Lärarhandledning

Åk 7-9

Kapten Nilssons sjömanskistaLärarhandledning

Vad kan en kista berätta om kolonialismen på 1800-talet?

1800-TAL

Kongo

En svart skärmmössa med guldränder och ett märke med två korslagda ankare, en krona och en stjärna.
Eleverna får i lektionen ta del av berättelsen om en svensk sjöman som arbetade i Kongo-Kinshasa och därmed en inblick i kolonialiseringen av Afrika och dess följder.

Kopplingar till kursplanen i historia

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Övning - Vem och vad?

Första övningen är indelad i två delar med varsin huvudbild och medföljande texter: "Vem var kapten Nilsson?" och "Vad fanns i kaptenens kista?".

Låt eleverna arbeta enskilt eller i grupp i ca 10-15 min och diskutera sedan gemensamt utifrån studiefrågorna vad de olika grupperna/eleverna kommit fram till genom undersökningen.

Frågorna som följer de två huvudbilderna är i första hand tänkta som kontrollfrågor för att se om eleverna har förstått texterna. Vill du, kan du istället koncentrera dig på en diskussion kring de övergripande frågorna:

  • Vad kan föremålen och bilderna berätta om personen som ägde kistan?
  • Varför tror du att han reste till Kongo för att arbeta på en flodbåt?

Vad har eleverna lärt sig?

Här följer några förslag till kontrollfrågor som du kan använda om du vill testa vad eleverna har lärt sig och förstått av lektionsmaterialet.

Vad vet vi om Gustaf Nilssons privatliv? Svar: Han var gift med Augusta Amalia Nilsson, född Gustafsson, och de hade två döttrar, Malin och Elsa.

Finns det något som kan berätta om han var duktig på sitt jobb? Svar: Egentligen endast de faktum att han arbetade sig till en kaptenstjänst och att han bibehöll sin tjänst under en lång tid. Medaljerna han bär utdelades främst för lång och trogen tjänst, inte för extraordinära insatser.

Vad används en sjömanskista till? Svar: Varje sjöman hade sina ägodelar i sin kista. Det var hans enda privata utrymme.

När och var tillverkades kistan? Svar: Gustaf Nilsson tillverkade kistan under en resa över Sydatlanten 1895.

När levde mannen som ägde kistan? Svar: Sjökapten Gustaf Nilsson föddes 6 oktober 1875 och avled i Lerum den 1 mars 1963.

Vad arbetade han med? Svar: Gustaf Nilsson arbetade som sjökapten och tjänsteman i Kongo-Kinshasa.

Finns det något av föremålen som kan berätta om vad han hade för intressen utanför arbetet? Svar: Möjligen skulle man se elefantbeten som att han gillade att jaga, men det finns inget som bevisar att han jagade ofta eller att han uppskattade det.

Övning - Varför?

Den andra övningen bygger vidare på den första och handlar om kolonisationen av Kongo och dess följder. Be eleverna att läsa avsnitten "Varför arbetade Gustaf Nilsson för regeringen i Kongo?" och "Kolonialism".

Tanken med den här övningen är att eleverna ska få reflektera kring att det är något som svenska människor deltagit i och att det har påverkat hur världen ser ut idag.

Återkoppla med en gemensam diskussion i helklass. Övergripande frågor är:

  • Vad kan kapten Nilsson ha sett och upplevt i Kongo?
  • Vem bär ansvaret för övergreppen?

Ni kan också diskutera om och hur detta finns med i den svenska historieskrivningen. Materialet visar på det komplexa med människor och deras relationer genom historien. Gustaf Nilsson var en svensk kapten som kan anses ha exploaterat både människor och djur i kolonialismens namn, samtidigt som han har varit en värderad medarbetare och älskad familjefar.

Övning - Globala målen

Lektionsmaterialet kan även vara utgångspunkt för ett samtal kring de globala målen. Dela in eleverna i grupper för att diskutera ett eller bägge av de nedanstående ämnena. Vilken redovisningsform de använder får du bestämma.

Tid att genomföra övningen cirka 15 minuter. Välj en eller flera av diskussionsfrågorna nedan. Samtal i helklass eller små grupper med gemensam summering i helklass.

10.A Särskild och differentierad behandling för utvecklingsländer

Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal

  • Hur kopplar detta mål till relationen mellan Europa och Kongo, och deras gemensamma historia?
  • Hur kan exemplet med kapten Nilsson vara användbart för att diskutera frågan om särskild och differentierad behandling i fallet med Kongo?
  • Kan det säga något om vilka länder som idag räknas till utvecklings- respektive industriländer?

12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen

I exemplet med kapten Nilsson sätts exploatering av både människor och naturresurser i ett historiskt perspektiv. Ny forskning visar på att de rika delarna av världen är de som orsakar mest skada på vår planet.

  • Hur kan det vara användbart för att diskutera vilken information och vilka människor som behöver göras medvetna om vad en hållbar livsstil i harmoni med naturen innebär?
  • Har utvecklingen sedan Gustaf Wilhelm Nilssons tid i Kongo lett till mer eller mindre hållbart nyttjande av naturresurser?

Källor

  • Arkivmaterial från Sjöfartsmuseet.
  • Persson, John E. Den Vite Mannens Grav. 1986.
  • Tygesen, Peter, Karin Eckardt, and Etnografiska Museet. Kongospår: Norden I Kongo - Kongo I Norden. 2005.
Logotyp Sjöfartsmuseet Akvariet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Sjöfartsmuseet Akvariet

För elever

Många lämnade Sverige på 1800-talet för att finna frihet och lycka i andra länder. Men var det frihet och lycka de fann? Följ med till fristaten Kongo, till mörkrets hjärta.