Halsinglands_museum_Johans arbetsbok_01

Lärarhandledning

Åk 7-9

Johans arbetsbokLärarhandledning

Varför slutade Johan Taikon aldrig att flytta?

1900-tal

Europa

Syftet med den här lektionen är att genom Johan Taikons livsberättelse förklara hur livet såg ut för romer som kom till Sverige i början av 1900-talet.

Koppling till skolans kursplan

Lgr 22, centralt innehåll

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Lgr 22, betygskriterier

  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

Om lektionen

Den här lektionen utgår ifrån Johan Istvan Taikons arbetsbok, där han upptecknade sina arbeten och uppdrag mellan 1910–1945. Johan var pappa till Katarina och Rosa Taikon, och arbetsboken har bevarats av Rosa. Genom Johans livsberättelse avser lektionen att illustrera hur livet tedde sig för de romer som kom till Sverige i början av 1900-talet.

Viktigt att veta

Det finns några saker som är bra att tänka på innan arbetet startar. Först och främst ska ordet zigenare inte användas, eftersom det är majoritetssamhällets rasistiskt färgade benämning på en grupp som uppfattades som avvikande.

Övningarna kan sätta i gång negativa och jobbiga tankar hos eleverna. Det kan också leda till att det kommer fram fördomsfulla eller kränkande attityder och värderingar i gruppen. Tänk alltid igenom innan du börjar arbetet hur du som ledare ska agera i dessa situationer.

I din grupp kan det finnas elever med romsk bakgrund. Det kan vara de som är helt öppna med sin romska identitet samtidigt som det kan finnas andra som medvetet döljer sitt romska ursprung. Det kan också finnas elever med egna erfarenheter av diskriminering från olika sammanhang. Vill någon person dela med sig av sina egna erfarenheter är detta självklart okej. Men kräv aldrig att någon ska behöva berätta.

Det kan ibland komma upp diskussioner som antyder att kultur och traditioner är något statiskt, som inte går att ändra på. Det kan vara fördomar från majoritetssamhället som ses som statiska, eller normer inom grupper som kan vara förtryckande. En bra utgångspunkt är att de rättigheter som följer med minoritetslagstiftningen, och de mänskliga rättigheterna i allmänhet, handlar om en individs rättigheter baserat på sin egen grupptillhörighet. Det handlar alltså inte om gruppens rättigheter, utan om en individs mänskliga rättigheter. I Sverige går individens rättigheter alltid före gruppens.

Övning 1: Romer, en nationell minoritet

Syftet med övningen är att öka kompetensen om nationella minoriteter med fokus på romer

Diskutera tillsammans: Vad betyder minoritet? Vad innebär det att vara en nationell minoritet? Vad är skillnaden mellan minoritet och nationell minoritet? Vilka är Sveriges fem nationella minoriteter?

Riksdagens kriterier är för nationella minoriteter är:

  • En uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke-dominerande ställning i samhället.
  • En religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet.
  • En vilja och strävan att behålla sin identitet.
  • Historiska eller långvariga band med Sverige.
  • Principen om självidentifikation, vilket innebär att individen själv bestämmer om den vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte.

Fundera tillsammans: Vad innebär de olika principerna? Varför tror du att man har en ”princip om självidentifikation”? Hur arbetar er egen kommun med de nationella minoriteterna? Finns det riktlinjer? Hur är de utformade och vad innebär de? Om det inte finns riktlinjer – hur kommer det sig?

Romsk inkludering

2012 beslutade regeringen om en 20-årig strategi för romsk inkludering med det övergripande målet att ”den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom”. Den tänkta målgruppen är framför allt de romer som är i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och som är utsatta för diskriminering. Även kvinnor samt barn och unga ska prioriteras i arbetet.

Reflektera tillsammans: Varför tror ni det behövs en strategi för romsk inkludering? Vad tänker ni om målet? Hur kommer det sig att detta ska ske först år 2032?

Den 1 januari 2019 förstärktes minoritetslagen. Detta innebar bland annat att alla kommuner och landsting blev skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Reflektera tillsammans: Varför tror ni minoritetslagen förstärktes 2019? Vad kommer detta kommer få för konsekvenser på kort respektive lång sikt?

Övning 2: Hur förebygger vi fördomar?

Syftet med övningen är att diskutera vad vi kan göra för att motverka fördomar, intolerans och rasism

Dela in eleverna i mindre grupper (3-4 i varje grupp).

I texten om Johan Taikon framgår att många hade fördomar om romer. En fördom är ett negativt eller positivt antagande eller åsikt om någon, något eller några som grundar sig på felaktig eller otillräcklig information. Många romer, både då och idag, vittnar om fördomar och antiziganism som de blivit utsatta för.

Läs upp följande citat för eleverna:

”När lägret kom flyttande, hände det som alltid händer, i våra städer och samhällen när zigenare kommer. Någon ängslig människa i grannskapet ringer till polisen och frågar, om det verkligen är sant, att zigenare får slå läger just där och hur ska det gå med barn, blommor, jordgubbar o.s.v.” (Ur Lärarrapport från Svensk Zigenarmissions skola för romska barn, ca 1945.)

I Sverige finns idag många romer som kallas för EU-medborgare eller EU-migranter. De vistas i Sverige längre eller kortare perioder, och kommer ofta från länder med sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Ofta tvingas de att bo i tält som Johan, och leva under liknande förhållanden som han gjorde. Vilka likheter och olikheter finns mellan dagens situation och historien? Varför?

Låt eleverna diskutera:

  • Har ni stött på liknande retorik i andra sammanhang?
  • När och hur?
  • Vad kan vi göra för att förebygga och minska fördomar?
  • Vad kan jag, vi, skolan, samhället etcetera göra för att motverka intolerans och rasism?

Samla klassen och diskutera tillsammans.

Källor och litteratur

  • Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. (2014).
  • Europarådet. Den andra utvandringen. Factsheets on Roma.
  • Fernstål, Charlotte & Hyltén-Cavallius, Charlotte (red.) (2018). Romska liv och platser: berättelser om att leva och överleva i 1900-talets Sverige. Stockholmia förlag: Stockholm.
  • Hazell, Bo (2011). Resandefolket: från tattare till traveller. Ordfront: Stockholm.
  • Mohtadi, Lawen (2012). Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon. Natur & kultur: Stockholm.
  • Selling, Jan (2014). Svensk antiziganism: fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. Östkultur: Ormaryd.
  • Selling, Jan (2020). Frigörelsen: romers och resandes emancipation i Sverige och andra länder. Carlssons: Stockholm.
  • Taikon, Katarina (2016). Zigenerska. Natur & Kultur: Stockholm.
  • Tervonen, Miika (2015). "Vagabonder och gränsöverskridare: Romer i den framväxande nationalstaten" i De finska romernas historia från svenska tiden till 2000-talet. Svenska litteratursällskapet i Finland: Helsingfors.
HalsingMuseum_Logo_Centr_Black_Transparent_BG

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hälsinglands museum

För elever

Genom Johan Istvan Taikons arbetsbok får vi följa hans resor över Sverige i början av 1900-talet. Men vem var Johan, och vad berättar hans liv om hur det var att leva i Sverige som rom i början av 1900-talet? Vad kan den slitna och tummade boken säga oss?