Lärarhandledning

Åk 7-9

Gymnasiet

En småländsk nybyggare i AmerikaLärarhandledning

Vad innebar de amerikanska Homesteadlagarna för immigranter och urfolk?

1800-1900-tal

Florhult och Snake River

Gulnat dokument med övre vänstra hörnet avrivet.
Foto: Kulturparken Småland (CC BY)
Genom den här lektionen får eleverna lära sig om utvandringen till Amerika och om svenskarnas roll i koloniseringen av den nordamerikanska kontinenten. Fokus ligger på instiftandet av Homesteadlagarna 1862 och vad de fick för konsekvenser för immigranter och de amerikanska urfolken som redan befolkade platsen.

Koppling till skolans kursplan

Läroplan för grundskolan (Lgr22) – Åk 7–9

Centralt innehåll

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen.

  • Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för männi­skor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Betygskriterier

  • Eleven visar kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp.  
  • Eleven för resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid.

Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) – Historia 1a1

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.

Betygskriterier

  • Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser.

Lektionen

Bakgrund

Detta är en av flera lektioner som behandlar den svenska emigrationen till Nordamerika mellan åren 1830–1930. Den belyser utvandringens orsaker och konsekvenser med utgångspunkt i Homesteadlagarna.

Lektionen bygger på arkivmaterial om en svensk utvandrare vid namn Aron Wilhelm Johansson, som finns på Utvandrarnas hus i Växjö. Hans historia kan ses som ett typiskt exempel på hur svenskar utvandrade till Amerika under slutet av 1800-talet för att arbeta ihop pengar och skapa sig bättre förutsättningar att leva sitt liv. 

Vi har valt att utgå från en historisk person som ett pedagogiskt grepp för att levandegöra historien. Förhoppningen är att eleverna lättare ska kunna förstå och relatera till människorna som levde då. Arons historia sätts också in i ett vidare perspektiv, för att synliggöra strukturer vad gäller migration, kolonialism och människors levnadsvillkor.

Lektionsmaterialet innehåller korta texter, arkivmaterial, kartor och fotografier. Avslutningsvis presenteras diskussionsfrågor och fördjupningsuppgifter.

Syfte

Syftet med lektionen är redogöra för vad Homesteadlagarna innebar och belysa en av orsakerna till att så många svenskar valde att utvandra till Amerika. Den är också tänkt att lyfta olika perspektiv och skapa förståelse för vad lagstiftningen fick för konsekvenser för så väl svenskar som de amerikanska urfolken. Lektionen ska också bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.

Nödvändiga förkunskaper

Lektionen bygger på att eleverna känner till att många svenskar utvandrade till Amerika under 1800-talet och början av 1900-talet.

Övning 1, åk 7–9

Massutvandringens orsaker och konsekvenser

Analysera massutvandringens orsaker och konsekvenser. Kom ihåg att diskutera konsekvenser både på kort och lång sikt. Vad finns det för spår kvar i dagens samhällen?

Utförande: Dela in eleverna i mindre grupper om ca 3–4 personer. Låt eleverna diskutera tillsammans och rita/skriva ner stödord/lista orsaker och konsekvenser på ett gemensamt papper. Låt grupperna sedan redovisa sina tankar i helklass och jämföra sina svar med varandra. Sammanställ gärna svaren gemensamt på exempelvis en whiteboardtavla. Fyll i med det du tycker saknas. Visa gärna introduktionsfilmen som finns länkad under rubriken Källor. Den kan vara till hjälp för att komma igång med analysen.

Tidsåtgång: Räkna med att varje grupp behöver ca 15 minuter att diskutera tillsammans och 5 minuter per grupp till redovisning.

Övning 2, åk 7–9

Livet i Amerika

Föreställ dig hur livet kan ha sett ut för en svensk utvandrare eller en urfolksamerikan. Hitta på en karaktär och skriv ett text på ca 300 ord. Vad har din karaktär upplevt i samband med att amerikanska landområden såldes ut? Du kan ta upp teman som familj, uppväxt, arbete, ekonomi, förtryck eller kärlek.

Övning 1, gymnasiet

Massutvandringens orsaker och konsekvenser

Analysera massutvandringens orsaker och konsekvenser med hjälp av KEPS-modellen som analysmetod. Kom ihåg att diskutera konsekvenser både på kort och lång sikt. Vad finns det för spår kvar i dagens samhällen?

Se dokumentet ”Analysmodell för historiska händelser” under rubriken Källor. Här finns även en kort introduktionsfilm som kan vara till hjälp för att komma igång med analysen. Denna uppgift kan exempelvis redovisas genom en resonerande text på ca 1000 ord. Ett annat alternativ är att dela in klassen i mindre grupper om ca 3–4 personer. Låt eleverna diskutera tillsammans och rita/skriva ner stödord på ett gemensamt papper. Låt grupperna sedan redovisa sina tankar i helklass och jämföra sina svar med varandra. Sammanställ gärna svaren gemensamt på exempelvis en whiteboardtavla.

Tidsåtgång: Hur lång tid övningen tar beror på om du väljer en skriftlig eller muntlig redovisningsform, klassens storlek och huruvida eleverna är bekanta med att använda KEPS-modellen som analysverktyg sedan tidigare. Räkna med att varje grupp behöver ca 20 minuter att diskutera tillsammans och 5 minuter per grupp till redovisning. Räkna även med tid för en eventuell genomgång av KEPS-modellen ifall eleverna inte är bekanta med metoden sedan tidigare.

Övning 2, gymnasiet

Svenska kolonisatörer

Vilken roll hade svenska utvandrare som Aron i koloniserandet av den nordamerikanska kontinenten? Analysera frågan utifrån ett aktör- respektive strukturperspektiv.

Denna uppgift kan exempelvis redovisas genom en resonerande text på ca 500 ord. Ett annat alternativ är att dela in klassen i mindre grupper om ca 3–4 personer. Låt eleverna diskutera tillsammans och rita/skriva ner stödord på ett gemensamt papper. Låt grupperna sedan redovisa sina tankar i helklass och jämföra sina svar med varandra. Sammanställ gärna svaren gemensamt på exempelvis en whiteboardtavla.

Tidsåtgång: Hur lång tid övningen tar beror på om du väljer en skriftlig eller muntlig redovisningsform, klassens storlek och huruvida eleverna är bekanta med att använda aktör/strukturperspektiv som analysverktyg sedan tidigare. Räkna med att varje grupp behöver ca 15 minuter att diskutera tillsammans och 5 minuter per grupp till redovisning. Räkna även med tid för en eventuell genomgång av aktör/strukturperspektiv utifall eleverna inte är bekanta med metoden sedan tidigare.

Källor

Logotyp för Kulturparken Småland

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Kulturparken Småland

För elever

Aron Wilhelm Johansson var en av hundratusentals svenskar som utvandrade till Amerika efter att de amerikanska Homesteadlagarna instiftats. Denna lektion förklarar vad Homesteadlagarna innebar för utvandrare som Aron och för de amerikanska urfolken som redan fanns på platsen.