Lärarhandledning

Åk 4-6

Mer än ett kilo silverLärarhandledning

Vad kan en silverskatt berätta om hur Sverige blev kristet?

1000-1100-tal

Gamla Uppsala

Silverskatten från Uppsala.
En silverskatt som väger mer än ett kilo kan även betyda mer. Här få eleverna fundera kring ett samhälle i brytningstid.

Koppling till skolans kursplan

Lgr22, centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.

Lgr22, betygskriterier

  • Eleven visar kunskaper om förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. 

Övning - Vad fanns i skatten?

Denna övning går ut på att studera silverskattens föremål utifrån bilder som finns i fördjupningsmaterialet för elever. Genom att studera föremålen tränar eleverna på att tolka, värdera och kritiskt granska föremål som källa till historisk kunskap. 

Dela upp eleverna i mindre grupper. Be eleverna att tillsammans i gruppen under ett par minuter undersöka, diskutera och skriva ned ett par stödord utifrån vad de ser när de studerar silverskatten, till exempel vad den innehåller och vad de kan se för mönster och symboler.

Genom att klicka på siffrorna på bilden kan eleverna få se detaljer och få mer information om enskilda föremål i skatten.  

Tidsåtgång: ca 15-20 minuter 

Förslag på svar

Vid fyndet av silverskatten år 1891 fann man fem silverskålar, ett krucifix, fem kedjor (var av en var i två delar) och ett dräktspänne med tre tillhörande redskap: trubbig syl, örslev och hålslev. Redskapsspännet har troligen även innehållit två redskap till t.ex. en pincett och ett nålhus för att förvara nålar i.

På skålarna finns längs med kanten en dekor som beskrivits som blad eller träd, livets träd i kristendomen eller Asken Yggdrasil ifrån Asatron. I botten på en skål finns ett kors och i en annan ett lejon. Det finns även tunna ristade symboler som ett kors och runor. På en skål står det: uikula:askalbirnulfrskeki vilket kan översättas: ”Vikula äger skålen. Björnulf ristade”.

På krucifixets framsida syns Kristus avbildad på korset med en gloria runt huvudet. Ovanför finns Guds hand som pekar med pek- och långfinger på ett litet kors av latinsk typ. På baksidan finns fem personer med eventuellt Maria i mitten och de fyra evangelisterna runt om.

På två av kedjorna finns det stiliserade djurhuvuden i likhet med djur på runstenar ifrån samma tid och på en kedja fanns spiralornamentik på ändstyckena.

Utifrån runskriften ”Vikula äger skålen” samt det kvinnliga redskapshängget tror vi att personen var en kvinna. Då föremålen är utav silver och ytterst ovanliga kan vi sluta oss till att haft hög status.

Kanske kan hon ha haft en speciell roll i samhället. Då hennes namn börjar på Vi- (helgedom/helig) kan det tyda på att hon har haft en betydelsefull roll inom religionen på platsen. I Ynglingatal omnämns sveakungarna som ”vi-altarets beskyddare”. Runt Gamla Uppsala finner vi många med namn som börjar med Vi- t.ex. på 6 utav 16 runstenar som finns i närområdet.

Skålarna var troligen dryckesskålar som användes vid finare fester och ceremonier alternativt nattvard. Korset och silverkedjorna har burits som halsband runt halsen. Dräktspännet är nött och har burits hängande på kläderna. Dess placering var troligen ifrån bröstet eller vid midjan på höger sida.

Övning - Från fjärran länder

Syftet med denna övning är att med hjälp av kartan visa på hur olika kulturer har påverkat människor i Uppland och innehållet i Silverskatten. Målet är att eleverna ska skapa en förståelse för föremålens samtid och hur de har använts. 

Eleverna ska titta på kartan för att finna information. Diskutera sedan i helklass eller mindre grupper om föremålen kan vara inspirerade av inhemska eller utländska traditioner, vad som är hedniskt eller kristet.

Total tid för att genomföra övningen ca 15-20 minuter.  

Förslag på svar

Vad har koppling till kristendomen och vad hör till äldre traditioner? Varför tror ni att man började använda föremålen och symbolerna i Gamla Uppsala?

Korset

Nordborna har i slutet av 1000-talet redan i generationer rest långväga och fått med sig föremål och idéer hem. Det finns inga tecken på att den ortodoxa kyrkan ska ha försökt missionera i Norden, ändå förekommer det exempel på religiösa föremål från ortodoxa områden, som relikkorset i silverskatten. Detta är spår av influenser som nordborna tagit hem själva. Man kan ha burit korset för att visa att man följde den kristna läran eller att man såg det som ett vackert och dyrbart föremål.

Redskapspännet

Att bära redskapsspännen på klädnaden hade en lång tradition som kan härledas tillbaka till Mesopotamien. Seden kom till Skandinavien via Österrike. Under vikingatiden var redskapshänget troligen fäst vid spännbucklan, som var en vanlig del av kvinnornas smyckesuppsättning. Då kristendomen etablerade sig kom även kläderna att utvecklas och redskapshängena som var fästa vid spännbucklan kom till slut att ses som omoderna.

