Lektion

Spara eller slösaLektion

Varför fick barnen spara pengar i skolan på 1900-talet?

1900-tal

stockholm

Svartvitt foto av en lärare och tre barn som står runt en skolsparbössa.
Läraren Gunilla Lagerblad övervakar insättningen i skolsparbössan. Bild från Postmuseum (Public Domain). Fotograf: Yngve Hellström.
På 1900-talet var det vanligt att barnen fick spara pengar i skolan. Var och en sparade till sig själv och sen fick de ränta på pengarna. I den här lektionen får du veta varför de gjorde det och varför staten ville att medborgarna skulle spara mer och konsumera mindre.

Bakgrund – Sparbanksrörelsen

Först går vi tillbaka till början av 1800-talet. Fattigdomen var utbredd och många behövde hjälp från samhället för att klara sig. I Storbritannien hade man öppnat sparbanker där vanliga människor kunde sätta in små summor pengar och sedan få ränta på pengarna, så att de växte. Det fanns en tanke, både där och i Sverige, om att de fattiga var fattiga för att de gjorde av med sina pengar på onödiga saker som sprit och nöjen. Både politiker och ekonomer menade att om man kunde få de fattiga att spara sina pengar, så skulle de kunna ge sig själva en bättre framtid.

Den första sparbanken i Sverige startade i Göteborg år 1820. Grundaren hette Eduard Ludendorff. Det här var första gången som vanligt folk kunde sätta in sina pengar på ett bankkonto! Snart öppnades en sparbank i Stockholm och därefter på andra ställen.

Ovalt målat porträtt av man med ring i örat och blå rock.
Eduard Ludendorff, målad 1821 av Bengt Frökenberg. Foto: Ekonomiska museet (Public Domain).

Uppfostra barnen

Nu gällde det att få folk att komma till banken och faktiskt spara sina pengar. Mindre konsumtion och mer sparande skulle vara vägen till mer välstånd i hela samhället. Men hur skulle det gå till?

Ett sätt att få människor att bete sig på ett visst sätt, är att de får lära sig det beteendet som barn. Man tänkte att om barnen lärde sig spara redan i skolåldern så skulle de fortsätta när de blev stora. Flera skolor gjorde försök, men det var först efter ett lärarmöte i Västerås 1909 som skolsparandet verkligen tog fart. Från 1910 infördes skolsparbössor på många håll samtidigt.

Sparpropaganda

I början av 1900-talet startade Sparbanksföreningen "Avdelningen för sparpropaganda". De gav ut tidningen Lyckoslanten, som delades ut i skolorna för att uppmuntra elevernas sparande och lära dem om privatekonomi. Många tyckte att tidningen var ganska tråkig, men alla som fick den minns serien Spara och Slösa av Birgitta Lilliehöök. Den handlade om flickorna Spara och Slösa. Spara var prydlig och duktig. Hon sparade sina pengar och hade en spargris som var tjock och glad. Slösa var slarvig och gjorde av med sina pengar på onödiga saker och hennes spargris var mager och ledsen. Meningen var att barnen skulle vilja vara som Spara, men det var nog många barn som identifierade sig mer med Slösa.

Bilden finns på Ekonomiska museet i Stockholm. Den kommer från Lyckoslanten som ges ut av Swedbank och Sparbankerna

Tecknad serie om två flickor som ska gå och bada.

Skolsparbössan

Här nedanför ser du en typisk skolsparbössa. Den finns nu på Ekonomiska museet i Stockholm. Klicka på punkterna och läs mer om den.

En svart plåtlåda med tjugo springor i locket. På framsidan två nyckelhål och på sidan handtag.

När tog det slut?

År 1946 var en stor majoritet av skolorna anslutna till en skolsparrörelse. Men under 1950-talet började en nedgång. Det hade flera orsaker:

  • Lärarna tyckte inte att det var deras jobb.
  • En del lärare ogillade att sparandet innehöll både ett tvångs- och ett tävlingsmoment.
  • Det var dyrt att hantera för sparbankerna.

Under 60-talet ökade kritiken och rörelsen minskade ännu mer. Sparsamhetsidealet var inte längre så starkt. Det sågs inte längre som omoraliskt att lägga pengar på nöjen eller konsumtion. Serien Spara och Slösa upphörde 1963.

Tanken att barnspararna skulle förbli trogna sparbankskunder som vuxna visade sig vara felaktig. Barnspararna var inte mer trogna kunder än de som inte hade sparat i skolan.

Under 1970-talet avvecklades nästan hela skolsparverksamheten, men på några få ställen fanns den kvar. De allra sista skolorna slutade spara så sent som på 1990-talet. Och Lyckoslanten finns fortfarande. Du har kanske läst den i skolan? Där finns också Spara och Slösa, men nu tecknas den av Lena Forsman och den är ganska annorlunda.

Fundera

  • Vad var syftet med att ha skolsparbössor?
  • Varför finns inte skolsparbössor längre?
  • Borde vi återinföra skolsparandet? Ge argument för och emot.
Ekonomiska museets logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet