Lärarhandledning

Åk 4-6

I Herrens år 1499Lärarhandledning

Vad kan en stentavla berätta?

1499

Glimmingehus, Skåne

Foto av Glimmingehus i Skåne.
Foto: Glimmingehus/RAÄ.
Vad kan stentavlan på Glimmingehus säga om hur familjen som bodde där ville framställa sig själva och sin betydelse? Och vad berättar den för oss om levnadsförhållanden på 1400-talet?

Kopplingar till kursplanen i historia

Lgr22, centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.

Lgr22, betygskriterier

Eleven för resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Om lektionen

Syftet med lektionen är att eleverna ska få en bild av hur människor i olika tider väljer att framställa sig själva för att framstå som så betydelsefulla som möjligt, vad statussymboler är och hur de förändras över tid.

Övning - Vad kan stentavlan berätta?

Vad kan stentavlan berätta om hur adelsfamiljen, tjänstefolket, barn och vuxna, kvinnor och män hade det på Glimmingehus i början av 1500-talet? Dela in eleverna i smågrupper och låt dem studera bilderna på stentavlan, läsa popup-texterna som finns i bilden och se på filmen. Be dem skriva minnesanteckningar inför en diskussion i hela klassen.

Beroende på den tid ni har till förfogande kan du välja att diskutera en eller flera av följande frågor:

Vilka handlar tavlan om?

Stentavlan handlar om personer i det senmedeltida danska och svenska samhällets absoluta makttopp. De hade stora jord- och gårdsinnehav med många underlydande människor. Jens var en av Danmarks kung Hans favoriter och lånade ibland regenten pengar.

Som riksråd gav Jens råd till kungen och som amiral förde han befälet över landets flotta. Jens gav order och straff och var van vid våld och strid. Även om samhället var betydligt hårdare på medeltiden, så ansågs Jens vara ovanligt grym och brutal. En tysk präst ville bannlysa honom helt ur kyrkan och en abbedissa i Vadstena bad Gud om att barnen inte skulle brås på sin hårde far.

Holgerd tillhörde den mäktiga Brahesläkten som hade stora Skånegods som borgen Tosterup. Att hon begravdes i Tommarps kloster visar hennes status som förnäm adelskvinna. Giftermålet med Margareta knöt Jens till ännu mer makt och rikedom, då hennes far Arvid var en av nordens rikaste privatpersoner. Margareta kan mycket väl ha styrt Glimmingehus i Jens frånvaro och skött ekonomi, personal, hennes barns utbildning, samt haft kunskap om läkeörter.

Vem riktar sig tavlan till?

Ju fler som visste om stentavlans budskap, ju bättre var det ju för Jens och Margareta. Den kunde få personalen att känna respekt och kanske även rädsla. Långt ifrån alla i det medeltida samhället kunde dock läsa, så för dem bör bilderna ha fört fram budskapet.

Av den anledningen finns även Jens första fru med på bilden. Tavlan har ju viss funktion som minnestavla över när Glimmingehus började att byggas, giftermålet med Margareta, samt Holgerds död. Minst lika viktigt var det säkert att visa Jens koppling till så många mäktiga adelssläkter som möjligt. Inuti borgen finns också en stentavla med Jens mors vapen, släkten Rosensparre.

Besökare i samhällets övre klasser kunde påverkas på ett sätt som var till favör för personerna bakom borgen. Ett sådant tillfälle känner vi till från år 1519 då Jens och Margaretas två döttrar gifte sig samtidigt och festen hölls på Glimmingehus. Här närvarade troligen människor i Jens egen samhällskategori, som länsherren över Varberg, Henrik Krummedige.

Hur hade det människorna som visas på tavlan i jämförelse med tjänstefolket på borgen?

Jens och hans fruar var människor i samhällets översta skikt. De hade enorma mängder jordegendomar vars avkastning gav dem stor rikedom.

De kunde importera exklusiva textilier och visa sin position genom imponerande kläder. Exotiska kryddor kunde de köpa in liksom franskt vin och annan lyxmat.

De hade en stor mängd tjänstefolk som drev platserna som de bodde på åt dem – de sydde, bakade, tvättade, snickrade, jagade, städade, murade, smidde och en massa annat. Glimmingehus är nästan en borg på kunglig nivå och Jens var väldigt nära knuten till Danmarks kung.

Tjänstefolket kom från en massa olika samhällsklasser och innefattade både vuxna och barn. Förhållandena växlade starkt beroende på typen av syssla. Svennerna var manliga tjänare som kunde ha ansvarsfulla uppgifter. I så fall kom de från en adelsklass direkt under Jens. De hade därför bättre lön, mat och boendeförhållanden. De fick dock nöja sig med svenneöl, medan Jens familj drack det finare herreölet.

De flesta arbetena var manliga, men kvinnor kunde ha viktiga jobb som att mjölka, mala mjöl, baka bröd, samt brygga öl. De fick dock lägre lön än männen. Lönenivåer sattes efter syssla, samhällsklass, ålder och kön. Den kunde bestå av mat och dryck, boende, textilier, skor och pengar. En del tjänstefolk bodde på borggården, andra i de omgivande byarna. Vissa arbetade året runt medan andra kallades in för tillfälliga jobb.

