Gustaf Cederström: Karl XII:s likfärd.NM 1363

Lärarhandledning

Karl XII likfärd – fakta eller fake news?Lärarhandledning

Hur sann är en bild?

1800-tal

Paris, Frankrike

Den här lektionen handlar om historieskrivning, bilders makt och hur det påverkar vår syn på en historisk händelse. Eleverna får med kritisk blick utforska en historiemålning och undersöka relationen mellan fakta och fiktion.

Koppling till skolans kursplan

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Om lektionen

Den här lektionen utgår ifrån historiemålningen Karl den XII:s likfärd. Syftet med lektionen är att stimulera elevernas nyfikenhet kring historieskrivning och historiebruk, samtidigt som de får möjlighet att kritiskt granska, analysera och tolka målningen som historiskt källmaterial.

Eleverna får reflektera över hur bilder och bildspråk kan användas för att skapa, stärka eller styra bilden av en exempelvis en historisk händelse. Lektionen bidrar med att öka elevernas historiemedvetande samtidigt som de blir medvetna om hur historiemåleriet än i dag påverkar vår syn på historiska händelser.

Historiemåleriets bilder kan också väcka frågor om nationell identitet, representation och ideal och är en bra utgångspunkt för diskussioner och samtal i dagens mångkulturella samhälle.

Om historiemåleri

Vem skriver och gestaltar historien? Generationer av skolelever har sett exempel på historiemåleri i sina skolböcker. Målningarna har fungerat som illustrationer för en tid eller en händelse och lyfter historiens hjältefigurer.

De som besöker Nationalmuseum möts bland annat av målningar som Gustav Vasas intåg till Stockholm av Carl Larsson och Karl den XII:s likfärd av Gustav Cederström. Det är målningar som brukar placeras i genren historiemåleri. Den här typen av målningar med historiska motiv har ofta skapats långt efter att händelserna ägt rum och är starkt färgade av sin tids historiesyn. Precis som all historieförmedling kanske de säger mest om sin samtid. I 1800-talets historiemåleri skildras ofta dramatiska scener ur den svenska historien i ett stort format. Det var de stora hjältemodiga kungarnas historia som lärdes ut till skolelever och allmänhet.

Historiemåleriet hade sin storhetstid på 1870-talet. Konstakademin i Sverige både uppmuntrade och lärde då ut historiemåleri till sina elever. De hade årliga tävlingar med olika historiska teman. Priser och stipendium delades ut.

Historiemåleriets utveckling och popularitet kan ses som ett uttryck för nationalromantikernas intresse för vårt ursprung och skapandet av en nationell identitet.

Många författare, konstnärer och poeter vid tiden inspirerades av historikern Anders Fryxell och hans Berättelser ur svenska historien (1823–79). När akademin under senare hälften av 1800-talet utlyste sina tävlingar med historiska teman var ämnena ofta hämtade från just Fryxells texter.

I dag är det andra historiker som skriver vår historia och man kan, då som nu, fundera på vems historia är det som skrivs. Utifrån äldre historiemåleri kan man ge eleverna möjlighet att med kritisk blick undersöka relationen mellan fakta och fiktion!

Övning, historiespaning

Syftet med övningen är att utifrån en historiemålning undersöka en händelse i svensk historia, samtidigt som eleverna lär sig att anta ett kritiskt förhållningssätt när man ser på bilder som historiskt källmaterial.

Börja lektionen med att låta eleverna lära känna målningen genom att först titta på den och upptäcka olika detaljer.

Frågor för eleverna att fundera över:

  • Om målningen var en scen ur en film, vem verkar spela huvudrollen?
  • Vilken slags filmmusik eller andra specialeffekter tycker du skulle passa den här scenen?

Gå vidare med att låta eleverna läsa texten om målningen och sedan utforska den interaktiva bilden. Genom att klicka sig runt får de en uppfattning om hur noggrant och medvetet konstnären har iscensatt sin bild av den historiska händelsen.

Låt eleverna sätta in målningen i ett historiskt sammanhang. Ge klassen uppdraget att ta reda på så mycket fakta som möjligt om den historiska händelsen som skildras i målningen.

När klassen har samlat in fakta kring händelsen, samlas igen för att titta på målningen tillsammans Låt eleverna redovisa vad de kommit fram till och diskutera kring målningen som historiskt källmaterial.

  • Hur sann är Gustaf Cederströms målning? Fakta eller fake news?
  • Vilka samtida händelser lyfts idag i media? Vems perspektiv, blick och vinkel färgar vår uppfattning av olika händelser?
  • Om du skulle göra en bild av en viktig historisk händelse idag, vilken händelse skulle du välja? Hur skulle den se ut?

Litteratur

  • Arvidsson, Kristoffer (red.). En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet. Göteborgs konstmuseum. Göteborg, 2014
  • Hejdelind, Veronica. Intryck och uttryck. Nationalmuseum och Gleerups Utbildning AB. Malmö, 2008
Nationalmuseums logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Nationalmuseum

För elever

Målningen Karl XII:s likfärd har funnits i många skolböcker genom åren. Generationer av skolelever har sett den här storslagna bilden. Men vad hände egentligen den där kalla vintern år 1718?