Lektion
Åk 7-9
Gymnasiet
Den försvunna DC-3:anLektion
1900-tal
Östersjön
Om DC-3:an
Det här är flygplanet som senare försvann. Flygplanet, av modellen DC-3, var utrustat med antenner och radiomottagare som gjorde att det kunde fånga upp radiosignaler från Sovjet och lyssna på deras kommunikation. Målet med spaningen var att ta reda på var Sovjet hade militära baser och försvarspositioner i Baltikum. Signalspaningen var topphemlig. Det var bara statsministern och några högt uppsatta militärer som visste om att den skedde.
Vad hände den 13 juni 1952?
Ungefär två timmar efter att DC-3:an hade lyft den 13:e juni slutade den att rapportera tillbaka till flygbasen i Sverige. Planet hade försvunnit. Ett sovjetiskt jaktflygplan hade anfallit DC-3:an och skjutit ner planet över Östersjön. Det tog lång tid innan man med säkerhet visste vad som hade hänt, och Sovjetunionen erkände att de skjutit ner spaningsplanet först 1991.
När hittades planet?
DC-3:ans vrak låg sedan kvar på havsbotten i över 50 år. År 2004 hittades vraket. Det bärgades och en haveriutredning kunde då genomföras. Under haveriutredningen upptäcktes kvarlevor från fyra av de åtta besättningsmän som fanns ombord på DC-3:an när den sköts ner. Vart de övriga fyra besättningsmännen tog vägen är fortfarande okänt.
Varför blev planet nedskjutet?
Motiven till att Sovjetunionen gav order om att skjuta ner DC-3:an är också fortfarande okända. Sovjetunionen menade till en början att DC-3:an kränkt deras luftrum, men uppgav senare att planet endast befunnit sig över internationellt vatten. Några av de före detta sovjetiska militärer som var med när nedskjutningen ägde rum fortsatte däremot att hävda att DC-3:an flög in över sovjetiskt område.
Källkritik
Innan du sätter igång med övningen behöver du ha koll på de källkritiska kriterierna. Kan du dem?
Källkritiska kriterier
Källkritik är viktigt att tillämpa när vi hämtar information både på nätet och från andra håll. Genom att kritiskt granska de källor vi använder ser vi till att vi får en så sann och saklig bild av händelser och personer som möjligt. För att undersöka om en källa är trovärdig kan man använda sig av de källkritiska kriterierna. Bland dem finns äkthet, tid, beroende och tendens. Klicka på "Visa mer", så kan du lära dig mer om dem.
Övning – Granska kartor
DC-3:ans rutt gick öster om Gotland och längs Baltikums västkust. Planet flög upp och ned längs kusten, och gjorde vid två tillfällen tydliga svängar rakt mot Sovjetunionens gräns för att pejla in var sovjetiska radarstationer fanns.
Det har funnits olika åsikter kring huruvida DC-3:an kränkte sovjetiskt luftrum under sin sista flygning eller ej. Hade DC-3:an flugit in över den sovjetiska gränsen skulle nedskjutningen kunnat ses som ett legitimt svar på kränkningen. Hade den däremot blivit nedskjuten i internationellt luftrum så var anfallet ett brott mot internationell lag. Här nedanför finns en karta som visar Östersjön. De olikfärgade streckade linjerna visar fyra alternativa vägar som DC-3:an kan ha tagit. Den grå linjen visar gränsen för sovjetiskt luftrum.
Klicka på punkterna och studera de olika kartorna över DC-3:ans flygrutt den 13:e juni 1952. Diskutera kartornas trovärdighet/användbarhet utifrån de källkritiska kriterierna.
Försök att besvara följande frågor:
- Vilken karta tror du mest trovärdigt visar DC-3:ans flygbana? Motivera ditt val
- Kartorna från de tidigare Sovjetiska militärerna Sjinkarenko och Polunin visar att DC-3:an kränkte Sovjets gräns. Varför tror du att de ritat dem så?
