Lärarhandledning

Åk 4-6

Skånska kriget och en nedgrävd myntskattLärarhandledning

Detalj av en gammal karta.
Mitt i staden Trelleborg har tre kannor i keramik från 1600-talet grävts fram på samma tomtområde. Varför grävdes de ner och varför grävdes de inte upp igen? Den här lektionen handlar om kontaktnät och gränsförändringar.

Koppling till skolans kursplan

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Materialet hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Bakgrund

Kannorna som hittades i Trelleborg är förmodligen nergrävda ungefär samtidigt och innehöll silverföremål och i två av dem fanns ett stort antal mynt. Den första kannan grävdes upp redan 1894. Det mesta av innehållet delades upp mellan de som gjorde fyndet och skingrades.

De två bevarade kannorna grävdes upp med några dagars mellanrum i maj 1934. En av kannorna (den som är trasig på bilden) innehöll en guldring, ett silverkrucifix, ett guldmynt och stort antal silvermynt tillverkade på många olika platser (se spridningskartan). Den andra kannan visade sig i princip vara tom och innehöll bara några silverknappar.

De yngsta mynten i skatten sammanfaller med tiden för Skånska kriget 1675-1679. Många andra skattfynd från samma tid visar att värdeföremål grävdes ner men att de sedan inte grävdes upp i sin samtid utan har hittats av en slump i nyare tider.

Övning 1, Mynten berättar om handel och gränser

Övningen avser att ge eleverna en förståelse för kontaktnätet mellan länder vid Östersjön. Genom att titta närmare på var mynten från skatten kommer ifrån får eleverna ledtrådar till internationella kontakter och dåtida nationsgränsers förändringar. De får också fundera på hur mynten kan ha tagit sig till Trelleborg.

Tid: 25min

Börja med att låta eleverna se introfilmen. Genom berättelsen om hur en av kannorna hittas får eleverna en bakgrund och en introduktion. Här myntas också begreppet tidsreporter som används i övning 2.

Låt eleverna, enskilt eller i par, titta på kartan och leta upp de 7 bilderna. Kartan visar med prickar vilka olika myntorter som finns representerade i myntskatten. Här finns också fem av mynten och de två kannorna i bilder.

OBS! Lättast att hitta alla bilder och myntorter är att klicka på ikonen för info i övre vänstra hörnet på kartbilden.

Be dem titta närmare på mynten och svara på frågorna i bildtexterna. De behöver också jämföra med kartan som visar gränserna i Norden efter 1658 för att kunna förstå samband mellan var myntet är slaget och vilket land som hade makten över området.

Låt eleverna läsa fördjupningstexten om mynt.

Diskutera elevernas svar gemensamt. Nedanstående kan vara en hjälp i diskussionen:

Frågor som ställs vid mynt 1: Vilket språk är texten skriven på? Vad betyder REX? Vad påminner dig kungens klädsel om? Vilken annan plats och tid har inspirerat?

Det svenska myntet på Carl XI är från 1676. Många elever tror att myntet föreställer en kvinna eftersom kungen har långt hår och kläder som påminner om en klänning. Här kan diskuteras influenser från Romarriket och varför man som krigarkung gärna jämför sig med romare. Det är också ett bra tillfälle att prata om det romerska siffersystemet som används för att numrera kungar. Vi använder mer latinska ord och uttryck än vi kanske tänker på. REX som betyder kung finns även i andra ord som eleverna kanske känner till som Tyrannosaurus Rex.

Frågor som ställs vid mynt 2: Varför finns den danska kungen på ett norskt mynt? Kan du se årtalet? Myntet är tillverkat i Christiania. Vad heter den staden idag?

Myntet på Christian V är från 1670. Då tillhör Norge Danmark och därför är Danmarks kung på ett mynt präglat i Norge. Vet man det blir det också lättare att förstå att det som sen kommer att bli Norges huvudstad Oslo då hette Christiania. Här kan det också vara ett bra tillfälle att titta på Sverige och Danmarks förändrade nationsgränser genom att jämföra kartor före och efter freden i Roskilde 1658 med en nutida karta.

Fråga som ställs vid mynt 3: Kan du hitta kungens namn?

Det danska myntet på Christian V är från 1676. Nu pågår kriget. Här diskuteras ett maktområde som de svenska och danska regenterna länge kämpat om och velat tillskriva sig. Fundera över vad områdesbeskrivningen innefattar. Jämför Götaland och Svealand som ofta omnämns t.ex. i väderleksrapporter. Vilka områden är det? Jämför med den historiska kartan. Venderna bodde i området söder om Östersjön som idag är Tyskland och som på 1600-talet bestod av många små tyska riken.

Fråga som ställs vid mynt 4: Kan du se att det står DANIE?

Detta är myntskattens äldsta mynt. Det är ett danskt mynt från Fredrik II:s regeringstid och präglat 1562. På den tiden var Skåne danskt och den danska kungen Fredrik II var kung även över Skåne. Redan när någon grävde ner myntskatten var detta mynt antikt. Här kan diskuteras myntens långa användningstid. Mynten hade till skillnad från idag ett silvervärde. Att det blivit så blanknött visar också på att det använts mycket och det går att fundera på myntets vandring från hand till hand i över 100 år.

Fråga som ställs vid mynt 5: Detta mynt är extra viktigt. Det hjälper oss nämligen att veta något om när myntskatten grävdes ner. Kan du tänka ut varför?

Detta är myntskattens yngsta mynt. Myntet är präglat i Plön 1677. Det myntet hjälper oss att ge oss en tidsgräns för när myntskatten grävdes ner. Den kan inte vara nergrävd innan sista myntet är tillverkat. Så tidigast 1677 gräver någon ner mynten. Däremot kan såklart myntskatten vara nergrävd många år senare. Här är det vara på sin plats med en diskussion runt vad som kan vara troligt. Denna diskussion leder oss också in på Övning 2

Övning 2, Bli en tidsreporter

Eleverna får i denna övning undersöka vad som händer i Skåne vid tiden för yngsta myntet i myntskatten både ur ett nationellt och i ett lokalt perspektiv. Övningen syftar till att koppla ihop olika ledtrådar till en helhetsbild och ge förståelse för och flera perspektiv på ett skeende. Med samma faktaunderlag som grund kan olika berättelser skapas. Syftet är också att ge förståelse för människors livssituation i krig.

Tid: Gruppövning med manusarbete och presentation för övriga i klassen som pjäs eller som film, 90 min eller mer.

Material: För filmuppdraget kan ni använda telefoner eller andra handhållna datorer. Tänk på att ljudet blir bättre om ni använder extern mikrofon.

Enklare rekvisita är kul. Någon hatt som symboliserar olika personers kön, status eller profession. En penna kan funka som mick osv.

Övningen kan göras enskilt som en skrivövning eller som en gruppuppgift. I elevmaterialet finns instruktionerna för övningen. Gå gärna igenom alla delar med eleverna, så att alla vet vad som förväntas.

Oavsett om eleverna arbetat enskilt eller i grupp så avsluta med att lyfta fram deras berättelser i en gemensam diskussion. Finns filmer kan dessa användas som diskussionsunderlag. Hur beskriver eleverna situationen? Vilka röster har eleverna valt att inkludera? Finns det fler perspektiv som också hade varit bra att få med?

Trelleborgs museums logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Trelleborgs museum