Lärarhandledning
Åk 4-6
I Herrens år 1499Lärarhandledning
1499
Glimmingehus, Skåne
Kopplingar till kursplanen i historia
Lgr22, centralt innehåll
Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500
- Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
Lgr22, betygskriterier
Eleven för resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
Om lektionen
Syftet med lektionen är att eleverna ska få en bild av hur människor i olika tider väljer att framställa sig själva för att framstå som så betydelsefulla som möjligt, vad statussymboler är och hur de förändras över tid.
Övning - Vad kan stentavlan berätta?
Vad kan stentavlan berätta om hur adelsfamiljen, tjänstefolket, barn och vuxna, kvinnor och män hade det på Glimmingehus i början av 1500-talet? Dela in eleverna i smågrupper och låt dem studera bilderna på stentavlan, läsa popup-texterna som finns i bilden och se på filmen. Be dem skriva minnesanteckningar inför en diskussion i hela klassen.
Beroende på den tid ni har till förfogande kan du välja att diskutera en eller flera av följande frågor:
Vilka handlar tavlan om?
Stentavlan handlar om personer i det senmedeltida danska och svenska samhällets absoluta makttopp. De hade stora jord- och gårdsinnehav med många underlydande människor. Jens var en av Danmarks kung Hans favoriter och lånade ibland regenten pengar.
Vem riktar sig tavlan till?
Ju fler som visste om stentavlans budskap, ju bättre var det ju för Jens och Margareta. Den kunde få personalen att känna respekt och kanske även rädsla. Långt ifrån alla i det medeltida samhället kunde dock läsa, så för dem bör bilderna ha fört fram budskapet.
Hur hade det människorna som visas på tavlan i jämförelse med tjänstefolket på borgen?
Jens och hans fruar var människor i samhällets översta skikt. De hade enorma mängder jordegendomar vars avkastning gav dem stor rikedom.
Vad tror du att barnen på Glimmingehus brukade göra?
Jens och Margaretas barn utförde troligen inga arbetssysslor, utan fick tvärtom hjälp av tjänstefolket. Till skillnad från merparten av tjänarnas barn så fick de lära sig att läsa och skriva. Skolor var annars enbart till för blivande präster, så kallade latinskolor.
Om någon annan än Jens hade gjort tavlan om honom - hur tror du den hade blivit?
Jens ville troligen att man skulle förstå att han var en väldigt rik och mäktig person. Det kunde han göra genom att berätta att det var han som hade byggt borgen och genom att visa upp sig själv i rustning med vapensköld.
Fördjupningsövning
Genom att rita och teckna sin egen minnestavla med vapensköld får eleverna ett fördjupat perspektiv för mentaliteten bakom några av Glimmingehus nyckelpersoner. De får även inblick i livsvillkor då och nu genom att jämför skillnader och likheter mellan hur man har kommunicerat identitet.
Källor
- Larsson, M. 2017. Jens Holgersen – Despoten från Österlen. Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/jens-holgersen-despoten-fran-osterlen
- Nilsson , Sten Åke. 1999. Glimmingehus 500 år. https://portal.research.lu.se/portal/files/63300541/Sk_nsk_Senmedeltid_och_Ren_ssans_17.pdf
- Ödman, A. 1997. Glimmingehus.