Målning av en köksinteriör från 1500-talet
En köksscen. Marten van Cleve, cirka 1565. Föremålsnummer 3635_SKO, Skoklosters slott (CC BY).

Lektion

Åk 4-6

Bävern är hälften fiskLektion

Vad kan kokböcker säga oss om historien?

1500-tal

Europa

Idag publiceras mellan 300 och 400 kokböcker per år i Sverige. Under hela 1800-talet publicerades drygt 100 kokböcker. På 1600-talet kom en handfull kokböcker ut. På 1500-talet fanns inte en enda svensk kokbok.

En gammal kokbok

Varför hade de inte kokböcker på 1500-talet? Var inte människorna intresserade av matlagning? Visst var människorna på 1500-talet intresserade av mat, precis som vi. Och visst fanns det kokböcker, men de var inte skrivna på svenska. Dessutom var det inte så många som hade råd att välja vilken mat de skulle äta.

Här finns några recept från kokboken "Koch und Kellermeisterey" från 1554 som finns på Skoklosters slott. Klicka på siffrorna i bilden för att ta del av recepten.

Försättsblad från en kokbok från 1500-talet

Fundera

  • Hur kan vi se att kokboken vänder sig till de rika i samhället?
  • Det finns inga måttangivelser eller tillagningstider. Ibland finns det inte ens angivet vilken typ av krydda som ska användas. Vad säger det om vem som är tänkt att vara bokens läsare?
  • Varför står det att bävern är hälften fisk och hälften kött?

Ordet recept kommer från latinets “recipe” som betyder “tag”. De latinska kokböckerna började ofta varje recept med ordet "tag", precis som idag.

De fyra människotyperna

Vad menar författaren till kokboken med att fisken är kall och slemmig? Det tycker väl de flesta? Jo, men författaren menar att människor som är kalla och slemmiga inte ska äta för mycket fisk.

Kalla och slemmiga människor? Visst, på den här tiden fanns olika människotyper.

För ett par tusen år sedan uppstod tanken att människokroppen innehåller fyra vätskor: blod, gul galla, svart galla och slem. Läkarna ansåg att alla sjukdomar berodde på obalans i kroppsvätskorna.

Överskott av blod gjorde en person glad, optimistisk och lättsam (sangvinisk). Den gula gallan gjorde en person uppbrusande och häftig (kolerisk). Den svarta gallan gjorde en person dyster och sorgmodig (melankolisk). Slemmet gjorde personen trög och sävlig (flegmatisk).

Ett sätt att undvika obalans i kroppsvätskorna var att äta rätt. Ett annat sätt var att bli av med en del av vätskan. Därför var det vanligt att åderlåta patienter. Det innebar oftast att patienten tappades på blod genom att skära ett snitt i armen eller genom att sätta blodiglar på kroppen.

Det var inte förrän på 1800-talet som läkarna övergav teorin om de fyra kroppsvätskorna.

Fundera

  • Vilken av de fyra människotyperna anser du att du är?
  • Vilka är för- och nackdelarna med en indelning av människotyper?
  • Stämmer den indelningen, eller är det bara påhitt?
  • Finns det något av den indelningen kvar i vårt samhälle idag?
Skoklosters slotts logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Skoklosters slott

Lektioner på liknande tema

För lärare

Syftet med lektionen är att visa eleverna hur en kokbok kan säga oss något om samhället då den skrevs.