Lektion
Åk 4-6
DigerdödenLektion
1347
Sverige
Vad var Digerdöden?
Digerdöden är namnet på den stora pandemi som kom till Europa 1347 och dödade runt 75 miljoner människor i hela världen. Ordet Digerdöden betyder "Den stora döden". Pandemin orsakades av pestbakterien Yersinia Pestis. Den var mycket smittsam och nästan alla som fick den dog.
Lyssna på författaren Petrarcas beskrivning av hur han upplevde Digerdöden.
Petrarcas beskrivning av pandemin
Digerdöden kallas den stora pandemi som nådde Europa 1347. Den dödade runt 75 miljoner människor i hela världen. Ordet Digerdöden betyder "Den stora döden". Sjukdomen som spreds var pest. Pesten var mycket smittsam och nästan alla som fick den dog.
År 1348 beskrev författaren Francesco Petrarca hur han upplevde pandemin:
Ve oss, ve oss! Sorg överallt, överallt fasa! Husen står tomma, städerna öde, åkrarna oskötta, vägarna täckta med lik. Överallt en fasansfull ödslighet.
Skulle du tro detta, du som lever långt senare? Vi själva, som ser allt detta, tror ju det knappast.
Så många döda kroppar bars till kyrkorna varje dag och nästan varje timme, att det inte fanns tillräckligt mycket helgad jord för att begrava dem, särskilt som de ville begrava varje person i dess familjegrav, enligt gammal sed.
Trots att kyrkogårdarna var fulla, tvingades man gräva stora diken, där man begravde kroppar i hundratal. Här stuvades de undan som balar i lastrummet på ett skepp och täcktes med lite jord, tills hela diket var fullt.
Pesten kunde drabba på tre olika sätt, beroende på hur bakterien kom in i kroppen:
- Böldpest spreds med loppbett. Den som blivit smittad fick stora, svarta bölder fyllda med var i armhålor och ljumskar. Snart spred sig varbölderna över hela kroppen. Mellan 50 och 80 % dog, oftast inom fem dagar.
- Lungpest spreds med luften, från människa till människa. Den som smittades hostade blod och kunde dö redan efter en dag. Nästan ingen överlevde.
- Blodpest var den dödligaste pestformen. Alla som fick det dog. Det yttrade sig i stora fläckar på kroppen, som jättestora, mörka blåmärken.
Orsaker enligt 1300-talets människor
Även på 1300-talet förstod många människor att sjukdomar spred sig från människa till människa och att det bästa sättet att skydda sig var att undvika kontakt med de sjuka. Men de visste förstås inte hur spridningen gick till. De kände inte till att det finns bakterier.
På 1300-talet fanns tre huvudteorier om hur man blev smittad:
Luften
En tanke var att sjukdomen spreds med dålig luft, att det var en luftburen smitta. Den dåliga luften kallades miasma. Det gick att skydda sig mot miasma med väldoftande örter och med rök, särskilt väldoftande rök.
Kontakt
En annan tanke var att smittan spreds direkt från person till person. Det kallades kontagion. Eftersom man märkte att pesten ofta kom med främmande skepp ledde det till en rädsla för alla främlingar. Några isolerade sig helt för att inte bli smittade.
Guds straff
Både kristna och muslimer trodde att Digerdöden var Guds straff för människornas ondska. Därför skulle man be och komma till gudstjänster så ofta som möjligt. Vissa hävdade att allt var judarnas fel. Därför förföljdes och dödades judar.
Botemedel
Det fanns inga mediciner mot pest på 1300-talet. Så vad kunde man göra?
Eftersom man inte kände till bakterier eller antibiotika, så var det omöjligt att bota pesten.
Trots detta så var det många läkare som försökte hitta botemedel. Vissa skar upp bölderna på den sjuka, för att försvaga sjukdomens kraft. De gav den sjuka örter som de trodde skulle hjälpa. Andra läkare menade att man skulle hålla diet och till exempel undvika färska kryddor och havsfisk.
Det var också många som trodde att magi och trollformler kunde hjälpa. Och att be till Gud, förstås.
Åderlåtning användes både förebyggande och botande. Då slog man hål på ett blodkärl med ett åderlåtningsjärn och tappade ut lite blod. Tanken var att skapa balans i kroppsvätskorna. På bilden ser du ett åderlåtningsjärn från Historiska museet.
Pestens väg
Pesten följde förstås inte bara en väg, utan många, men ungefär den här vägen tror man att pesten spreds från Asien till Sverige. Klicka på platserna om du vill veta mer om hur pesten förflyttade sig.
Digerdödens början
Det går inte att säga exakt var eller när Digerdöden började, men det verkar som att den pågick i det inre av Asien redan i början av 1330-talet. Alltså 15 år innan den kom till Europa.
Gyllene horden
Under åren 1345-1346 drabbades den muslimska stormakten Gyllene horden av pesten. En plats som drabbades hårt var staden Astrachan i nuvarande Ryssland.
Kaffa, Krimhalvön
Staden Kaffa var belägrad av Gyllene horden. År 1347 nådde digerdöden fram till Gyllene hordens armé och de fick ge upp. Men strax efter drabbades även invånarna i Kaffa. Här fanns många handelsmän från Genua. När de försökte ta sig hemåt, spred de sjukdomen till många platser på vägen.
Messina, Sicilien
På hösten 1347 nådde pesten fram till Europa. Den första staden som drabbades var Messina på Sicilien. Pesten kom dit med handelsfartyg.
Genua
När pesten spreds över land, genom Asien, gick det ganska långsamt. Men när europeiska handelsfartyg fick med sig pesten ombord, blev spridningen mycket snabbare. Från Genua fortsatte smittan in över dagens Italien och dessutom vidare över Medelhavet.
Marseille
Hamnstäder som Marseille fick in pesten med handelsfartygen. Den fortsatte snabbt västerut, mot Pyreneiska halvön (dagens Spanien).
Paris
Eftersom pesten var så smittsam spreds den även över land. I juni 1348 kom den till Paris.
England
Pesten kom först till sydvästra England, men spred sig snabbt över landet. I november hade den nått London. Epidemin var som värst i början av 1349. Efter ett år hade den första vågen passerat.
Askøy, Norge
Ingen vet säkert när och hur Digerdöden kom till Norden. Men vi vet att den kom till Askøy nära Bergen i Norge, 1349. Troligen spreds den därifrån till Danmark och Sverige.
Danmark
Vi tror att Digerdöden fanns i Danmark 1349, men precis som i Sverige var utbrottet som störst under sommaren 1350.
Sverige
Det finns väldigt lite källmaterial om Digerdöden i Sverige. Det gör att det är svårt att följa hur den spreds. Det verkar som att Sverige drabbades lite senare än Danmark.
Vad hände sen med pesten?
Pesten försvann inte. Den fortsatte att härja i många år och även senare har pestepidemier brutit ut då och då på olika ställen. Åren 1710-1713 dog mer än en tredjedel av Stockholms befolkning av pesten och massor av människor i resten av Sverige.
Sjukdomen pest finns fortfarande. Nu går den att bota med antibiotika och därför blir det inga stora epidemier.
Fundera
- Går det att jämföra Digerdöden med någon annan smittsam sjukdom som finns idag? Vad finns det för likheter och skillnader?
- Hur tror du att ett land påverkas när hälften av alla människor dör?
- Varför var det så många som dog av Digerdöden? Varför dör man inte av pest nu för tiden?
