Lärarhandledning

Åk 4-6

En misslyckad terrorist och hans bombLärarhandledning

Vad krigade Danmark och Sverige om?

1600-tal

Wismar, Tyskland

Framsidan av ett detonationsurverk. I mitten en urtavla med en visare. Runt kanten siffrorna 1 till 40.
En lektion om en outnyttjad bomb och litet om vad som ligger bakom krigen mellan Danmark och Sverige på 1600-talet.

Koppling till kursplanen i historia

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Förmågor som eleverna tränar genom lektionen:

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Övning - Bomben

Börja med att be eleverna enskilt eller i grupp gå igenom den inledande texten "En mycket särskild låda" samt att studera 3D-modellen av bomben. I modellen finns korta texter om vissa detaljer.

Efter 3D-modellen finns två texter, "Var kommer den ifrån?" och "Varför Wismar?". De förklarar bakgrunden till varför bomben finns.

Vill du hjälpa eleverna att se, kan du ställa frågor som:

  • Vad är det för material?
  • Hur stor verkar den vara? (Bredd 20,5 cm, höjd 15 cm, tjocklek 5,5 cm.)
  • Finns det något som du känner igen? (Fjädrar, urtavla, pistolpipa etc.)
  • Tror du att bomben tickar eller låter på något sätt? (Sannolikt tickar den.)

Brott och straff - Rättsskipning på 1600-talet

Eftersom attentatsmannen Hans Grefft utsattes för tortyr och avrättades kan eleverna möjligen fundera kring det. Nedan finner du en kort förklaring.Bränna folk på bål och stycka deras kroppar verkar knappast mänskligt, men det kunde hända på 1600-talet. Hur, när, varför?

Rättsskipningen i Sverige på 1600-talet kan för en modern människa verka brutal och fruktansvärd. Tortyr var accepterat och vissa brott straffades med dödsstraff i olika former. För de grövsta brotten kunde domarna utmäta både avrättning och styckning av liket, till exempel.

Det finns några aspekter som är viktiga att veta om detta.

Inslagen av tortyr i förhören var vanliga. Det var ett samhälle där stryk gjorde ett barn gott och våld kunde ge de resultat man ville ha. Våld var ett accepterat sätt att lösa problem. Det föll väldigt få in att tortyr kunde ge falska svar.

Anledningen till de drakoniska domsluten var att Karl IX:s lagkommission inte hade hunnit gå igenom straffrätten när kungen ville att lagboken skulle vara klar i början av 1600-talet. Karl IX menade då att man - fram till dess att kommissionen blev klar - skulle använda sig av Bibeln vid rättsskipning.

Straffrätten i Moseböckerna är hård. Många brott ger dödsstraff och evig förbannelse. Till detta hör att det svenska samhället helt hade en kristen syn på världens ordning. Ett brottsling angrep, menade man, inte bara den som utsattes för brottet utan hela samhället - och därigenom Gud.

Därtill ansåg man att samhällets underlåtelse att straffa en brottsling skulle slå tillbaka mot samhället. Gud skulle bli vred på befolkningen om inte brottslingen straffades.

Det är långt ifrån att allt som enligt Bibeln skulle ge dödsstraff verkligen gav det. I många fall var domsluten hårda, men brottslingen kunde köpa sig fri från straff eller bli benådad. Den anklagade kunde också går fri om tolv män på ed förklarade att hen inte hade utfört brottet.

Det fanns däremot tillfällen då ingen nåd kunde väntas. En brottsling som gjort sig skyldig till brott mot regenten eller religionen straffades nästan uteslutande med lagens strängaste straff. Därför var det rimligt att Hans Grefft blev bränd på bål.

Övning - Kartan

Syftet med den här övningen är att eleverna ska reflektera kring varför Danmark och Sverige krigade. Utgångspunkt för övningen är kartan i elevmaterialet.Tidsåtgång cirka 25 minuter.

Be eleverna att, enskilt eller i grupp, titta på kartan och läsa de korta texterna vid varje siffra.

Kartan är ritad på 1640-talet och har landsgränserna utmärkta med olika färger. För din egen del kan det vara bra att veta följande: Vid 1644 bestod Sverige av Bornholm, Öland, Småland, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Uppland, Gästrikland, Dalarna (men inte Särna och Idre), Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland samt Finland. 

Danmarks riksgränser innefattade vid samma tid de nuvarande danska landområdena samt Norge, Jämtland, Härjedalen, Särna, Idre, Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Gotland, Ösel och Ven.

Då eleverna har gått igenom kartan och läst texterna, be dem diskutera parvis eller i små grupper - Varför krigade Danmark och Sverige? Sammanfatta samtalen i helklass eller i mindre grupper.

Kämpa för fosterlandet!

Eleverna kommer sannolikt svara att krigen berodde på religionen eller för att man ville ha mer land. Men...

Religionen var ingen stridsfråga mellan Danmark och Sverige, eftersom de bägge var lutherska länder. Och det var egentligen inte land som man krigade om, utan vatten. Kartorna ni har gått igenom visar det tydligt.

Sveriges vattenområden år 1644 utgjordes huvudsakligen av Bottniska viken och Finska viken. Vattnet från och med Gotland och ut till Nordsjön kontrollerades av Danmark. Passagen genom Öresund var helt kontrollerad av Danmark från bägge sidor. Det innebar att svenska handels- och krigsfartyg var innestängda i norra delen av Östersjön.

Under historisk tid har vattenvägarna alltid varit mest betydelsefulla. Transporter över land, genom skogar och över berg har varit svårare att genomföra. Därför har krigen många gånger också utspelat sig vid platser nära vatten.

Logotyp Skoklosters slott

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Skoklosters slott

För elever

Det finns tusentals saker på Skoklosters slott. En av dem är en plåtlåda med en märklig urtavla. Vad kan det vara?