", "Reformationen i Sverige" samt "Martin Luther". Ge eleverna tid att läsa i par eller enskilt.
I anslutning till texterna kan du ställa några frågor till eleverna för att se om de förstått innehållet. Förslag på frågor:
- Hur snabbt tror du att reformationen gick i Sverige?
- Varför tror du att reformationen genomfördes?
- Tror du att Martin Luther ville splittra kyrkan?
- Vad tror du katoliker/lutheraner tyckte om förändringarna?
Övning, Vad kunde det innebära?
Eleverna ska läsa texten "Vad kunde det innebära?" samt de korta texterna som finns i bilden. Bildtexterna förklarar några få detaljer som antingen förändrades eller blev kvar genom reformationen. Fråga gärna eleverna om det var något som de blev förvånade över eller tyckte verkade konstigt. Trodde de, till exempel, att lutherska kyrkor inte hade mängder med konst och utsmyckningar?
Utökad övning
Besök en kyrka i din skolas närhet. Där kan ni försöka se vad som är typiskt för den trosinriktningen eller inte. Någon i församlingen kan förhoppningsvis hjälpa er med att visa på detaljer som är betydelsebärande för just den trosinriktningen.
Det är viktigt att veta att alla trosinriktningar och religioner genomgår förändringar.
Den lutherska kyrkan i Sverige (Svenska kyrkan) hade ensamrätt på religion i Sverige under en lång tid. Inga andra trosinriktningar fick finnas inom rikets gränser fram till 1700-talets slut. Det gällde även andra former av protestantism.
Svenska kyrkorum från 15- och 1600-talen är oftast rikt utsmyckade. Några saker som tillkom efter reformationen var läktare för kyrkobesökare, bildserier med motiv ur Bibeln, predikstolar samt ett synligt tetragrammaton. Tetragrammaton är de fyra hebreiska bokstäver som utgör Guds namn. Vanligtvis kan man finna bokstäverna i taket eller vid predikstolen.
Svenska kyrkor från det sena 1700-talet och från 1800-talet är oftast ljusare än de äldre kyrkorna. Många gånger är inredningarna helt i vitt och guld. De har få men ganska stora konstverk.
Tiden strax före och efter sekelskiftet 2000 har inneburit flera förändringar i svenska kyrkorum. Vissa förändringar beror på ett ökat utbyte mellan kristna konfessioner.
Bildandet av Sveriges kristna råd 1992 gjorde återinförde ljuständande i lutherska kyrkor, till exempel. Ljusställ där kyrkobesökare kan tända ljus hade avskaffats på 1500-talet eftersom det var en katolsk sedvänja.
Idag ser vi även ortodoxa ikoner som ett normalt inslag i lutherska kyrkor. Det skulle ha varit omöjligt tidigare i historien. Många kyrkor har också upprättat Maria-altare igen. Det är ett resultat av en önskan att lyfta fram kvinnorna i den Bibliska historien. Men alla slags sidoaltare var en gång förbjudna i lutherska kyrkor.
Det finns fler exempel och det skiljer sig åt, som sagt, från trosinriktning till trosinriktning.
Avslutning
Diskutera de två frågorna i slutet av lektionen. Frågorna har inget förutbestämt svar, eftersom det handlar om elevernas egna tankar.
Vad skulle det innebära?
Det kan vara viktigt att betona att Sverige har religionsfrihet och att det är ett av fundamenten för vårt samhälle.
Källor
- Harrison, Dick & Bo Eriksson. 2010. Sveriges historia. Fälth & Hässler: Värnamo.
