Handledningar

Bönderna debatterarHandledningar

Ska vem som helst få gå i skola?

1840

Stockholm

Politiserande bönder. Oljemålning av Karl Julius Lorck, 1865. Nationalmuseum (PDM).
I den här övningen får eleverna debattera mot varandra. Eleverna ska föreställa sig att de är bönder som rest till Stockholm från olika delar av Sverige för att delta i riksdagsarbetet 1840–41. Den hetaste frågan är den om folkskolan. Vissa är för idén om folkskolan, andra är motståndare till folkskolan. Men många inom bondestånden står och väger och har inte bestämt sig än. Går de att övertyga?

Koppling till skolans kursplan

Lgr 22 centralt innehåll, åk 7–9

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.

Lgr22 betygskriterier, åk 7–9

  • Eleven visar kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp.

Om lektionen

Lektionen består av en allmän översikt kring en av de stora frågorna vid riksdagen 1940, den om folkskolans införande. Materialet är ett kraftigt redigerat urval från riksdagsdebatten i bondeståndet. Protokollen finns i sin helhet på Riksdagstryck.

Eleverna bör ha en grundläggande förståelse för Upplysningen och 1800-talets liberalism samt den konservativa reaktionen mot de liberala idéerna. Det är även bra om de känner till Svenska ståndsriksdagens sammansättning och huvudsakliga arbetssätt. Framför allt bör de veta att varje stånd debatterade inom sig självt och att röstningen inom ståndet avgjorde hur det skulle rösta i samlat forum.

Förberedelser

Dela in eleverna i tre grupper av samma storlek. En grupp kommer representera Liberalerna, en grupp de Konservativa och den tredje gruppen kommer vara moderatorer.

Ge varje grupp ca femton minuter för att läsa igenom sina texter. De Konservativa och Liberalerna ska anteckna sina argument i den bifogade mallen. Eleverna får under tiden diskutera de olika argumenten inom sin grupp men varje elev ska ha ett papper var.

Gruppen som är moderatorer använder sina femton minuter åt att diskutera hur man leder en debatt genom att hålla koll på tiden, fördela ordet och se till så att debatten flyter på.

Debatt

Dela in klassen i grupper om tre så att varje grupp har en Liberal, en Konservativ och en moderator. Någon eller några grupper kanske kommer bestå av fler än tre beroende på klassens storlek.

Moderatorn påbörjar debatten med att presentera de två sidorna och att ge ordet till en av dem. I debatten ska de olika talarna sedan begränsa sig till anföranden på ca 2 minuter. Hela debatten bör inte ta mer än 30 minuter.

Retorikens tre delar

En skicklig retoriker använder etos (trovärdighet), logos (logik) och patos (känsla) i argumentationen. Man kan stärka trovärdigheten till exempel genom att visa sig ödmjuk inför ämnet eller åhörarna, och att man är mån om att göra rätt snarare än att ha rätt. Logos innebär att man argumenterar utifrån förnuft och fakta. Motståndarsidans argument ska bemötas, inte ringaktas.

För att understryka sin egen åsikt brukar man använda patos, att vädja till åhörarnas känslor. Att lägga in ett mänskligt exempel är oftast framgångsrikt. Talets avslutning ska helst rymma alla tre delarna, men minst både logos och patos, för att resonemanget ska var glasklart och övertygande.

Arkiv Gävleborgs logga.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Arkiv Gävleborg