Lektion

Åk 4-6

PilgrimLektion

Varför ligger Jerusalem i mitten av världen?

1200-tal

Dalarna

En snidad träfigur som föreställer en man med krokig näsa och bockskägg. Han har en mössa och bär en korg i en trädgren på ryggen.
Detalj från ett altarskåp. Foto: Historiska museet/SHM (CC BY).
Det är 270 mil mellan Limoges i Frankrike och Lima i Dalarna. Har någon verkligen gått så långt? Och varför?

Ett pilgrimsmärke

I Dalarnas museum finns ett pilgrimsmärke som är tillverkat i Frankrike. Men det är hittat i Lima i västra Dalarna.

Märket ser ut som en rund platta av metall med en Kristusbild på. Det är sju centimeter i diameter och har fyra hål. Hålen har använts för att sätta fast märket på en pilgrims kläder, på en bibel eller på ett processionskrucifix. Ett processionskrucifix är ett kors som monterats på en stång så att det kan bäras.

Troligen har märket varit emaljerat när det var nytt och haft många färger. Märket är daterat till 1200-talet. Exakt hur pilgrimsmärket hamnade i Dalarna vet vi inte, men kanske var det en pilgrim på väg mot Trondheim som tappade det.

En rund metallplatta med ett motiv i relief och fyra hål i kanterna.
Foto: Dalarnas museum (CC BY)

Pilgrimer

Många människor ville komma till Jerusalem för att ha varit på samma plats som Jesus. De ville åka på pilgrimsresa, en vallfärd till fots eller till häst till en helig plats. Den som färdas till en religiös plats kallas för en pilgrim. En pilgrimsresa kan också göras som botgöring, ett sätt att få förlåtelse för en synd. Under medeltiden vet vi att många människor genomförde en längre pilgrimsresa någon gång under sin livstid. För att få genomföra en pilgrimsresa behövdes ett pilgrimspass. Passet fick pilgrimen från den lokale prästen. Passet bevisade att personen var en äkta pilgrim och inte en allmän lösdrivare som gick omkring utan tillstånd (Foto: Historiska museet/SHM, CC BY).

En målning föreställande en skäggig man med brun slokhatt och brun mantel, hållandes en snäcka i höger hand.

På resa till...

De viktigaste pilgrimsmålen inom kristendomen är Jerusalem och Rom samt Santiago de Compostela. Genom Europa finns många pilgrimsvägar som leder fram till dessa ställen.

När pilgrimen kommer fram till den heliga plats som är vandringens mål kan hen köpa ett så kallat pilgrimsmärke. Märket är en sorts souvenir som är ett bevis för att pilgrimen genomfört sin resa.

Förr i tiden kunde märket också hjälpa pilgrimen under resan. Varje god kristen förväntades ge en förbipasserande pilgrim hjälp och stöd, som till exempel mat eller sovplats för natten.

I Norden var det viktigaste målet den stora kyrkan i Trondheim, Norge. Kyrkan kallas för Nidarosdomen. I denna kyrka ligger Olav den helige begraven. Olav var från början en hednisk viking som blev kristen. Därefter blev han kung och sägs ha kristnat hela Norge. Detta skedde på 1000-talet.

Efter sin död helgonförklarades Olav och han blev snabbt ett av de mest populära helgonen i Norden. Olav var även skyddshelgon för de resande på Östersjön.

För att komma till Nidarosdomen fanns många olika vägar att välja genom Sverige. En av de största pilgrimslederna går från Munktorp vid Mälaren strax öster om Köping, via Dalarna fram till Nidaros. Denna led kallas än idag för Romboleden, vilket kommer av Rombo- eller Rumboland, som var dalkarlarnas gamla namn på slättbygden vid Mälaren.

Orterna som leden passerar är:

Munktorp - Köping - Malma – Guttsta – Kolsva – Gisslarbo – Bernshammar – Hed – Karmansbo – Tomasbo – Uttersberg – Grisbo – Skinnskatteberg - Godkärra - Baggbron - Främshyttan - Billsjön - Viksberg - Söderbärke - Smedjebacken - Ludvika - Grangärde - Salån - Nås - Snöåbyn - Siljansnäs - Mora - Älvdalen - Korskälla - LIllhärdal - Snösvall - Lofsdalen – Rombovallen - Fuhågna - Ransundsjön - Långå - Fagervallen – Norgesvilda – Ljusnedal - Funäsdalen - Vivallen - Hedningsgärdet - Bruksvallarna – Ramundberget - Biskopsån - Skarvdörsspasset - Nedalstugan – Stugudal och sedan längs Jämt-Norge vägen till Trondheim.

1200-talets världsbild

1200-talets människa hade endast ett vagt begrepp om hur världen såg ut bortom den egna byn. Vissa lärda munkar försökte sammanställa en bild av världen. En av de mest kända världskartorna från 1200-talet tillverkades i benediktinerklostret i Ebstorf i Tyskland.

Tittar du noga, kan du se att det finns fötter, huvud och händer målade i kartans ytterkant. Det ska föreställa Kristus som omfamnar världen.

Ebstorf-kartan brann tyvärr upp 1943 när staden Hannover bombades under andra världskriget. Lyckligtvis fanns det många fotografier och teckningar av kartan så man kunde göra en kopia av den.

Kan du se eller gissa var Sverige är, förresten?

Världskarta från 1200-talet.
Bild: Kartan från Ebstorf. Wikimedia commons (PD).

Här är Sverige på kartan

Titta i kartans nedre, vänstra del. I hörnet där kartan är trasig syns en liten landtunga där det står en del av ordet "SVECIA".

Detalj av Ebstorferkartan.

En nutida världsbild

Kartan från Ebstorf skiljer sig mycket från vår tids kartor. Framför allt har deras karta Jerusalem i mitten. Det berodde på att munkarna ansåg att Israel och den heliga staden Jerusalem var den viktigaste platsen i hela världen. Det var nämligen i Jerusalem och Israel som Jesus hade levt.

För oss är det nog litet svårt att hitta på en karta från 1200-talet. Här nedan är en modern karta där du kan se var pilgrimsmärket hittades och var det tillverkades. Dessutom ser du de främsta pilgrimsmålen. Zooma in på Sverige och Norge, så hittar du fler platser längs Romboleden.

Fundera

  • Hur tror du människor på 1200-talet fick kunskap om världen?
  • Vad är i centrum på vår tids kartor?
  • Finns det någon anledning till att våra kartor ser ut som de gör?
  • Har du varit på någon av pilgrimsplatserna?
Dalarnas museums logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Dalarnas museum

Lektioner på liknande tema

För lärare

Vad kan en kopparplatta berätta om människors kunskaper om världen på medeltiden?