Lärarhandledning

Åk 4-6

En kärleksfull hälsningLärarhandledning

Vad berättar en Jesusbild om tro och handelskontakter under medeltiden?

1300-tal

Lönsås, Sverige

Foto av Jesusavbildning av valrossen. Bilden är i relief.
I den här lektionen får eleverna ta del av vad ett Jesusbild kan berätta om kristen tro och globala kontakter under tidig medeltid.

Koppling till kursplanen i historia

Lrg22, centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Lgr22, betygskriterier

Eleven visar kunskaper om förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp

Introduktion

I den här lärarhandledningen finns tre lektionsövningar och en fördjupningstext. Övningarna kan användas vart och ett för sig eller tillsammans, som ett sätt att introducera och fördjupa tankarna om religion och kulturmöten.

Lektionen kan användas som introduktion för att prata om kristnandet för eleverna, framför allt med perspektiv på kristnandet som ett kulturmöte. Det går även att använda det fördjupande, för att problematisera och fördjupa den historiska informationen som eleverna fått, och ge eleverna tillfälle att utveckla förmågan att föra resonemang utifrån historiska referensramar. I den här lektionen behöver eleverna ha en kännedom om medeltiden som historisk epok och de grundläggande dragen för denna period.

Övning - Funnet i jorden

Det här är en klassisk bildanalysövning för att förstå föremålet och starta en dialog kring det.Låt eleverna titta på bilden av Paxtavlan, antingen i helklass eller i mindre grupper, utan att ge dem någon förhandsinformation om föremålet. Välj sedan en eller flera av frågorna nedan och diskutera. Tid att genomföra övningen: cirka 30 minuter.

Steg ett: denotation – vad ser vi?
Diskussion i smågrupper eller i helklass.

  • Vad ser eleverna?
  • Vad föreställer bilden?
  • Vad kan den vara tillverkad av för material?

Steg 2: konnotation – vad tolkar vi?
Diskussion i mindre grupper – presentation i helklass.

  • Vilka tror eleverna att de tre människofigurerna på bilden är?
  • Vems är handen på bilden?
  • Vad tror eleverna att bilden kan ha använts till?
  • Vem kan har använt bilden?
  • Vem kan ha tillverkat bilden?
  • Varifrån tror eleverna att bilden kommer?


Övning - Vad och varifrån?

Syftet med den här övningen är att ge eleverna kunskap om paxtavlan samt att vara en grund för diskussionen kring handelskontakter under medeltiden.Låt eleverna läsa faktatexten om tavlan och studera kartan. Diskutera sedan i smågrupper kring följande frågor:

  • Vad kände du till om kristendomen på medeltiden innan du läste texten.
  • Varifrån har du fått den kunskapen?
  • Stämde din tolkning av föremålet överens med informationen kring föremålet?
  • Vad var lika/olika?
  • Vilken tolkning är korrekt?
  • Fanns det något i faktatexten som var överraskande?
  • Hur tror du att tavlan har kommit till Lönsås?
  • Vad betyder en kyss för dig?

Summering: Vad kommer klassen fram till? Har de lärt sig något nytt genom att jobba med föremålet? Var det någon som började fundera kring hur man lär sig om historia, och vad som kan vara sant och vad vi inte kan veta.

Övning - Heta stolen

Syftet med den här övningen är att göra eleverna medvetna om att att kristnandet var kopplat till en stor samhällsförändring, och att det inte enbart handlade om religion utan även om makt. Eleverna ska få möjlighet att själva reflektera över hur de ställer sig i frågan. Genom den här övningen tränar eleverna sin förmåga att koppla en historisk händelse till samtiden, samt att resonera kring hur händelsen påverkar människor i vår tid. Inför övningen kan du som är lärare ta del av en fördjupning om hur Sverige blev ett kristet land.

Övningen kräver att eleverna har vissa förkunskaper om hur Sverige kristnades.

Tid att genomföra övningen cirka 15 minuter.

Eleverna får sitta på stolar som placeras i en ring på golvet. En stol ska vara tom. Läraren läser upp ett antal påståenden. Den/de av eleverna som håller med om påståendet byter plats. Både någon av dem som byter plats och dem som inte gör det får motivera sitt val. De första frågorna kan vara enkla testfrågor för att få igång eleverna och se till så att alla förstår vad de ska göra.

