Lärarhandledning

Åk 4-6

PilgrimLärarhandledning

Varför ligger Jerusalem i mitten av världen?

1200-tal

Dalarna

Träskulptur föreställande en man med en korg på ryggen. Från ett medeltida altare.
Detalj från ett altarskåp. Foto: Historiska museet/SHM (CC BY).
Vad kan en kopparplatta berätta om människors kunskaper om världen på medeltiden?

Kopplingar till kursplanen i historia

Lgr22, centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Lgr22, betygskriterier

  • Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Innehåll

I lektionen får eleverna lära sig mer om pilgrimsresor under medeltiden och litet om hur deras kunskaper om världen såg ut. Lektionen innehåller några texter och två kartor, en nutida och en historisk. Eleverna kan gå igenom materialet på egen hand eller i grupp.

Vill du kontrollera att eleverna har förstått innehållet kan du använda dig av följande frågor:

  • Varför genomförs pilgrimsresor?
  • Vem genomför pilgrimsresor?
  • Vart gick många pilgrimsresor?

Övning - Samtal utifrån Globala målen

Du kan kombinera lektionsmaterialet med en diskussion kring det globala målet nr 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

En fungerande och stabil infrastruktur är grunden för alla framgångsrika samhällen. För att möta framtida utmaningar som vi människor och vår planet står inför måste våra industrier och infrastrukturer göras mer inkluderande och hållbara.

Innovation och teknologiska framsteg är nyckeln till att finna hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar. Det bidrar dessutom till att skapa nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling

Jämför klimatpåverkan på resandet under medeltiden jämfört med idag.

Övning - Rita ett pilgrimsmärke

Eleverna kan färglägga ett pilgrimsmärke om de vill. Du kan ladda ner bilden genom att högerklicka och välja "spara bild som".

Slutdiskussion

Som en avslutning på lektionen kan du och eleverna diskutera vad människorna på 1200-talet visste om världen. Huvudfrågorna är vad 1200-talets människa visste om världen samt hur vår syn på världen färgas av vår kultur.

Frågorna i elevernas material är:

  • Hur tror du människor på 1200-talet fick kunskap om världen?
  • Vad är i centrum på vår tids kartor?
  • Finns det någon anledning till att våra kartor ser ut som de gör?
  • Har du varit på någon av pilgrimsplatserna?

Det går inte att få ett entydigt svar på första frågan. De flesta människor kände förmodligen endast till sitt omedelbara närområde. Men det fanns många handelsmän som reste långt bort och många präster hade studerat vid utländska universitet. Det fanns säkerligen också en medvetenhet om att världen var stor och innehöll många folk.

Den andra och tredje frågans svar är att det är beroende på var man befinner sig i världen. I Europa är just Europa i centrum, medan i Kina är Kina i centrum. Vi väljer att tillverka kartor där vi själva befinner oss i mitten. Det är litet som när barn ritar en bild av sin omvärld - de står nästan alltid i mitten av teckningen.

Mer läsning

De nedanstående fördjupningstexterna är ett komplement till elevernas texter för dig som vill veta mer.

Om kyrkan och påven

Under medeltiden hade påven och kyrkan en mycket stark ställning i Europa. Människorna var nästan uteslutande kristna och hade därmed vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet.

Människorna ansåg att det var Gud som låg bakom allt som hände på jorden. Den katolska kyrkan är avskild från nationella stater och fungerar därmed som en egen organisation, med biskopen i Rom som ledare och Guds ställföreträdare på jorden. Biskopen av Rom omnämns ofta mer familjärt som "Påven".

Människorna levde i en föreställningsvärld som vi kan ha svårt att förstå idag. Kyrkans lära hade ett starkt inflytande på samhället och kyrkans syn på världen formade människornas liv och sätt att tänka. Kyrkans lära gick ut på att jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden och att tron på Kristus var vägen till räddning. Hade man varit en from människa och levt efter kyrkans regler fick man leva för evigt i paradiset, men hade man syndat riskerade man att hamna i helvetet.

Om man ändå hade syndat fick man vända sig till kyrkan för att få botgöring. Ett sätt att visa sin fromhet och säkra en plats i paradiset efter döden var därför att skänka gåvor och mark till kyrkor och kloster. Detta gjorde såväl kungar, adel och köpmän som vanliga bönder.

Botgöring och pilgrimsresor

Utöver att skänka pengar till kyrkan, var pilgrimsresor ett annat sätt till botgöring. Pilgrim kallas en person som gör en pilgrimsresa, det vill säga en vallfärd till en helig plats.

Resans syfte är att söka efter Gud eller annan helighet. Redan under medeltiden användes särskilda vägar för pilgrimsfärderna och pilgrimen reste framförallt till fots eller till häst. Vägarna kallades pilgrimsleder. Lederna knöt samman olika heliga platser med hemorten. Många vägar används än idag.

Under medeltiden vet vi att många människor genomförde en längre pilgrimsresa någon gång under sin livstid. För att få genomföra en pilgrimsresa behövdes då ett pilgrimspass. Passet fick pilgrimen från den lokale prästen. Syftet med passet var att det kunde användas som bevis på att personen var en äkta pilgrim och inte en allmän lösdrivare som gick omkring utan tillstånd. Lösdriveri var nämligen inte tillåtet under den här tiden.

De viktigaste pilgrimsmålen inom kristendomen var och är Jerusalem, Rom samt Santiago de Compostela som ligger i Spanien. Det finns många pilgrimsvägar som leder fram till dessa ställen genom Europa. I Norden var det viktigaste målet Nidarosdomen i Trondheim. Där fanns Olav den helige begraven. Olav, eller Olof, var från början en hednisk viking som levde på 1000-talet och som genomförde många vikingatåg.

Han sägs därefter ha låtit kristna sig och efter att han blivit kung i Norge sägs han ha kristnat hela landet. Efter sin död helgonförklarades Olav och han blev snabbt ett av de mest populära helgonen i Norden. Olav var även skyddshelgon för de resande på Östersjön.

När pilgrimen kom fram till den heliga plats som var resans mål kunde denne köpa ett så kallat pilgrimsmärke. Märket var en sorts souvenir och kunde visas upp som bevis för att pilgrimen genomfört sin resa. Märket och passet kunde också hjälpa pilgrimen under resan. Varje god kristen förväntades ge en förbipasserande pilgrim hjälp och stöd, som till exempel mat eller sovplats för natten.

Limoges och emaljeringen

Limoges är en ort i centrala Frankrike. Från 1200-talet fram till 1700-talet var orten känd för sina vackra emaljarbeten på koppar, kända under namnen limosiner eller émaux de Limoges (Limogesemaljer). Många av dessa emaljarbeten användes som färgstarka detaljer på t.ex. processionskrucifix under medeltiden. Emaljeringskonsten väcktes på nytt till liv i Limoges i slutet av 1800-talet.

Källor

Ljung, Tomas. 2001. Sankt Olof i Dalarna: kult och vallfart. Sahlander: Falun.

Dalarnas museums logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Dalarnas museum

För elever

Det är 270 mil mellan Limoges i Frankrike och Lima i Dalarna. Har någon verkligen gått så långt? Och varför?