Lärarhandledning
Åk 7-9
På Rosa Taikons arbetsbordLärarhandledning
1926-2017
Sverige
Koppling till skolans kursplan
Lgr22, Centralt innehåll
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid
- Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Lgr22, betygskriterier
Eleven för resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Om lektionen
Lektionen tar sin utgångspunkt i Rosa Taikons arbetsbord, där hon under nästan fem decennier skapade sina silversmycken. Genom lektionen får ges förutsättningar för eleverna att utveckla sin förmåga att:
- kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
- reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
Rosa Taikon kom från en romsk familj med rötter i Östeuropa. Eftersom Rosa växte upp i en romsk familj gick hon varken i grundskola eller på gymnasium. I trettioårsåldern gick hon två år på folkhögskola. Efter det vågade hon prova silversmide, och efter en kvällskurs så besökte hon rektorn på Konstfack. Hon visade vad hon tillverkat på kvällskursen och blev antagen, först som specialelev, men sedan på den ordinarie kursen i metallhantverk. Hon läste fem år vid Konstfack.
Övning, Vad menar hon?
Övningarna till den här lektionen kan med fördel göras i samarbete med bildlärare. På så sätt kan eleverna få större möjlighet att koppla innehållet till sin egen skapande- och lärandeprocess.
I lektionsmaterialet finns en diskussionsövning där eleverna förväntas resonera kring citat från Rosa Taikon. Som en fortsättning på den övningen kan eleverna även fördjupa sig i två ytterligare övningar:
1. Våra egna smycken
Syfte: Reflektera över smyckens olika betydelse.
Material: Gruppens personliga smycken
Antal: Alla
Reflektera tillsammans. Använder vi smycken idag, och i så fall vilka? Hur bär vi dem? Vilket material är de gjorda av? Varför har vi smycken? Vilka olika betydelser och syften kan ett smycke ha? Vilka olika smycken har vi i gruppen? Vilken betydelse har smycket för den som bär det?
Be de som vill visa och berätta om sina personliga smycken.
2. Skapa din egen Rosa-mandala
Syfte: Att omsätta Rosas formspråk i eget eller gemensamt skapande.
Material: Pennor och papper
Antal: Enskilt eller alla
Mandala är sanskrit och betyder ungefär ”en behållare av essensen”. Det har också översatts som ”hela universum och allt som finns i det”. Mandalan börjar med en prick i mitt på ett papper. Rita en rund ring runt pricken. Dra fyra streck så att de korsar mitten och bildar åtta tårtbitar runt ringen. Välj en form och upprepa den i varje tårtbit. Upprepa med andra former. Färglägg om du vill.
Upplägget går även att göra gemensamt genom att alla tillsammans gör en stor mandala. Använd då stora papper som ni sätter fast på golvet.
Källor
- Rosa Taikons samling vid Hälsinglands museum: https://halsinglandsmuseum.se/samlingar/rosa-taikon/
- Europarådet. Den andra utvandringen. Factsheets on Roma.
- Fernstål, Charlotte & Hyltén-Cavallius, Charlotte (red.) (2018). Romska liv och platser: berättelser om att leva och överleva i 1900-talets Sverige. Stockholmia förlag: Stockholm.
- Hazell, Bo (2011). Resandefolket: från tattare till traveller. Ordfront: Stockholm.
- Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. (2014). Stockholm: Fritze Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/18375/a/237061
- Mohtadi, Lawen (2012). Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon. Natur & kultur: Stockholm.
- Selling, Jan (2014). Svensk antiziganism: fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. Östkultur: Ormaryd.
- Selling, Jan (2020). Frigörelsen: romers och resandes emancipation i Sverige och andra länder. Carlssons: Stockholm.
- Taikon, Katarina (2016). Zigenerska. Natur & Kultur: Stockholm.
- Tervonen, Miika (2015). ”Vagabonder och gränsöverskridare: Romer i den framväxande nationalstaten” i De finska romernas historia från svenska tiden till 2000-talet. Svenska litteratursällskapet i Finland: Helsingfors.