Lärarhandledning

Gravkors för lille LarsLärarhandledning

För vem restes järnkorset?
Den här lektionen handlar om en familj som levde i norra Värmland kring sekelskiftet 1800. Deras levnadsöden känner vi till genom ett bevarat gravkors som leder vidare till uppgifter i kyrkoböcker. Genom dessa får vi inblick i en tid då modern sjukvård saknades och många barn dog i ung ålder.

Koppling till skolans kursplan

Centralt innehåll 4-6
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800.

  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Betygskriterier 4-6
Eleven för resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Om lektionen

På det vackra gravkorset från Norra Ny står exakta födelse- och dödsdatum, vilket gör att familjen går att spåra i kyrkoböckerna. I lektionen finns bilder som visar:
-Födelse- och dopbok
-Död- och begravningsbok
-Husförhörslängd
Eleverna får prova på att försöka tyda den rika information om människors livsvillkor som gömmer sig i dessa källor.

Släktforskning

Den som vill veta mer om sina egna förfäder kan släktforska. Det finns mycket information att hitta i kyrkböckerna och de flesta kyrkböcker kan man hitta på Riksarkivets hemsida. Om dina förfäder föddes i Sverige, så hittar du dem där.

Övning

Tid: 40 minuter eller mer
Syftet med övningen är att bekanta sig med ett äldre skriftligt källmaterial. Att läsa äldre handstil är svårt och vid första anblicken kan den tyckas omöjlig att tyda. I de interaktiva bilderna finns hjälp och ledtrådar. Någon vuxen kan också behöva hjälpa till med att läsa och tyda ”krumelurer”.

Låt eleverna först studera texterna och bilderna. De kan arbeta individuellt eller två och två. Beroende på hur mycket tid ni har får eleverna sedan besvara en eller flera av frågorna. Svaren kan redovisas skriftligt eller muntligt. Om tid finns kan olika elever/grupper redovisa sina frågor och svar för varandra.

  • Skriv ner namnen på alla i familjen.
  • Skriv föräldrarnas för- och efternamn och barnens förnamn, både de som fanns före Lars och de som kom efter honom.
  • Hur många barn föddes sammanlagt i familjen?
  • Titta på bilden som visar död-och begravningsboken för 1819. Hur många dog under september och oktober? Hur gammal var den äldsta? Den yngsta?

Diskussion

Tid: 30 minuter eller mer
Syftet med övningen är att reflektera över hur livet var i en tid då det inte var alls ovanligt att små barn dog. På något sätt gick livet vidare. Barn som föddes döptes efter syskon som gått bort eller efter föräldrar och mor/farföräldrar. Låt eleverna arbeta med diskussionsfrågorna två och två eller i grupper om 3-4. Svaren kan redovisas skriftligt eller muntligt. Om tid finns kan olika elever/grupper redovisa sina frågor och svar för varandra.

  • Titta på barnens och föräldrarnas namn. Några namn återkommer flera gånger. Vem har barnen döpts efter? Varför tror du man gjorde så?

Källor

Värmland förr och nu. 93 highlights ur samlingarna. Värmlands Museum 2019.
Kyrkböcker från Norra Ny församling i Värmlands län.

Värmlands museums logga

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Värmlands museum

För elever

Lars levde i Värnäs i Värmland och dog bara 4 år gammal. Han hade fem syskon som också de dog. Hur kom det sig att det var vanligt att barn dog förr i tiden? I den här lektionen får du lära dig mer om hur man kan följa någons liv och död med historiska ledtrådar.