Lektioner

Casimirs världsomseglingLektioner

Hur såg man på världen år 1852?

1850-talet

Världen

Fregatten Eugenie då hon den 10 februari seglat genom Magellans sund. Foto: Sjöhistoriska museet.

Planering av resan

Den 30 september 1851 lämnade det svenska segelfartyget Eugenie hamnen i Karlskrona med en besättning på 344 personer. Framför sig hade de Sveriges första officiella världsomsegling som kom att ta nästan 2 år. Syftet med resan var främst att skapa handelskontakter runt om i världen.

På väg ut på världsomseglingen besöktes framför allt Portsmouth i England innan man lämnade Europa. I Portsmouth lastade man ombord mat, dryck och hämtade även en del vetenskapliga instrument. Resan över Atlanten tog en månad innan Rio de Janeiro kunde nås.

Casimir Petre

En av besättningsmännen på världsomseglingen var Casimir Petre, som var född år 1831 vid Hammarby bruk i Gästrikland. Fadern Thore Petre ägde flera järnbruk i Gästrikland, det största var Hofors bruk. Som vuxen tog Casimir och hans bror Hjalmar över de olika bruken. Medan fadern Thore var i livet hade Casimir studerat språk, historia och geografi samt börjat sjöofficersutbildningen vid flottan i Karlskrona. Som 20-åring fick Casimir möjlighet att åka med skeppet Eugenies på svenska flottans första segling jorden runt.

En man sittande på en stol.
Casimir Petre

I en liten bok, ”Den oumbärliga almanackan för skottåret 1852”, har Casimir med prydlig pytteliten handstil fört dagboksanteckningar under sin resa. Den lilla dagboken som färdats över världshaven finns bevarad hos Arkiv Gävleborg i det stora arkivet från Hofors bruk. Vi vet så mycket om den här världsomseglingen, för det finns nästan 250 hyllmeter dokument sparade. Det är ungefär lika mycket som 50 bokhyllor.

Resan pågår

Resrutten var bestämd innan skeppet lämnat Karlskrona. Men under resans gång så väljer kaptenen på skeppet att för att ta vägen genom Magellans sund istället för att runda Sydamerika, trots att det ansågs säkrare att segla runt sydspetsen Kap Horn. Eftersom få överhuvudtaget hade besökt sundet såg kaptenen stora möjligheter för vetenskapsmännen på skeppet att göra undersökningar och samla in växt- och djurarter. Dessutom skulle en lyckad seglats genom Magellans sund ge Sverige ära och stolthet. Resan blev svår men de klarade det, när de återvänt skulle just resan genom sundet bli omskrivet.

Tahiti

Tahiti är den största av Sällskapsöarna i Stilla Havet. Huvudstaden Papeete ligger på den nordvästra delen av ön. Under 1700- och 1800-talen kämpade britter och fransmän om inflytandet över dessa öar. När Eugenie lade till hade ön sedan 10 år tillbaka varit under fransk kontroll, sk franskt protektorat. Ursprungsbefolkningen trängdes till stora delar undan och det fanns en tydlig ilska mot fransmännen. Deras drottning Pomare IV var regerade under åren 1847 – 1877. Hon var starkt emot att fransmännen lade beslag på hennes land. Förgäves sökte hon militärt stöd från Storbritannien för att hålla Frankrike borta.

Casimir:

September 16. Officerarna varit i land och uppvaktat drottning Pomari. Molander och jag varit i land på permission. Gudomligt vackert. Fullt med kokospalmer, bananas och orangeträd och det utmärkt vackra och skuggrika brödfruktträdet. Gjorde visiter i åtskilliga kanakhyddor. Folket vackert, gästfritt och vänligt, bjuda en alltid att äta utav deras anrättningar, för det mesta bestående av kokt brödfrukt med ett slags fisksås, ävensom kokt bananas. Kokosnötter tog de omogna och begagnade endast mjölken. Sina överherrar fransmännen tyckte de ej särdeles mycket om. Fransmän ”no good”, kanaker och engelsmän ”good” voro deras vanliga uttryck. På eftermiddagen voro vi tillsammans med löjtnanterna Rahm, Kinberg, Cornell och Pontén på California Hotel.

