Lärarhandledning

Åk 4-6

SilverkragenLärarhandledning

Vad kan ett smycke berätta om samisk handel under medeltiden?

1400-tal

Arjeplog

Foto som visar detaljbild av en silverkrage med hängen och spännen
Krage gjord av blått och rött ylletyg dekorerad med silversmycken med kristna katolska symboler och mönster.
Den här lektionen handlar om medeltidens handelsförbindelser. Med utgångspunkt i en silverkrage får eleverna fördjupa sig i de handelskontakter som fanns mellan människor i Sapmi.

Kopplingar till skolans kursplan i historia

I årskurs 4–6 Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. 

Hur historia används och historiska begrepp 

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. 

Silverkragen

Silverkragen i det här lektionsmaterialet är en av sex kragar som finns att se på Silvermuseet i Arjeplog. Silverkragar av denna typ bars av kvinnor och smyckena gick i arv från mödrar till döttrar.    

Kragen har donerats till Silvermuseet under 1900-talet, men silverföremålen på den är äldre än så – de äldsta kan vara från medeltiden. Troligen är de gjorda runt 1400-talet. Det kan man se på den gammaldags stilen och på att just de smyckena är ostämplade – i senare tid var smederna tvungna att sätta stämpel på allt silver.   

Kragen var ett bevis på goda affärer. Hade man gått i vinst vid byteshandel eller affärer så köptes silver. Så ju mer silver på kragen, desto större rikedom. Kragarna bars endast vid högtidliga tillfällen, såsom marknader, bröllop och begravningar.   
 
Silversmeder i norr fanns närmast vid norska kusten eller svenska norrlandskusten, där marknader hölls. Symbolerna på kragen är katolska. De köptes från norska kusten. Ofta lämnades föremål som till exempel en egentillverkad kåsa eller sked till en smed, som gjorde kopior av den i silver. När det var dags att besöka kusten igen kunde kopian hämtas.   
 
När efterfrågan på dessa symboler ökade började även svenska silversmeder att tillverka dem. Värdet på silver var ett annat än idag, och vikten angavs i dåtidens viktenhet lod.  
 
Smyckena är alltså kristna katolska symboler, även de äldsta av dem. Men kristnandet av samer påbörjades inte förrän under 1600-talet.   
 
Innan samerna blev kristnade hade de sin egen tro, med flera gudar och andeväsen och naturen ansågs vara besjälad. Varför användes då symboler och smycken från en annan tro än den egna? Kanske översattes symbolerna till samernas egen tro? Kanske fick till exempel smycket med de tre strecken på bilden stå för de tre starka samiska kvinnogudarna? Eller kanske man inte var så brydd om att de var katolska symboler, utan det viktiga var att de var värdefulla och gjorda av silver? Ingen vet riktigt säkert.   
 
Förutom att silvret visade hur rik ägaren var, var det viktigt av en annan anledning också: Det fungerade som en slags bank och försäkring och skulle skydda mot onda krafter.
Mode förändras genom tiden och användandet av silverkragar har varit mindre vanligt ett tag men ses idag allt oftare.

Övning - Vem där?

I den här övningen tränar eleverna sina förmågor att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Syftet med övningen är att väcka intresse och att eleverna ska orientera sig i tiden.

Förslagsvis ges inte eleverna så mycket mer bakgrundsinformation än bilden och ljudberättelsen och får därefter besvara frågorna.  Tidsåtgång att genomföra övningen ca 15 min  

Titta på föremålsbilden och lyssna till ljudberättelsen.  
 
Diskutera tillsammans:  
Vem är det som pratar? En man, en kvinna? Gammal eller ung?   
Är det nutid/modern tid eller är det någon som fanns för längesedan?   
Var i världen befinner sig personen? Var i Sverige?   
Sammanställ en ”profil” över personen utifrån svaren.   

Beroende på förförståelse kan frågan ”Är det nutid/modern tid eller är det någon som fanns för längesedan” problematiseras – var i tidslinjen passar egentligen berättelsen in? Att det inte är nutid kanske de flesta håller med om, men samtidigt finns det många element i samisk historia som är aktuellt även idag, t.ex. silver som dekoration, renskötsel, kolten m.m. Marknader finns även de idag, men på ett modernare sätt där byteshandel sällan är den vanligaste betalmetoden.  

Sidan www.samer.se är lättnavigerad och innehållsrik och kan varmt rekommenderas till pedagoger och andra intresserade för kunskapsinhämtning.  

Övning - Silverkragen och Sápmi

Syftet med övningen är att synliggöra färdvägar och handelsförbindelser i norr, samt att eleverna ska bekanta sig med området Sápmi. 

I övningen används fördjupningstexten om silverkragen och kartan.Tidsåtgång att genomföra övningen cirka 25 min

Be eleverna att individuellt läsa faktatexten om Silverkragen. Därefter ska de var och en eller i mindre grupper om ca 3-5 personer undersöka kartan och besvara följande frågor:

  • Över vilka länder sträcker sig Sápmi – det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden? 
  • Vilka städer nämns i texten? Hitta platserna på kartan.
  • Vilka färdmedel kan människor ha använt då de reste mellan handelsplatserna?
  • Var det någon tid på året det var lämpligare att resa längs färdvägarna?

Summera diskussionerna gemensamt i helklass.

Källor

  • Aira, Elsa, Tuolja, Karin och Anna-Lisa Pirtsi Sandberg. 1995. Lulesamiska dräkter i Jokkmokks socken. Ájtte förlag, Jokkmokk.
  • Bergman, Ingela. 1999. Om silvret i Arjeplog. Dräkt. Rapport från seminarium vid Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum 15-17 oktober 1996. Duoddaris 15: 97-100. Ajtte förlag, Jokmokk.
  • Fjellström, Phebe. 1962. Lapskt silver. Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv. Almqvist & Wiksell.
  • Fjellström, Phebe. 1986. Samernas samhälle i tradition och nutid. Norstedts. Stockholm.
Logotyp Silvermuseet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Silvermuseet

För elever

Silvret användes mest vid festliga tillfällen som till exempel under bröllop och marknader. Den som kunde visa upp mycket silver visade samtidigt att den hade gjort bra affärer!