Lärarhandledning

Åk 4-6

Bävern är hälften fiskLärarhandledning

Vad kan kokböcker säga oss om historien?

1500-TAL

Europa

Målning av en köksinteriör från 1500-talet
En köksscen. Marten van Cleve, cirka 1565. Skoklosters slott.
Syftet med lektionen är att visa eleverna hur en kokbok kan säga oss något om samhället då den skrevs.

Kopplingar till kursplanen i historia

Lgr22, centralt innehåll

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

Lgr22, betygskriterier

Eleven för resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Övning - Recepten i kokboken

Be eleverna läsa igenom texterna ur kokboken i den interaktiva bilden. Har du elever som har svårare för att läsa, kan du med fördel göra det till en högläsningsövning. Ge annars eleverna ordentligt med tid att läsa igenom på egen hand. Låt eleverna sedan diskutera i grupper om 3–5 personer. Övningen tar cirka 25 minuter att genomföra.

Hur kan vi se att kokboken vänder sig till de rika i samhället? Svar: alla utländska kryddor och råvaror, som saffran, muskot, socker, fikon och sådant. Dessutom finns det efterrätter och bakelser, som inga fattiga kunde unna sig.

Det finns inga måttangivelser eller tillagningstider. Ibland finns det inte ens angivet vilken typ av krydda som ska användas. Vad säger det om bokens läsare? Svar: Boken är tänkt för kockar som kan laga mat. Recepten ska dessutom kunna användas med de kryddor man hade tillgång till. På den tiden fanns inga standardiserade mått, vilket gjorde att det var omöjligt att skriva ut måttenheter. 

Varför står det att bävern är hälften fisk och hälften kött? Svar: För att kyrkan säger att man får äta fisk under fastan och på fredagar, men inte kött. Genom att hävda att bakre delen av bävern var fisk kunde man äta kött även på fredagar. 

Övning - De fyra kroppsvätskorna

Be eleverna läsa texten om de fyra kroppsvätskorna. De kan även söka på nätet efter bilder och texter som rör de fyra kroppsvätskorna och de fyra elementen. Diskutera därefter i grupper om 3–5 personer. Tid att genomföra övningen cirka 25 minuter.

Vilken av de fyra människotyperna anser du att du är? Frågan kan vara ett bra tillfälle att tala om självkännedom. Eleverna kan till exempel få jämföra vad de själva tycker och vad andra tycker.

Vilka är för- och nackdelarna med en indelning av människotyper? Svar: En nackdel är att det kan låsa oss vid en föreställning om hur individer ska vara, utan att tänka på att omständigheterna formar oss. Tron på att man tillhör en specifik människotyp kan också begränsa de möjligheter man ser. Men samtidigt kan det hjälpa att resonera kring vem man är och hur man ser på människor. Människotyperna är en slags fördomar som både kan vara till nytta och last.

Stämmer den indelningen, eller är det bara ett påhitt? Svar: Det är beroende på vem du frågar. Vissa tror till exempel att horoskop och personlighetstester visar hur vi är, medan andra menar att det bara är påhittat.

Finns det något av den indelningen kvar i vårt samhälle idag? Svar: Vi talar fortfarande om att någon har ”temperament” och ”humör”, vilket är språkliga kvarlevor. Därtill finns det liknande indelningar i populärteorier, som den om de fyra personlighetsfärgerna, Myers-Briggs-test eller i horoskop.

Diskutera - hållbar konsumtion

En vanlig familj idag äter mat, såväl till mängd som sort, som endast de rikaste i samhället kunde få för fem hundra år sedan. Det ämnet är värt en egen diskussion och du kan koppla den till det globala målet nr 12, hållbar konsumtion och produktion.

Källor

  • Shanahan, Madeline. 2014. Manuscript Recipe Books as Archaeological Objects: Text and Food in the Early Modern World. Lexington Books: Washington D.C.
Skoklosters slotts logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Skoklosters slott

För elever

Idag publiceras mellan 300 och 400 kokböcker per år i Sverige. Under hela 1800-talet publicerades drygt 100 kokböcker. På 1600-talet kom en handfull kokböcker ut. På 1500-talet fanns inte en enda svensk kokbok.