Lektion
Åk 7-9
På Rosa Taikons arbetsbordLektion
1900-tal
Sverige
På arbetsbordet
Rosa Taikon har ofta beskrivits som en konstnär som gjorde traditionellt romska smycken. Men Rosa var också mycket modern, inspirerad av utbildningen på konstskolan Konstfack i Stockholm. Och hon hämtade sin inspiration från hela världen. Rosa Taikon blev känd för stora smycken där blanka, odekorerade ytor kombinerades med slingrande mönster.
Klicka på siffrorna för att få reda på mer om Rosas inspiration och arbete.
En skiss
Som inspiration studerade Rosa äldre smycken i böcker och på museer. Hon tittade också på smycken tillverkade av sin pappa Johan. Här är en skiss där Rosa tecknat av ett ”bröstsmycke” som hennes pappa gjort. Smycket är tänkt att bäras av en man och består av stora plattor (ca 5–8 cm) av hoplödd silvertråd. Tillsammans bildar plattorna ett smycke som läggs runt halsen.
Enligt designtraditionen på Konstfack skulle smycken gärna ha stora, öppna, odekorerade ytor. Rosa hämtade inspiration från gamla, rikt dekorerade smycken och kombinerade det med skolans ideal. Det gjorde hennes smycken speciella.
Bild: Hälsinglands museum (CC BY-NC)
Filigranteknik
I filigranteknik används oftast tvinnade silver- eller guldtrådar som bildar mönster. Rosa tvinnade silvertråden genom att vika den dubbel och sedan fästa ena änden i ett städ och den andra i ett borrskaft. Med hjälp av borrskaftet tvinnades tråden.
När Rosa utbildade sig på 1960-talet började det bli vanligare att gjuta smycken, istället för att såga och hamra fram formerna. Det skulle gå enkelt och snabbt. Men Rosa arbetade långsamt och hantverksmässigt. Det var hennes sätt att ifrågasätta fördomar om att romer var lata. För Rosa Taikon var konsten ett hårt arbete.
Foto: Hälsinglands museum (CC BY-NC).
En kvällskurs
Rosa var 35 år när hon för första gången provade att smida silver, på en kvällskurs 1961. Hon frågade kursledaren vad som krävdes för att komma in på Konstfack, en av Sveriges främsta utbildningar för konsthantverkare. Men utbildningen krävde examen från både grundskola och gymnasium. Eftersom Rosa var romsk hade hon inte fått gå i skola.
I en intervju berättade Rosa senare: ”Först grät jag, sedan blev jag arg. Jag tog de smycken jag hade tillverkat på kursen och gick upp till rektorn på Konstfack.” När Rosa visat vad hon kunde blev hon genast antagen.
Foto: Peter Hoelstad/Hälsinglands museum (CC BY-NC).
Små kulor
Rosa Taikon arbetade i filigranteknik, där mycket tunna silver- och guldtrådar löds samman i mönster tillsammans med, små kulor: granalier. De kunde vara så små som 1 mm. Filigran är en teknik inom guld- och silversmide som använts mycket genom historien, men som inte varit så vanlig under 1900-talet.
Granalierna, eller granulatet, köptes på påse. Här i asken har Rosa sorterat upp de små silverkornen efter storlek. De allra minsta i den blå plastasken, och de lite större i den fyrkantiga pappasken. På så sätt kunde hon se vilka som passade ihop.
Bild: Carl Öst Wilkens/Hälsinglands museum (CC BY-NC)
En kaffeservis
Under utbildningen på skolan Konstfack fick Rosa lära sig grunderna i silversmide. Att skissa och konstruera olika typer av föremål, inte bara smycken. För Rosa var det viktigt att lära sig grunderna ordentligt för att sedan kunna skapa nya saker.
Foto: Hälsinglands museum (CC BY-NC).
Bild: Rosa Taikon vid sitt arbetsbord. Foto: Johnny Mattson/Hälsinglands museum (CC BY-NC-ND).
Vad menar hon?
För Rosa Taikon var det viktigt att berätta om sin pappas romska släkt och de traditioner som hon hade fått växa upp med. Som liten fick Rosa ofta höra fördomar om hur dåliga romer var, och därför ville hon att fler skulle få ta del av de bra och fina saker som svenska romer gjort, till exempel smycken. Därför besökte Rosa Taikon ofta skolor, och hon gav många intervjuer och föreläsningar om romsk historia och hur hon använde den som inspiration.
Här finns några citat från Rosa. Men vad menar hon egentligen? Vad betyder de olika orden hon använder? Vad finns det för likheter eller skillnader mellan de olika citaten? Sätt er i mindre grupper och diskutera.
- ”Jag förvaltar ett tusenårigt arv, men formar om det till vår tids formspråk”
- ”Allt kommer från den romska traditionen, men jag översätter det i modern form”’
- ”När jag gick på Konstfack på 60-talet var det modernt med blanka, rena silversmycken. Men jag var ju uppvuxen med en kultur som hade en rik ornamentik. Därför vågade jag också gå min egen väg och göra silversmide som jag ville”
- ”Jag har ofta cirkelmönster i mina smycken också, livet är ju som en cirkel.”
- ”Ursprunget ska märkas i tekniken, och av formen skall man kunna utläsa att det är min produkt”
- ”jag vill utmana den svenska strama silvertraditionen”
Romer
Romer är idag en av Sveriges fem nationella minoriteter tillsammans med judar, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Den romska minoriteten är en av de största minoriteterna i Europa och det romska språket, romani chib, är officiellt minoritetsspråk i Sverige. Olika romska grupper har levt i Sverige sedan 1500-talet. Till den romska minoriteten i Sverige räknas bland annat resande/romanifolk, arli, lovara, kelderash och finska romer (kale). Rosa Taikon var kelderashromsk.
Rasism mot romer kallas antiziganism. Det är fortfarande vanligt med fördomar och diskriminering mot romer.
