Lärarhandledning
Åk 9 och gymnasiet
medh min egn handh skrifwetLärarhandledning
1677
Söderfors bruk
Koppling till skolans kursplan
Lgr22, centralt innehåll, åk 7–9:
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhälle
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
Lgr22, betygskrav, åk 7–9:
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Betygskrav, gymnasiet
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Om lektionen
Lektionen vill ge ett exempel på hur man kan se på ett historiskt textdokument, som historisk kvarleva, berättande källa eller performativ språkhandling.
Förslag på övning
Låt eleverna först läsa och/eller lyssna till texten i Ankarströms försäkran. Detta kan ske enskilt, i par/grupp eller i helklass beroende på elevernas förmåga att kunna ta till sig textens innehåll.
Det kan möjligen vara lämpligt att dela upp texten i mindre bitar eftersom språket är ålderdomligt. Vid varje paus kan ni diskutera innehållet för att se till att alla hänger med.
Del 1
Fortsätt därefter med den förklarande texten kring historiska kvarlevor och berättande källor. Eleverna ska sedan parvis diskutera de två huvudfrågorna:
- Vilka faktorer gör att Ankarströms försäkran kan ses som en historisk kvarleva?
- Vad gör att det kan ses som en berättande källa?
SVAR: Ett sätt att använda Ankarströms försäkran som kvarleva är att betrakta det som vilket annat föremål som helst. Stavningen, pappret, sigillet, tillverkningsorten och andra fakta kan då vara intressanta. Men även innehållet i texten kan studeras som kvarleva.
Texter fyller ofta flera olika funktioner. Att berätta eller informera om verkligheten är en viktig funktion som många texter har. Det är sådana texter som vi i efterhand kan använda som berättande källor. Texten vi ska fördjupa oss i här fyller delvis en berättande eller informerande funktion, men det är helt klart att författaren har ett viktigare övergripande syfte med texten.
Del 2
Nästa del i övningen är att eleverna med diskussionsfrågornas hjälp undersöker dokumentets trovärdighet som berättande källa. Förslag på svar
- Hur kan vi avgöra om källan är äkta? SVAR: Dokumentet bär alla tecken på att vara äkta. Papperssorten, handstilen och sigillet är samstämmiga med tidsperioden. Dokumentet har också verifierats av experter på Gävleborgs arkiv, vilket bidrar till äkthetet.
- Vilket är syftet med källan? SVAR: Ankarströms syfte med texten är att lugna ner ett antal irriterade bönder som annars skulle kunna hota hans verksamhet. Anledningen till att dokumentet har bevarats är mer osäker. Det kan vara för att Ankarström ville framstå i god dager. Det kan ha varit för att kunna hålla Ankarström ansvarig om något skulle hända.
- Är innehållet i källan vinklat på något sätt? SVAR: Ankarström vill visa sig generös och välvillig gentemot omvärlden. VI kan inte avgöra huruvida det är sant eller ej.
- När skapades källan i förhållande till händelsen som beskrivs i källan? SVAR: Händelsen och källan är exakt samtidiga, eftersom dokumentet (händelsen) är källan och källan är händelsen.
- Är Ankarströms försäkran en primärkälla eller en sekundärkälla? SVAR: Det är en primärkälla. Hade någon skrivit om dokumentet, skulle det vara en sekundärkälla.
- Vilka andra källor eller perspektiv skulle kunna komplettera källan? SVAR: Brev eller dokument som är skrivna av någon av bönderna, Johan Leijoncrona eller en utomstående skulle kunna komplettera bilden. En närmare redogörelse för konflikten mellan Ankarström och Leijoncrona skulle också kunna ge en ytterligare dimension till dokumentet.
Litteraturtips
- Thurén, Torsten. 2013 (1997) Källkritik. Stockholm: Liber. ISBN 9789147106189