Andra texter från världsomseglingen

Andersson:

Vid det företräde drottning Pomaré lemnade vår chef och hans följe hade jag, då stadd på excursion, ej tillfälle att vara närvarande. Men denna högtidlighet lärer försiggått utan några synnerliga ceremonier. Sittande på en soffa i ett medelmåttigt möbleradt rum, omgifven af sin man, en rätt ståtlig kanak af ett behagligt yttre, och sina fyra söner, klädde i blå vapenrockar, var hennes majestät iförd en kanakklädning, sådan hennes feminina undersåter allmänt nyttja, och presenterade för öfrigt detta bekymmerslösa, ointresserade yttre, som synes böra uttrycka kungavärdigheten, åtminstone härute.

Vår aimable chef hade den artigheten att, då hennes majestät förklarade sig vara en passionerad musikälskarinna, ett par qvällar å rad låta fregattens musikkår spela utanför hennes quasi-palats. Hon visade sig såsom en annan menniska, och bland sina trogna undersåter äfven sjelf taga sig en hurtig, konstlös sväng. [...] den franska guvernören öfvertagit på sina starkare skuldror — eller öfverlycklig af sin upphöjda samhällsställning — hvilken samme fransman nu i så lång tid berättat haft all möda ospard att för henne göra så föga angenäm som möjligt. Vanligen vistas ej Pomaré i Papieti, utan på ett ställe några mil derifrån, men nu qvarhölls hon der, troligen mot sin vilja, af en egen affär med fransmännen.

Melander:

Folkets passion för musik och dans förmådde chefen att låta musikkåren om aftnarna blåsa utanför drottningens bostad. Du skulle sett Tahitierna då. Hela skönheten af deras hjertliga, lifliga skaplynne framtrollades vid de första tonerna. De läto höra sina klingande röster, de sjöngo med musiken, höllo melodi och takt med en säkerhet, som förde dem jättesteg framom vildens vanliga ståndpunkt, deras anleten strålade af förtjusning och de i allmänhet smidiga och ofta fulländadt välväxta kropparna rörde sig efter musikens rytm i egendomliga, stundom ytterst behagfulla rörelser. I sådana stunder var folket lyckligt. Och lycklig syntes då äfven deras drottning, som aldrig försummade att från sin anspråkslösa veranda betrakta dem Men så kunde allt med ens förvandlas. Dansen stelnade plötsligt, sången tystnade och de strålande blickarna blefvo mörka och kanske hotfulla. Drottningen hade försvunnit inom sina väggar och syntes icke vidare. Det berodde allt på att några fransmän kommit promenerande för att åse folknöjet.

Kolonialism


Kolonialism betyder att ett land tar kontroll över ett annat område och människorna som bor där. Det kan handla om att få tillgång till mark, naturresurser och arbetskraft. Kolonialmakten försöker ofta också påverka människornas språk, kultur och sätt att leva.
Från 1400-talet tog flera europeiska länder, bland annat Spanien, Portugal, Storbritannien och Frankrike, kontroll över områden i andra delar av världen. Många människor utsattes för våld och tvång. Miljontals afrikaner fördes bort och tvingades arbeta som slavar, framför allt i Amerika.
Under 1800-talet tog europeiska länder kontroll över stora delar av Afrika och Asien. Människorna som bodde där gjorde motstånd och kämpade för sin frihet.
Efter andra världskriget blev många kolonier självständiga. Kolonialismens historia påverkar fortfarande världen, bland annat genom skillnader i rikedom och makt mellan olika delar av världen.

Foto: Etnografiska museet

Imperialism


Under 1800-talet ökade Europas makt i världen. Flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, Frankrike, Spanien och Nederländerna, tog kontroll över stora områden i Afrika, Asien och andra delar av världen. Denna politik kallas imperialism.
Europeiska stater ville bland annat få tillgång till råvaror, marknader och naturresurser, men också öka sin politiska och militära makt. Kolonier kunde dessutom ge länderna status och inflytande.
Imperialismen innebar att människor i de områden som hamnade under europeisk kontroll ofta förlorade makt över sina egna samhällen. Europeiska språk, idéer och sätt att leva fick större inflytande, samtidigt som lokal kultur och självständighet kunde trängas undan. Imperialismen påverkade därför både Europa och de samhällen som koloniserades.
Eugenies världsomsegling 1851–1853 ägde rum under denna period. Genom resan kan vi undersöka hur svenskar mötte och beskrev andra delar av världen i en tid då Europas inflytande var stort.

En tecknad man stående över kontinenten Afrika med en hatt och telefonledning i handen.
Edward Linley Sambourne, Public domain.

Diskutera

  • Varför tror du att de valde att göra en jordenruntresa?
Arkiv Gävleborgs logga.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Arkiv Gävleborg