Lektion
Åk 4-6
Den samiska trummanLektion
1700-tal
Lycksele och Åsele lappmarker
Samerna och kyrkan
Samerna i norra Sverige hade länge sin egen religion. De tillbad flera olika gudar och utförde ritualer vid heliga berg och sjöar. Med hjälp av speciella målade trummor trodde samerna också att de kunde få hjälp av gudarna och att de kunde förutspå framtiden.
En del samer blev kristna redan på medeltiden, men det var först på 1600-talet som den svenska kyrkan på allvar började omvända samerna till kristendomen. Det var nämligen då som bönder började flytta till samernas marker och små kyrkor byggdes upp i de väglösa ”lappmarkerna”, som samernas områden kallades.
Samerna förväntades från och med nu, precis som bönderna, komma till kyrkplatsen någon gång om året för att bevista gudstjänst, lära sig Bibeln och döpa sina barn. Samernas gamla religion förbjöds. Präster och lappfogdar tog de samiska trummorna i beslag.
Egidius brev
I januari år 1687 är kungens man Egidius Otto på väg till kyrkplatsen i Lycksele. Det går nämligen rykten om att samerna i Ume lappmark fortfarande använder de numera förbjudna trummorna. Egidius ska undersöka om detta verkligen stämmer!
Åsele kyrkplats
Lycksele kyrkplats
Den ursprungliga kyrkan på Gammplatsen i Lycksele är borta sedan länge. Den nuvarande kyrkan, Margaretakyrkan, är en kopia av kyrkan som byggdes 1736.
Foto: Mikael Lindmark (CC BY-SA 3.0)
Det är en lång och besvärlig resa genom ett isande kallt Västerbotten för den gamle mannen, som i nära 30 års tid har jobbat som kungens hjälpreda i samernas land. Mellan Egidius hem i Skellefteå och kyrkplatsen i Lycksele är det ungefär 20 mil, och stora delar av sträckan går genom väglös vildmark.
Men efter mötet med samerna är Egidius ändå mycket nöjd, och han skriver följande rader i ett brev till sina uppdragsgivare:
Brevet från Egidius Otto
Jag har nu, på tinget i Lycksele, förhört samerna och undersökt om de fortfarande sysslar med detta avgudaktiga offrande och trummande som vi tidigare hört talas om.
När jag gav dem chansen att här och nu bekänna sina synder steg en gammal beskedlig man, Olof Månsson, upp och berättade för mig, att alla samer efter sina förfäders traditioner spelat på dessa trummor, som på deras språk kallas ”Goabdes”, många gånger om året. I sin enfald tror de nämligen, att trumspelandet och sjungandet ska ge dem lycka.
Jag frågade så Olof, vem som lärt dem denna vidskepliga galenskap. Han sade, att det är deras föräldrar och förfäder som lärt dem det. Men att samerna inget ont har menat med detta!
Jo, nog har de kanske anat att prästen inte gillat det. Men de visste inte att Konungen själv förbjudit det! Därför lovar de nu högtidligt, att de och deras barn aldrig mer ska offra eller spela på trummor! De hade inte sina trummor med sig till tinget, men de lovar att leverera dem nästa år.
11e januari, 1687, Egidius Otto, lappfogde
Fundera
- Vilka är de här två personerna, Egidius Otto och Olof Månsson?
- Vad gör de på tinget?
- Varför är Egidius nöjd efter mötet? Vad har han lyckats med?
- Vad berättar samen Olof för Egidius om trummorna? Vad får vi veta?
Trumman
Egidius Otto skrev sitt brev till kyrkan år 1687. Men han var inte den sista av kungens män som fick i uppdrag att samla in trummor och bestraffa de samer som använde dem!
Nästan 40 år senare, år 1725, gjorde biskopen Peter Asp en liknande resa till kyrkplatsen i Åsele. Där samlade han in 26 trummor från samerna som kallats dit. Trumman på bilden är en av dem. Den ägdes förmodligen av en man vid namn Anders Bengtzson Liuwa, eftersom hans namn står skrivet på den.
Vearalden Olmai, den största guden
Ruto. Symbol för död och sjukdom
Jabmeaio, dödsriket
Rovdjur
En av de tre akkorna (gudinna)
Renhage
Besökare
Fundera
- Vilka symboler tyckte du var svårast att tolka?
- Vilka var lättast?
- Många av symbolerna vet vi idag inte riktigt vad de föreställer. Samerna avslöjade nämligen inte så mycket om sin religion för prästerna. Varför inte, tror ni?
- Varför tog prästen trumman?