- Sveriges karta från 1952 visar inte svängarna som DC-3:an gjorde mot de Sovjetiska radarstationerna. Varför tror du Sverige valde att inte rita dem?
- Vilken karta är mest användbar för att berätta vad som hände med DC-3:an?
Tidsåtgång: ca 60 minuter.
Blå linje - Den svenska kartan
Det här är en svensk karta från den ursprungliga rapporten om DC-3:ans försvinnande år 1952. På kartan flyger DC-3:an i en rak linje strax öster om Gotland innan den försvinner på vägen tillbaka till Stockholm. Rapporten färdigställdes den 1:a juli 1952, alltså nästan tre veckor efter försvinnandet.
Grön linje - Tukumskartan
Karta över DC-3:ans färdväg från sovjetiska ledningscentralen i Tukums i Lettland. Kartan skapades den 13:e juni 1952 och är baserad på information från radarstationen i Ventspils, där man följde DC-3:ans rörelser. På kartan befinner sig DC-3:an alltid på den svenska sidan av Östersjön och långt från sovjetiskt luftrum. DC-3:an gör två tydliga svängar mot den sovjetiska radarstationen i Liepaja.
Det blå strecket på kartan till vänster är flygplanets färdväg och den tjocka röda linjen är gränsen till Sovjetunionens luftrum.
Röd linje - Sjikarenkos karta
Karta över DC-3:ans flygrutt ritad av sovjetiska generalen Sjinkarenko. Sjinkarenko var överste år 1952 och var den som beordrade nedskjutningen av DC-3:an den 13:e juni. Kartan är ritad långt senare och överlämnades till en av de anhöriga till DC-3:ans besättning när Sjinkarenko besökte Sverige på 1990-talet. På kartan flyger DC-3:an långt in i sovjetiskt luftrum och blir nedskjuten över kusten. Flygplanet kraschar senare långt ute till havs.
Gul linje - Polunins karta
Karta ritad av Alexander Polunin, som tjänstgjorde vid den sovjetiska luftövervakningen i Riga den 13 juni år 1952. Det var där information från flera sovjetiska radarstationer sammanställdes. Kartan ritade Polunin år 1999 då svenska Utrikesdepartementet besökte honom i Ryssland. Kartan visar att DC-3:an flög mycket nära sovjetiskt luftrum och kränkte gränsen precis innan den vände hemåt. Efter kränkningen skickas det sovjetiska jaktplanet av modellen MIG-15 iväg för att följa efter och skjuta ner DC-3:an.
Fördjupning – Överlevare
Fanns det några överlevare?
Det har länge diskuterats om någon i besättningen kan ha överlevt nedskjutningen av DC-3:an. Här nedan finns några källor som talar antingen för eller emot att någon/några ur besättningen överlevde händelsen.
Övning
Diskutera källornas trovärdighet och användbarhet utifrån de källkritiska kriterierna. Avsluta med att berätta om du tror någon överlevde och motivera dina slutsatser med källorna du bedömt vara trovärdiga. Du kan ta hjälp av de här frågorna
- Kan det ha funnits andra skäl till att nöddörren öppnades när flygplanet var i luften?
- Stärker det en källas trovärdighet om den producerats av oberoende experter? Varför då?
- Finns det några risker med att använda sig av en sekundärkälla (en källa som inte bevittnat händelsen själv)?
- Tror du att någon ur DC-3:ans besättning kan ha klarat sig från nedskjutningen?
Tidsåtgång: ca 45 minuter.
Dörren
Det här är nöddörren från den försvunna DC-3:ans vrak. Det röda handtagets läge på både nöddörren och nödfönstret visar att besättningen förberett sig för att lämna flygplanet innan nedslaget. Vanligtvis öppnas nöddörren endast när besättningen ska hoppa fallskärm.
