Lektion

Åk 4-6

Skånska kriget och en nedgrävd myntskattLektion

1600-tal

Trelleborg, Danmark/Sverige

gammal svartvit karta med dekorerad bård runt om.
Detaj av karta över Norden av Erik Dahlberg. Graverad av de Rueter, 1696. Kungliga Biblioteket (Public Domain).
I Trelleborg har flera kannor med mynt grävts fram på en och samma tomt. Varför grävdes de ner? Och varför grävdes de inte upp igen?

Tre fynd!

Att hitta tre arkeologiska fynd på samma tomt är ovanligt. Krusen som hittades 1934 kom lyckligtvis till museum. Därför kan vi veta litet om var och när krusen grävdes ner. Men det är en hel del som är svårt att veta. Det finns olika tankar om vem som grävde ner skatterna, till exempel. Och varför grävde den personen inte upp dem igen?

Två keramikkannor, en är trasig med svart glasyr. Den andra är hel och har brun glasyr.

Skånska kriget

Under lång tid tillhörde Skåne Danmark. Freden i Roskilde 1658 brukar räknas som det år som Skåne blev svenskt. Danmark hade då förlorat ett krig mot Sverige och tvingats lämna över en tredjedel av sitt land. Däribland Skåne. Detta var en stor förlust för Danmark då de inte längre hade kontroll över Öresund. Då kunde de inte heller ta ut tull, alltså kräva betalt av skepp som passerade med varor.

17 år senare, år 1675, fick Danmark en möjlighet att ta tillbaka Skåne. Då var Sverige upptaget med krig i norra Tyskland.  Danmark passade på att starta krig mot Sverige. Kriget fick namnet Skånska kriget och pågick till 1679. 

Detalj av en oljemålning med soldater och hästar.
Detalj av Slaget vid Lund 1676. Johann Philip Lemke, olja på duk. Nationalmuseum (Public Domain).

Mer om Skånska kriget

Danskarna var väldigt starka till sjöss.  De hade också en bättre utrustad armé än svenskarna. Ändå skulle det visa sig att kriget inte gick riktigt som danskarna hade hoppats.  

Livet blev fruktansvärt för befolkningen i Skåne. Både den danska armen och den svenska behövde ständigt mat. Folket i byarna förväntades leverera mat både till soldaterna och till deras hästar.

På den här tiden fanns också ofta soldaternas familjer med. De gick efter soldaterna i något som kallades trossen. En av deras uppgifter var att sköta matlagningen. I städerna krävdes befolkningen istället på pengar. För att skydda sina värdesaker försökte många gömma dem.

En kvinna som sitter vid en gryta över en öppen eld och två män i bakgrunden.
Trossen. Ett diorama från Armémuseum. Foto: Olle Westerberg, Armémuseum (CC BY).

1678 börjar den danske kungen förstå att han håller på att förlora kriget och ger order om att förstöra Skåne. Orterna Lund, Laholm, Ystad, Trelleborg och Simrishamn ska brännas ner. Alla väderkvarnar, all säd, allt foder och alla båtar och fartyg ska förstöras. Allt det som annars kan bli till nytta för den svenska kungamakten.

Fram till 1679 utkämpas strider innan en fred tvingades fram och Sverige står som segrare. Då har hälften av soldaterna på båda sidor blivit dödade. Kriget slutar utan att någonting har förändrats. Mer än att väldigt många människor har lidit och dött.  

Vem grävde ner skatten?

Hur mycket danskarna verkligen hann bränna av Trelleborg när de drog sig tillbaka genom Skåne vet vi inte riktigt. Det vi vet är att det var väldigt tufft för alla som bodde där kriget pågick. De försökte skydda sina liv och sina värdesaker.

När de två kannorna grävdes fram 1934 började det spekuleras i vem som kunde ha grävt ner myntskatten. Det blev en intensiv diskussion i tidningen och det fanns två teorier. Ingen av dem har kunnat bevisas.

  • Teori 1 säger att marken där skatten hittades ägdes av Sören Andersson. När han föddes var Skåne danskt så då hette han Søffren handelsman Andersen. Han var den rikaste bonden i byn och hade mer utsäde, frön som ska sås, än någon annan. Han lånade också ut pengar. Det pågick många rättsfall där Sören krävde tillbaka pengar som olika personer var skyldig honom. Eftersom han kallades handelsman så kan vi misstänka att han också höll på med handel. Han var gift minst två gånger. Hans två döttrar Johanna och Bengta var halvsystrar. Johanna var gift med Arendt Both som var från Tyskland.
  • Teori 2 säger att Påhl Månsson bodde på platsen där skatten hittades. Han beskrivs också som ganska rik. Han var krögare och sysslade med att sälja öl och brännvin. Han hade nog egen krog hemma för vi vet att han sålde både i sitt eget hus och till olika krogar på landsbygden. Hans fru hette Lisbeth och de hade flera barn men vi vet inte deras förnamn. I efternamn hette de Påhlsson eller Påhlsdotter eftersom de fick namn efter sin far.

Uppdraget

Ni är ett reporterteam som har som specialitet att göra tidsresor. Ni skickas till Trelleborg och ska rapportera från ett Skåne i krig. Året är 1678 och den danska kungen Christian V har precis gett order om att Trelleborg ska brännas.

Hur är stämningen i Trelleborg? Vem uppfattas som vän och vem är fiende? Vad är de rädda för? Vad tänker de? Vad har de för planer för att skydda sig och sina ägodelar?

Fundera

Mynten från Trelleborg har fortsatt sin resa. Nu finns de på Ekonomiska museet (EKM) i Stockholm. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att flytta mynten dit och inte ha kvar dem i Trelleborg där de är hittade?

Trelleborgs museums logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Trelleborgs museum

För lärare

Mitt i staden Trelleborg har tre kannor i keramik från 1600-talet grävts fram på samma tomtområde. Varför grävdes de ner och varför grävdes de inte upp igen? Den här lektionen handlar om kontaktnät och gränsförändringar.