Lärarhandledning

Åk 4-6

Nödmynt – låtsaspengar på riktigtLärarhandledning

Hur fick mynten sitt värde?
Ett kopparmynt med texten 1 daler s.m.
Nödmynt. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).
Under den svenska stormaktstiden krigade Sverige mycket, vilket var dyrt. För att få in pengar så att man kunde kriga bestämde man för att ta fram ett nytt mynt: nödmynt. Men var vad nödmynt? Och varför gick det inte bra?

Innehåll

Koppling till skolans kursplan

Lgr22 Centralt innehåll - Åk 4-6

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.

Lgr22 betygskriterier

  • Eleven för resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid.

Lektionen

I den här lektionen vill vi förklara hur pengar fungerar och hur utfärdandet av mynt och sedlar kan användas för olika syften. Eleverna får också fundera på hur händelser i samhället påverkar ekonomin.

Eleverna bör ha hört talas om Karl XII och krigen som pågick under det sena 1600-talet och tidiga 1700-talet.

Övning – Kött, tyg eller guld?

Tanken med den här övningen är att eleverna ska få fundera på värde och handel. Är samma saker alltid lika mycket värda?

Utförande: Dela upp klassen i fyra grupper, en för varje årstid. Ge varje grupp ett scenario, som du hittar i rutan nedan. Låt dem läsa det tillsammans och sedan diskutera om kött, tyg eller guld är det som har högst värde i just den aktuella situationen.

Har man nytta av tyg när man hungrar i en avlägsen by utan affärer? Går det att packa ner kött som handelsvara, när man ska ut på en månadslång resa? Går det att värma sig med guld under en kall vinter? Påverkar en persons sociala ställning hur hen kan resonera? Tänk på att varje situation kan ha flera möjliga svar.

I slutet får eleverna redovisa sina resonemang i helklass.

Tidsåtgång: ca 20 minuter.

Scenarion till övningen

Här nedan finns fyra scenarion. Du kan skriva ut dem genom att markera och kopiera texten och klistra in den i ett nytt dokument.

Vinter

Vintern är extra kall i år. Bondfrun Augusta Åkerman bor på sin gård i Norrland med sin man och åtta barn. Skörden har inte gett lika mycket som den borde och familjen är dåligt rustad för kylan. Så fort vädret blir lite bättre kommer Augusta att ge sig av för att skaffa förnödenheter. De har mat från skörden i form av rotfrukter, gröt och torkat bröd som de klarar sig ganska bra på. Men vintern kommer att bli kall.

Vad behöver Augustas familj mest för att klara vintern? Finns det något som Augusta inte alls behöver? Kött, tyg eller guld?

Vår

Våren är här. Snö och is har smält undan, så nu är det lättare att resa. Adelsmannen Ambrosius von Yxskaft i Skåne och hans son Sven blir beordrade ut i krig. Det är en stor ära, men resan ner till Europa är farlig. Sjukdomar, brist på mat och väpnade strider väntar. Det finns ingen garanti att Ambrosius eller hans son når den svenska armén vid liv. Vad ska han packa? Hans fru Hedvig von Yxskaft föreslår att han ska packa något som kan han använda sig av när han är ute och reser. Något som han kan förhandla med när han hamnar i knipa.

Vad tror du är bäst att Ambrosius von Yxskaft tar med sig? Kött, tyg eller guld?

Sommar

Det är varmt och staden är full av liv och rörelse. Borgaren och köpmannen Carl Chöpman i Stockholm ska investera i ett handelsskepp. Skeppet och en besättning är inte billigt, men Carl vet att om resorna över haven går bra så kommer han att få sina pengar tillbaka. En handelsresa tar flera månader och det som är populärt att köpa i början av sommaren behöver inte vara det i slutet av sommaren.

Vad ska Carl satsa på? Tanken är att han ska kunna sälja sin last till så många som möjligt: bönder, borgare, adelsmän. Vad tror du att de flesta kommer vilja köpa i staden? Kött, tyg eller guld?

Höst

Det är skördetider. Bonden Göran Sädesson i Medelpad bor med sina två döttrar och fyra söner på sin gård. Familjen har fått en god skörd och Göran ska ge sig av till närmaste stad för att sälja en del. Han hoppas på att kunna båda byta och sälja varor. Tanken är att han ska köpa upp sig så att familjen klarar sig till nästa höst.

Vad tror du är bra för Göran att tänka på så att familjen klarar sig ett helt år till? Mycket kan hända på ett år och det är viktigt att det han köper och byter till sig håller länge. Behöver han kött, tyg eller guld?

Svarsförslag till fundera-frågor i lektionen

  • Vad är skillnaden mellan kreditmynt och värdemynt?
    Förslag på svar: Värdemynt har samma värde som metallen de är gjorda av. Kreditmynt har det värde som står på myntet, oberoende av vilket material myntet är gjort av.
  • Varför gillade människor inte nödmynten?
    Förslag på svar: De var inte vad man var van vid. Dessutom såg de inte ut som mynt brukade. Förtroende för mynten fanns inte vilket gjorde att priserna kunde skilja sig beroende på vilket mynt man hade.
  • På vilket sätt var nödmynten olika de vanliga mynten?
    Förslag på svar:  De hade inte ett porträtt av en kung på ena sidan eller ett namnchiffer. De hade motiv på romerska gudar, romerska soldater och romerska dygder.

Källor

Ekonomiska museets logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet

För elever

Under den svenska stormaktstiden krigade Sverige mycket, vilket var dyrt. För att få in pengar så att man kunde kriga bestämde man för att ta fram ett nytt mynt: nödmynt. Men var vad nödmynt? Och varför gick det inte bra?

Till lektionen