Fallskärm
När DC-3:an bärgades 2004 gjordes en haveriundersökning av flygplanet. I undersökningen deltog bland annat Försvarsmakten, Polisen och flera oberoende experter. Resultatet blev haverirapporten som publicerades 2007. I den kan man bland annat läsa citatet nedan:
Mot fallskärmshopp talar:
- Samtal med piloten Osinskij i samband med UD-92: Osinskij förnekar kategoriskt att han såg eller skulle ha rapporterat att han sett någon fallskärmshoppare lämna DC-3:an. Han rapporterade att DC-3:ans dörr var öppen, varefter han tillfrågades av kommandocentralen om han såg någon fallskärmshoppare, en fråga som Osinskij säger att han besvarade nekande. Frågan måste ha ställts av antingen Tiutunnik eller divisionschefen. Enligt intervjuarna i UD-92 gav han ett vederhäftigt intryck när han påstod att han ej sett fallskärmar.
- Vattentemperaturen var ca 10 °C vilket medför en begränsad överlevnadstid – se Bilagor/ Flygmedicinsk utredning. Det är okänt om operatörerna var medvetna om den låga vattentemperaturen ute i Östersjön och under det kritiska förhållande som rådde kan det inte uteslutas att man bortsåg från denna risk.
- De tre tremanslivbåtarna som fanns ombord har sannolikt medföljt i nedslaget, d.v.s. de har inte tagits med vid uthopp.
- Utseendet på operatörsstolarna tyder på att alla fem stolarna var bemannade vid nedslaget. Detta innebär i så fall att endast en operatör skulle ha hoppat (med Mattsson [flygplanets tekniker] fanns det troligen sex man i kabinen).
- Erfarenheten talar för att en besättning ogärna lämnar ett flygplan som fortfarande flyger kontrollerbart.
Artikel i Dagens Nyheter
Arnold Böhm var en tysk som hölls fången i olika Sovjetiska fångläger under slutet av 1950-talet. 1961 släpptes han och åkte tillbaka till Tyskland. På vägen hem blev han intervjuad av Dagens Nyheter som frågade om han träffat några svenska fångar i de olika sovjetiska lägren han suttit i. I artikeln står det:
"En höstmorgon 1959, Arnold Böhm kan inte längre påminna sig i vilken månad, fick han från kocken uppgift om att fem svenska medborgare skulle befinna sig bland en transport politiska fångar som just anlänt. Böhm har inte själv varit i kontakt med de påstådda svenskarna, och deras namn känner han inte till. Lika litet vet han vad de dömts för, eller deras yrken. Lika litet vet han vart de senare fördes eller från vilket läger de kom.
Det enda lilla ljus han kan kasta över fem eventuellt fängslade landsmän i Chrustjevs Sovjet är de korta uppgifterna lägerkocken snappade upp en höstmorgon 1959.
-Men vårt underrättelsesystem fungerade väl, och vi hade alltid en relativt god överblick över de fångar från många länder som passerade genom lägret, säger han med rullande östpreussiska r som ytterligare förstärkts av 16 år i Sovjet."
(Dagens Nyheter, 18 juni 1961 sida 1 och 11)
Ordlista
- Signalspaning: Att med hjälp av teknik avlyssna och/eller inhämta information.
- Pejling: Att med hjälp av teknik spåra var en radiosändare finns.
- Flygbana: Den väg ett flygplan tar i luften.
- Baltikum: Det geografiska område som idag omfattar Estland, Lettland och Litauen. Var ca 1945–1990 en del av Sovjetunionen.
- Haveriutredning: En utredning som syftar till att ta reda på varför ett haveri (olycka/krasch) ägt rum.
- Luftrum: Den del av luften som ett visst land kontrollerar.
- Utlänningsläger: De läger i det sovjetiska fånglägersystemet (GULAG) där icke-sovjetiska medborgare hölls fångna.
Fundera
- Hur ska vi göra för att veta vilka källor vi kan lita på? Är det alltid möjligt att veta vilka som är mest trovärdiga?
- Varför finns det flera källor som ger skilda bilder av samma händelse? Varför skiljer sig DC-3:ans flygbana så mycket mellan de olika kartorna?
- Kan en källa som inte är trovärdig ändå vara användbar på något sätt?
- Kan vi veta exakt vad som hände med DC-3:an och dess besättning i juni 1952?
