SilverkragenLärarhandledning

Kragen var ett bevis på goda affärer. Hade man gått i vinst vid byteshandel eller affärer så köptes silver. Så ju mer silver på kragen, desto större rikedom. Kragarna bars endast vid högtidliga tillfällen, såsom marknader, bröllop och begravningar.   

Silversmeder i norr fanns närmast vid norska kusten eller svenska norrlandskusten, där marknader hölls. Symbolerna på kragen är katolska. De köptes från norska kusten. Ofta lämnades föremål som till exempel en egentillverkad kåsa eller sked till en smed, som gjorde kopior av den i silver. När det var dags att besöka kusten igen kunde kopian hämtas.   

När efterfrågan på dessa symboler ökade började även svenska silversmeder att tillverka dem. Värdet på silver var ett annat än idag, och vikten angavs i dåtidens viktenhet lod.  

Smyckena är alltså kristna katolska symboler, även de äldsta av dem. Men kristnandet av samer påbörjades inte förrän under 1600-talet.   

Innan samerna blev kristnade hade de sin egen tro, med flera gudar och andeväsen och naturen ansågs vara besjälad. Varför användes då symboler och smycken från en annan tro än den egna? Kanske översattes symbolerna till samernas egen tro? Kanske fick till exempel smycket med de tre strecken på bilden stå för de tre starka samiska kvinnogudarna? Eller kanske man inte var så brydd om att de var katolska symboler, utan det viktiga var att de var värdefulla och gjorda av silver? Ingen vet riktigt säkert.   

Förutom att silvret visade hur rik ägaren var, var det viktigt av en annan anledning också: Det fungerade som en slags bank och försäkring och skulle skydda mot onda krafter.

Mode förändras genom tiden och användandet av silverkragar har varit mindre vanligt ett tag men ses idag allt oftare.

Titta på föremålsbilden och lyssna till ljudberättelsen.  
 
Diskutera tillsammans:  
Vem är det som pratar? En man, en kvinna? Gammal eller ung?   
Är det nutid/modern tid eller är det någon som fanns för längesedan?   
Var i världen befinner sig personen? Var i Sverige?   
Sammanställ en ”profil” över personen utifrån svaren.   

Beroende på förförståelse kan frågan ”Är det nutid/modern tid eller är det någon som fanns för längesedan” problematiseras – var i tidslinjen passar egentligen berättelsen in? Att det inte är nutid kanske de flesta håller med om, men samtidigt finns det många element i samisk historia som är aktuellt även idag, t.ex. silver som dekoration, renskötsel, kolten m.m. Marknader finns även de idag, men på ett modernare sätt där byteshandel sällan är den vanligaste betalmetoden.  

Sidan www.samer.se är lättnavigerad och innehållsrik och kan varmt rekommenderas till pedagoger och andra intresserade för kunskapsinhämtning.  

Be eleverna att individuellt läsa faktatexten om Silverkragen. Därefter ska de var och en eller i mindre grupper om ca 3-5 personer undersöka kartan och besvara följande frågor:

• Över vilka länder sträcker sig Sápmi – det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden? 
• Vilka städer nämns i texten? Hitta platserna på kartan.
• Vilka färdmedel kan människor ha använt då de reste mellan handelsplatserna?
• Var det någon tid på året det var lämpligare att resa längs färdvägarna?

Summera diskussionerna gemensamt i helklass.