Kedjorna

De djurformade ändarna på kedjorna kan ha haft en religiös eller symbolisk mening. De kan ha burits för att för att visa upp en grupptillhörighet eller för att man såg det som ett vackert och dyrbart föremål.

Skålarna

Innan man började använda dryckesskålar använde man dryckeshorn. Man kan se en övergångsperiod då man använde både skålar och horn vilket kan betyda att man till en början använde dem för olika drycker. Det man kan se är att dryckesskålarna kom samtidigt som kristendomen och att det verkar som att de bara plockades fram vid speciella tillfällen. Kanske har man börjat använda dryckesskålar för att visa upp att man följde den kristna tron eller för att bara visa upp att man anammat en elegantare sed och att man hade dyrbara föremål.

Lejonet

Lejonet har många olika betydelser på olika platser, på vissa platser en symbol för kungamakten, andra platser en symbol för det gudomliga. Vilken betydelse lejonet hade för människor i Gamla Uppsala under 1050-1150 vet vi inte. Det kan vara en kristen symbol då lejonet inom kristendomen bland annat är en symbol för evangelisten Markus. Det kan vara en symbol för makt på ett eller annat sätt. Inspiration till lejonet tror vi kommer från det Sasaniderriket där lejonet var en symbol för kungamakt. Lejonet kom också att användas som heraldisk symbol av den Erikska ätten. Kung Erik Jedvardsson, sedermera Erik den helige, levde i slutet av den tid då silverskattens skålar kan ha varit i användning.

Runristningen

Runskriften kom till dagens Sverige under 200-talet då Norden stod i tät kontakt med romarriket. Runorna fanns då i hela det germanska språkområdet, men de tros härstamma ifrån det latinska alfabetet, romarnas skrift. Under 500-700-talen kom språket i Norden att förändras och därmed även runskriften. Man gick nu ifrån 24 till 16 runor i runalfabetet, som kallades futhark(en) utifrån de första bokstäverna i alfabetet. Enligt vikingarnas egen sed kom runorna ifrån Oden, som ska ha offrat sig själv hängande i asken Yggdrasil för att få kunskap om dessa speciella tecken.

Måste man vara kristen för att använda kristna symboler?

Vid den här tiden visste nordborna med stor sannolikhet på ett ungefär vad ett kors symboliserade, men vi kan inte säga med säkerhet att en person var kristen för att han eller hon bar ett kors. Korset kan ha varit en gåva och det är möjligt att det burits i dekorativt snarare än religiöst syfte. Kristendomen i Norden var under denna tid inte heller som dagens organiserade religion, utan en blandning av de gamla sederna och kristna inslag.

Här kan man gärna även jämföra med olika symboler som vi har på t.ex. kläder idag. Det är vanligt att vi bär symboler som kan symbolisera t.ex. ett lag i USA. För många är i Norden är det bara ett snyggt märke medan det i USA kan vara så mycket mer, en sport, en gemenskap och en levnadsstil.

Avslutande diskussion

Avsluta med en diskussion kring de två frågorna :

  • Tror ni att det var lätt för folket att byta tro och gamla traditioner? Varför?
  • Varför tror ni att man grävde ner silverskatten?

Förslag på svar

Silverskatten kan ha grävts ned av flera anledningar:

  • En teori är att det är ett offer till den/de man trodde på.
  • En annan teori är att den grävdes ned då det var en orolig tid och man ville vara säker på att sakerna inte skulle stjälas eller förstöras.
  • En sista teori är att man började en “ny tid” då stenkyrkan byggdes på platsen och att man höll en ceremoni där man grävde ned föremål som symboliserade äldre traditioner som ett avslut för denna tid.

Då vi inte har några klara bevis är elevernas tankar de rätta svaren.

Det var ofta kungar och rika som bestämde att man skulle byta religion i ett område.

I det arkeologiska materialet ser vi att religionsskiftet var en utdragen process där kristna och fornnordiska seder finns sida vid sida, vilket silverskatten också vittnar om. Vi vet ifrån skildringar i sagorna att det fanns de som ogillade förändringarna och gjorde motstånd. Det är bra att erinra sig att människorna i norden under forntiden inte såg sig tillhöra en religion. De tillhörde ett samhälle där gruppens välmående och seder var viktiga. Det var mer en tradition man föddes in i än en religion. Då kristendomen kom var det inte längre gruppen utan individen som stod i centrum. Man gick ifrån att hålla ceremonier ute i naturen, hemma på gården och kungens i hall till att gå till kyrkan. Prästerna höll nu i ceremonierna och förmedlade rätt och fel. Det var mycket nytt men den stora förändringen var att man gick ifrån gruppenens välmående till var och ens egen frälsning.

Religionsskiftet i de nordiska länderna kom inte att ske förrän kungar och stormän såg fördelen med den nya religionen. Med kristendomen kom äldre maktstrukturer och allianser att brytas och gav möjlighet att skapa nya riken. Religionsskiftet kom således att ske uppifrån, vilket inte kan ha varit lätt då det blev mer eller mindre påtvingat för många.

Gamla Uppsala museums logga

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Gamla Uppsala museum

För elever

I det här materialet får du undersöka en silverskatt. I skatten finns ledtrådar till hur det gick till när människor i Sverige bytte religion, från asatro till kristendom.