Handledningar

Åk 4-6

Spara eller slösaHandledningar

Varför fick barnen spara pengar i skolan på 1900-talet?

1900-tal

stockholm

Svartvitt foto av en lärare och tre barn som står runt en skolsparbössa.
Läraren Gunilla Lagerblad övervakar insättningen i skolsparbössan. Bild från Postmuseum (Public Domain). Fotograf: Yngve Hellström.
På 1900-talet var det vanligt att barnen fick spara pengar i skolan. Var och en sparade till sig själv och sen fick de ränta på pengarna. I den här lektionen får eleverna veta varför de gjorde det och varför staten ville att medborgarna skulle spara mer och konsumera mindre.

Koppling till skolans kursplan - historia

  • Syfte: Utveckla förmågan att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa.
  • Centralt innehåll: Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs på museer.
  • Betygskriterier: Föra resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Koppling till skolans kursplan - bild

  • Syfte: Utveckla förmågan att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.
  • Centralt innehåll: Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel illustrationer till text.
  • Betygskriterier: Framställa bilder med uttrycksformer och beskriva bilders innehåll och funktion.

Lektionen

I den här lektionen får eleverna bekanta sig med en aspekt av välfärdssamhällets framväxt. De får fundera kring om det går att "uppfostra" befolkningen och de får reflektera kring konsumtionsnormer.

Eleverna bör ha grundläggande kunskaper om vad begreppet "välfärdssamhället" innebär.

Övning - Spara eller Slösa?

Tidsåtgång: ca 20 minuter.

När skolsparandet initierades var den bärande idén att det var bra att spara och dåligt (slösaktigt) att konsumera. Senare vändes det tänkesättet upp och ner och medborgarna uppmanades till konsumtion för att öka tillväxten. Men hur är det idag? Ska vi spara eller konsumera? Varför?

Låt eleverna arbeta i grupp. Be dem rita upp två kolumner på ett papper, en med rubriken Spara och en med rubriken Konsumera. Under rubrikerna listar de alla skäl de kan komma på för respektive tänkesätt. Jämför och diskutera resultaten i helklass.

Exempel på skäl att spara:

  • Att säkra sin egen framtid
  • Ha en buffert om det händer något
  • Det är bra för miljön att inte konsumera så mycket

Exempel på skäl att konsumera:

  • Det skapar jobb
  • Det skapar tillväxt
  • Det är roligt

Övning: ”Skapa din egen sparpropaganda!”

Tidsåtgång: ca 20 minuter.

Be eleverna måla eller rita en affisch med ett budskap som uppmanar antingen till sparande eller konsumtion. De kan få välja själva, eller så kan ni lotta ut budskap, så att halva klassen får sparande och andra halvan får konsumtion. Bild och text ska samspela för att skapa ett övertygande budskap.

Med inspiration från sparpropaganda från 1940–50 talet ska eleverna rita sin egen affisch. Genom skapandet av affischen ska eleven reflektera över vad propaganda är, vilka taktiker den använder och hur den kan uttrycka sig i bild.

Gå igenom definitionen av propaganda. Visa sedan upp exemplen på gammal sparpropaganda.

Vad är propaganda?

Propaganda är budskap som försöker påverka människor att tänka, tycka och bete sig på ett visst sätt. Den sprids ofta genom bilder, språk och symboler. Propaganda behöver inte alltid innehålla helt falsk information men den är alltid vinklad till ett visst perspektiv. Vanligtvis används propaganda i politik, krig och konflikter för att få sina motståndare att se dåliga ut.

Propaganda kräver en tydlig komposition och en medvetenhet om hur man påverkar betraktaren visuellt. Propaganda använder därför oftast symbolik. En myra som bär på ett tungt strå kan till exempel vara en bild för den som sparar lite varje dag för att bygga något stort.

Läs mer om propaganda från Myndigheten för psykologiskt försvar.

Exempel på propaganda för sparande

Alla bilder går att ladda ner.

Det lönar sig
Ur Lyckoslanten 1948 nr 6.
Kan man inte trolla så måste man spara
Ur Lyckoslanten 1949 nr 4.
Spar
Ur Lyckoslanten 1944 nr 4.
Sparsamhet ger trygghet
Ur Lyckoslanten 1941 nr 5.
Vart går veckopengen
Ur Lyckoslanten 1957 nr3.

Källor

  • Sparbanksidén. En filmserie från Ekonomiska museet och Centrum för Näringslivshistoria.
  • Dagens Lyckoslanten 2024:1 med nya Spara och Slösa i slutet.
Ekonomiska museets logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet

För elever

På 1900-talet var det vanligt att barnen fick spara pengar i skolan. Var och en sparade till sig själv och sen fick de ränta på pengarna. I den här lektionen får du veta varför de gjorde det och varför staten ville att medborgarna skulle spara mer och konsumera mindre.