Frågor:

  • (test) Jag gillar glass.
  • (test) de flesta sover om natten
  • Sverige är ett kristet land.
  • Sverige har ingen speciell religion.
  • I Sverige får alla ha den religion de vill.
  • Det hade varit bättre om folk fått fortsätta att tro på asagudarna.
  • Staten eller kungen borde alltid bestämma vad folk ska ha för religion.
  • Det ska vara upp till var och en vad de vill tro på.
  • Jag tycker inte att det spelar så stor roll vad folk har för religion.
  • För mig är det viktigt att veta vad folk har för religion.
  • Att bestämma över vad andra ska ha för religion är fel.
  • Borde staten eller kungen vara den som bestämmer över kyrkan?
  • Borde kyrkan vara den som bestämmer över kungen eller staten?

När Sverige blev kristet

När Sverige blev kristet så fanns det redan en religion som folk trodde på. Den religionen brukar kallas för Asatron. Även om det tog lite tid så var det ju faktiskt så att folk som bodde i Sverige bytte religion. Samtidigt blev Sverige ett land som styrdes av en enda kung. Det som senare blev Sverige var under järnålder/vikingatid indelat i en massa mindre områden som alla styrdes av olika personer. Kristnandet av Sverige hänger ihop med bildandet av Sverige. I och med kristnandet blev Sverige mer likt hur det är idag. Innan bestod det som idag är Sverige av en massa mindre riken med egna kungar.

Historien bakom Sveriges kristnande är lång. Det handlar om politik, makt och kontakter med andra länder. Forskarna tror att vikingarna kom i kontakt med kristendomen under sina resor. På 800-talet, för 1200 år sedan, började missionärer komma till Norden. En missionär är en person som reser runt och berättar om kristendomen och försöker få fler att tro på den religionen. Forskarna tror att många redan kände till kristendomen när missionärerna började komma hit.

Vi vet inte så mycket om hur det gick till då de första kristna församlingarna bildades i det som idag är Sverige. Det finns inte så många skriftliga källor från den här tiden. En skriftlig källa är en text som skrevs av en person som levde förr i tiden. Idag använder historiker dessa texter för att få veta mer om hur det var att leva på till exempel medeltiden. De flesta texter som handlar om kristnandet av Sverige skrevs av dem som ville att Sverige skulle bli ett kristet land. Hur vanliga människor tyckte är svårt att veta. Det var oftast bara rika personer som kunde läsa och skriva, så det var de som skrev texterna.

De som först lät döpa sig och blev en del av den kristna tron var personer med makt. Kyrkan hade massor av kontakter med andra rika och mäktiga personer runt om i Europa. Att lära känna personer med makt och pengar var bra om man själv ville ha mer makt och pengar När kungar och mäktiga ledare blev kristna bytte folket de styrde över också religion. Vi vet inte så mycket om vad människor tyckte om den nya religionen. Många fortsatte kanske tro på sina gamla gudar även om kungen bestämt att riket skulle vara kristet.

För att få folk att byta religion så försökte man ändra så lite som möjligt av folks traditioner. Många av de högtider vi firar i dagens Sverige, firades redan innan kristendomen kom. Kristendomen ändrade högtider som redan existerade så att de skulle passa även kristna. Midsommarafton, som firats i Norden långt innan kristendomen kom, blev Johannes Döparens dag. Och på vintern firades något som kallades midvinterblot. Detta blev istället julen, när man firar att Jesus föddes.

Vissa forskare tror att kristendomens sätt att begrava människor var något av det svåraste att anpassa sig till. Under järnåldern och vikingatiden var det vanligaste sättet att begrava anhöriga att bränna kroppen och sedan begrava askan i en hög tillsammans med vackra gravgåvor. En gravgåva är en sak som man lade ned i graven tillsammans med den döde. Vanliga gravgåvor var yxor, smycken, knivar och skålar. Men i kristendomen fick man inte bränna kroppen, för kroppen var tvungen att vara hel till den dag den skulle återuppstå. Kroppen sveptes in i ett typ och lades ned under jorden. Många lades direkt i jorden, och inte i en kista som är mer vanligt idag. Gravgåvor fick de inte heller ha med sig.

På 1100-talet tror forskarna att hela södra och mellersta Sverige hade blivit kristnat. Norra Sverige skulle inte bli helt kristet förrän långt senare.

Källor

  • Ohlsén, Marie. 2008. Medeltida kyssar i Lönsås. Rapport 2008: 123. Arkeologisk förundersökning.
  • Gustavsson, Helmer & Marie Ohlsén, Göran Tegnér. 1999. "En medeltida paxtavla från Lönsås kyrka" i Fornvännen nr 3.
Östergötlands museums logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Östergötlands museum

För elever

En gång älskad och kysst. Sedan begraven och glömd. Det är en berättelse om Människan.