Lektion
Spara eller slösaLektion
1900-tal
stockholm

Bakgrund – Sparbanksrörelsen
Först går vi tillbaka till början av 1800-talet. Fattigdomen var utbredd och många behövde hjälp från samhället för att klara sig. I Storbritannien hade man öppnat sparbanker där vanliga människor kunde sätta in små summor pengar och sedan få ränta på pengarna, så att de växte. Det fanns en tanke, både där och i Sverige, om att de fattiga var fattiga för att de gjorde av med sina pengar på onödiga saker som sprit och nöjen. Både politiker och ekonomer menade att om man kunde få de fattiga att spara sina pengar, så skulle de kunna ge sig själva en bättre framtid.
Den första sparbanken i Sverige startade i Göteborg år 1820. Grundaren hette Eduard Ludendorff. Det här var första gången som vanligt folk kunde sätta in sina pengar på ett bankkonto! Snart öppnades en sparbank i Stockholm och därefter på andra ställen.

Uppfostra barnen
Nu gällde det att få folk att komma till banken och faktiskt spara sina pengar. Mindre konsumtion och mer sparande skulle vara vägen till mer välstånd i hela samhället. Men hur skulle det gå till?
Ett sätt att få människor att bete sig på ett visst sätt, är att de får lära sig det beteendet som barn. Man tänkte att om barnen lärde sig spara redan i skolåldern så skulle de fortsätta när de blev stora. Flera skolor gjorde försök, men det var först efter ett lärarmöte i Västerås 1909 som skolsparandet verkligen tog fart. Från 1910 infördes skolsparbössor på många håll samtidigt.
Skolsparbössan
Här nedanför ser du en typisk skolsparbössa. Den finns nu på Ekonomiska museet i Stockholm. Klicka på punkterna och läs mer om den.


Numrerade fack
Varje elev hade ett eget fack i sparbössan där de stoppade in sin slant. Så här såg sparbössan ut inuti.
Elevens namn
Vid varje springa satt en etikett med elevens namn. Det kunde förstås hända att någon stoppade sin slant i fel fack, men det kunde man kontrollera. Klicka på punkt 3 så får du veta hur.

Anteckningsbok
Det gällde att hålla reda på pengarna. Ofta hade eleverna en egen anteckningsbok där de kunde skriva upp hur mycket pengar de hade sparat varje vecka. Läraren hade också en lista. Då kunde man jämföra pengarna i sparbössan med anteckningarna i slutet av terminen och upptäcka om några slantar hade hamnat fel. Här ser du en sådan anteckningsbok. Foto: Patrik Andersson, Mölndals stadsmuseum (CC BY).
Säkerhet
Ofta hade skolsparbössorna två lås. Läraren hade den ena nyckeln och eleverna den andra. På så sätt kunde ingen öppna sparbössan på egen hand och stjäla pengar.

Hur mycket pengar?
Det var lite olika hur mycket pengar barnen fick lägga i sparbössan. Det skulle vara så pass lite att alla hade råd. 25 öre var en vanlig summa på 1950-talet, men det kunde variera, även inom en klass. Foto: Jens Mohr, Ekonomiska museet (CC BY).
Hur kom pengarna till banken?
I slutet på terminen så skulle pengarna sättas in på banken. Det kunde gå till så att någon från banken kom till skolan och hämtade pengarna eller så fick läraren gå dit själv. Insättningarna noterades i varje elevs sparbanksbok. När skolsparandet tog slut efter ett par år, fick eleven sin egen sparbanksbok och kunde fortsätta spara pengar på egen hand.
När tog det slut?
År 1946 var en stor majoritet av skolorna anslutna till en skolsparrörelse. Men under 1950-talet började en nedgång. Det hade flera orsaker:
- Lärarna tyckte inte att det var deras jobb.
- En del lärare ogillade att sparandet innehöll både ett tvångs- och ett tävlingsmoment.
- Det var dyrt att hantera för sparbankerna.
Under 60-talet ökade kritiken och rörelsen minskade ännu mer. Sparsamhetsidealet var inte längre så starkt. Det sågs inte längre som omoraliskt att lägga pengar på nöjen eller konsumtion. Serien Spara och Slösa upphörde 1963.
Tanken att barnspararna skulle förbli trogna sparbankskunder som vuxna visade sig vara felaktig. Barnspararna var inte mer trogna kunder än de som inte hade sparat i skolan.
Under 1970-talet avvecklades nästan hela skolsparverksamheten, men på några få ställen fanns den kvar. De allra sista skolorna slutade spara så sent som på 1990-talet. Och Lyckoslanten finns fortfarande. Du har kanske läst den i skolan? Där finns också Spara och Slösa, men nu tecknas den av Lena Forsman och den är ganska annorlunda.
Fundera
- Vad var syftet med att ha skolsparbössor?
- Varför finns inte skolsparbössor längre?
- Borde vi återinföra skolsparandet? Ge argument för och emot.