Lektion

En småländsk nybyggare i AmerikaLektion

Vad innebar de amerikanska Homesteadlagarna för immigranter och ursprungsbefolkning?

1800-1900-tal

Florhult och snake river

Gulnat dokument med övre vänstra hörnet avrivet.
Aron Wilhelm Johansson var en av tusentals svenskar som utvandrade till Amerika efter att de amerikanska Homesteadlagarna instiftats. Lagarna gav europeiska nybyggare möjlighet att få äganderätt till jordbruksmark – men det var mark som redan befolkades av andra. Denna lektion förklarar vad Homesteadlagarna innebar för utvandrare som Aron och för de amerikanska urfolken.

Aron Wilhelm Johansson

Vem var Aron Wilhelm Johansson?

Mannen till vänster på bilden är Aron. Han var en av 1,3 miljoner svenskar som utvandrade till Nordamerika mellan 1830–1930.

Aron föddes 1871 i Florhult utanför Nybro, i Kalmar län. Hans föräldrar var bönder och arbetade på den egna gården. Han var ett av elva syskon.

När Aron var 22 år gammal utvandrade han till Amerika. Han ansökte om att ett stycke land – ett Homestead – i Snake River, Wyoming. Där slog han sig ner och försörjde sig som fårfarmare. Han drömde om att arbeta ihop pengar och sedan återvända hem till Sverige för att köpa sig en egen gård.

Foto: Kulturparken Småland (Public Domain)

Vad är det här för ett dokument?

Dokumentet finns idag på Utvandrarnas Hus i Växjö. Det skänktes hit 19xx av en privatperson som hade det i sin ägo. Men vad är det egentligen vi ser? Går det att tyda texten? Vad är det för typ av dokument? Vem har det tillhört och hur gammalt är det?
Det kan vara svårt att läsa äldre handstil! Tryck på siffrorna för att få hjälp med att tyda dokumentet.

Gulnat tryckt dokument som är ifyllt för hand.

Vad var Homesteadlagarna?

Gav möjlighet att köpa mark

Homesteadlagarna från 1862 reglerade möjligheten att köpa mark i Amerika. De innebar att den amerikanska staten sålde mark för en billig peng, till nybyggare som kunde tänka sig att odla och bosätta sig på den.

Regler för Homesteading

  • Man var tvungen att vara 21 år eller familjeförsörjare
  • Man fick inte lägga beslag på mer än 160 acres mark. Det motsvarar ca 120 fotbollsplaner.
  • Man var tvungen att vara amerikansk medborgare eller ha för avsikt att bli amerikansk medborgare.
  • Man fick bara registrera sig en gång.
  • När man ansökt om att få köpa mark och registrerat sig hos myndigheterna fick man välja en bit land. Inom sex månader skulle man bygga ett hus och bosätta sig där. När man efter fem år odlat upp och bott på sitt land fick man äganderätt till marken.
  • Man fick betala en mindre administrativ avgift och en symbolisk summa för varje acre land.

Vad innebar lagarna?

I takt med att fler och fler landstycken blev bebyggda utökade den amerikanska staten sitt inflytande. Gränsen mot vildmarken förflyttades. Lagarna fungerade därmed som ett viktigt verktyg för att kolonisera den nordamerikanska kontinenten.

Homesteadlagarna har ändrats och anpassats genom åren och avskaffades i sin helhet först 1986.

Begrepp

  • Homestead – hemman/mindre lantgård/jordegendom/hem.
  • Kolonisera – när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning.
  • Acre – En amerikansk och brittisk enhet som mäter area. En acre motsvarar ca 4000 kvm (lite mindre än en fotbollsplan)
Svartvitt foto av en timmerstuga i en skog. Framför stugan sitter en man.
Nybyggare framför en timrad stuga. Foto: Kulturparken Småland (Public Domain).

Kartor över migrationen

Detta är en karta över ett nybyggarområde i delstaten Minnesota. Bilden visar hur landet delades upp och numrerades i ett rutsystem. Studera kartan och se hur många svenskklingande namn kan du hitta!

Gulnad karta där landägarnas namn står i kvadratiska fält.
Bildtext: Karta över ett nybyggarområde i Minnesota, USA, 1890. Foto: Library of Congress.
Fyra kartor över Amerika där olika stora områden är täckta med rött.

En utvandrares perspektiv

Den stora massutvandringen från Sverige till Amerika berodde på att befolkningen ökade samtidigt som den ekonomiska utvecklingen var svag. Detta ledde till arbetslöshet och fattigdom och tvingade många svenskar att utvandra. Hårdast drabbade var de egendomslösa. Det var torparnas barn som inte hade något att ärva och bondsöner och bonddöttrar som inte fick ärva när syskonkullen var för stor och gården inte längre gick att dela upp.

När nyheten kom att det fanns billig mark i Amerika var det många som tog sin chans att utvandra, med förhoppningen om att kunna skapa sig ett bättre liv. Arbetet med att röja mark, bygga hus och bruka jorden var slitsamt, men många fick det trots allt bättre ställt.

Svartvitt foto av människor som arbetar för hand på en åker.
Bönder arbetar med att plocka upp potatis, Svinhult, Ydre, 1920. Foto: August Christian Hultgren, Östergötlands museum (Public Domain).

Konsekvenser för de amerikanska urfolken

Innan Homesteadlagarna instiftades levde de amerikanska urfolken på större delen av den nordamerikanska kontinenten. I och med lagstiftningen kördes urfolken bort från sina byar och jaktmarker. De tvingades med tiden att flytta till begränsade landområden, så kallade reservat. Staten lovade att betala ut pengar som ersättning, men dessa löften hölls sällan.  Missnöjet växte och det uppstod våldsamma uppror bland urfolken. Den amerikanska staten ville inte se saken ur deras perspektiv, utan behandlade dem som brottslingar. Många dömdes till döden.

Statens sätt att begränsa urfolken till reservat pågick fram till slutet av 1800-talet. Därefter öppnades även reservaten upp för nybyggare att bosätta sig. Detta sammanföll med en stor utvandringsvåg från Sverige och Skandinavien. Många svenskar kom därför att ta över just den mark som tidigare tillhört de amerikanska urfolken.

När reservatsmarken såldes ut splittrades urfolken och de tvingades anpassa sig till det amerikanska samhället. Barn skickades till särskilda skolor för att lära sig engelska och utbildas för att kunna ta jobb som hushållerskor, lantarbetare och tjänstefolk. Syftet var att skilja dem från sin hemmiljö för att de skulle glömma sina traditioner och anpassa sig snabbare.

Svartvitt foto som visar amerikansk ursprungsbefolkning och vita soldater.
Wind Rivers indianreservat i Wyoming. Foto: National Archives (Public Domain).

Hur gick det för Aron?

Aron drev sin fårfarm med stor framgång. Efter 12 år i Amerika sålde han sin mark och sin farm med över 7000 får. 1905 flyttade han som planerat tillbaka till Sverige. Han köpte därefter Karlsro Gård utanför Kalmar och gifte sig med sin fru Anna som han brevväxlat med genom alla år i Amerika.

Fundera

  • Vilka positiva och negativa konsekvenser fick Homesteadlagarna för individer och samhället i stort? Vad finns det för spår kvar i dagens samhällen?
  • Under perioden 1830–1930 utvandrade 1,3 miljoner människor från Sverige till Nordamerika. Det motsvarade cirka en femtedel av den svenska befolkningen. Idag är Sverige tvärt om ett land dit människor från andra delar av världen söker sig för att skapa sig ett nytt liv. Fundera på likheter och skillnader mellan emigranter på 1800-talet och emigranter idag.
  • I den här lektionen använder vi Aron Wilhelm Johanssons personliga handlingar för att berätta om historien. Tänk dig att människor om 100 år hittar dina foton, kvitton, meddelanden och andra personliga handlingar. Vad tror du att framtidens människor skulle säga om oss och vår tid?

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Kulturparken Småland