Tjänstefolkets tillgång till sämre mat och boende, samt hårdare arbete, gjorde att de enklare fick sämre hälsa och sjukdomar. Adliga människor levde mer skyddat och dessa goda förhållanden gjorde att de ofta fick längre liv och även blev fysiskt långa personer. Jens son Arvid sägs ha varit den längsta människan i Danmark!

Vad tror du att barnen på Glimmingehus brukade göra?

Jens och Margaretas barn utförde troligen inga arbetssysslor, utan fick tvärtom hjälp av tjänstefolket. Till skillnad från merparten av tjänarnas barn så fick de lära sig att läsa och skriva. Skolor var annars enbart till för blivande präster, så kallade latinskolor.

Sönerna fick träna sig i svärdsfäktning och armborst- eller bösskytte inför sitt kommande vuxenliv som väpnare och riddare. De kan också ha skickats utomlands för universitetsstudier.

Döttrarna fick lära sig att sy vackra textilier samt att brodera, då sådant ofta tillverkades av adelskvinnor i frustugan på en borg. Det var också bra för dem att lära sig läkeörter. En adelskvinna kunde bli bortgift med en mycket äldre man vid tolv års ålder.

Dessa adelsbarn utmärkte sig rejält genom klädsel och uppträdande gentemot de andra barnen på platsen. Tjänstefolket var tvungna att behandla dem på ett visst sätt och utföra många sysslor åt dem. Svennernas barn kan ha befunnit sig i viss närhet av den status som Jens och Margaretas barn hade.

Svennerna var manliga allt-i-allotjänare från en adelsklass under Jens och Margareta och hade ansvarsfulla sysslor. Deras barn bör också ha legat i träning för att bli väpnare och riddare, samt haft finare kläder och manér.

Det övriga tjänstefolkets barn lekte med enkla leksaker under enkla förhållanden. Kanske bodde de med sina föräldrar i en by nära borgen eller ännu bättre i någon byggnad på borggården. Innan tioårsåldern kunde de leka och hjälpa till med enkla saker som att valla får. När de var omkring tio år så betraktade man dem som på väg att bli vuxna och de fick börja lära sig sina föräldrars arbete.

Om någon annan än Jens hade gjort tavlan om honom - hur tror du den hade blivit?

Jens ville troligen att man skulle förstå att han var en väldigt rik och mäktig person. Det kunde han göra genom att berätta att det var han som hade byggt borgen och genom att visa upp sig själv i rustning med vapensköld.

Folk vet då att han är en adlig person, en riddare med nära koppling till den danska kronan. Borgens storlek berättar också väldigt tydligt om hans position i samhället – dels genom materialet, dels genom omfånget.

Tjänstefolket på Glimmingehus hade kanske berättat om de hårda straff som de kunde dömas till enligt gårdsrätten. Kanske var Jens styre över Glimmingehus av samma art som länsherreskapet över Gotland som han fick mycket klagomål på från öborna? Han lät fattiga fiskare betala skatt för små ruckel och han tog höga skatter och betalade låg ersättning för varor som skulle levereras till Visborgs slott.

Även Hansan klagade mycket till Danmarks kung över Jens kaperier av deras skepp i Östersjön. Besättning tillfångatogs och varor konfiskerades av den hårde länsherren. En tysk kapten satt inspärrad i Visborgs slott i 36 veckor medan han fick tvångsarbete i smedjan. Glimmingehus har aldrig anfallits, men man kan definitivt tänka sig att Hansan hade anledning att förstöra den hatade piratens hemvist. Kanske är borgens nära läge till kusten en anledning till att Jens känt sig tvungen att uppföra ett sådant starkt fäste som skydd?

Fördjupningsövning

Genom att rita och teckna sin egen minnestavla med vapensköld får eleverna ett fördjupat perspektiv för mentaliteten bakom några av Glimmingehus nyckelpersoner. De får även inblick i livsvillkor då och nu genom att jämför skillnader och likheter mellan hur man har kommunicerat identitet.

Möjligt svar på övningens diskussionsfråga om stentavlan kan ses som ett inlägg på sociala medier:

Precis som ett modernt inlägg på sociala medier kan ha syftet att skapa en viss uppfattning om avsändaren genom bild och text, så kan även stentavlan sägas göra detsamma. Genom ens vänner eller följare idag så vet man ganska mycket om vem som kan tänkas se inlägget och förhoppningsvis få budskapet.

Samma överblick har man inte kunnat ha för stentavlans meddelande, men i och med att det är hugget i sten på en kulturhistorisk byggnad av stort värde så förmedlas innehållet alltjämt efter 521 år!

Källor

Glimmingehus logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Glimmingehus

För elever

Glimmingehus. Den bäst bevarade borgen från medeltiden i Norden. En riktig riddarborg! Den byggdes år 1499 av adelsmannen Jens Holgersen Ulfstand som bostad och försvar.