Svartvitt foto av fiskebåtar med segel i en hamn.

Lektion

Åk 7-9

Dörjet på DoggernLektion

Vad är hållbart fiske?

1800-tal

Bohuslän

I Bohuslän har många människor levt av fiske. Närheten till havet gör det naturligt. Men finns det alltid fler fiskar i havet?

Dörjet och fartygen

I mer än fyrtio år från 1880-talet till en bit in på 1920-talet pågick makrillfiske i Nordsjön. En av de platser man utgick från var ön Gullholmen i Bohuslän. På 1880-talet levde nästan alla på ön av fiske. Under lång tid hade man fiskat långa. Långa torkades till lutfisk, som såldes till hela Sverige. I mitten av 1800-talet ökade fisket av sill och makrill.

Svartvitt foto av kvinnor som rensar fisk.
Kvinnor som rensar fisk. Foto: Bohusläns museum (CC BY).

På sommaren 1884 gjorde två olika båtlag sitt första makrillfiske i Nordsjön. Ett av dessa båtlag kom från Gullholmen. Det visade sig att deras båtar inte var byggda för att segla långt ute till havs. För att fiska makrill krävdes det både djupa och tunga båtar som kunde hålla sig på en jämn och stadig kurs. När man fiskade makrill hade man dörjestänger, det vill säga långa “fiskespön”, med krokar som hängde ute på varje sida av båten.

En kutter

I slutet av 1800-talet pågick en kampanj i England om att de brittiska fiskarna skulle byta ut sin seglade fiskeflotta mot ångbåtar. Detta gjorde att det blev många båtar till salu. Det var just dessa engelska båtar, “saling-trawlers”, som köptes och användes för makrillfisket. De var lättseglade och höll en stabil kurs.

Fiskarna i Bohuslän hade goda kontakter med städerna på Vest- och Sörlandet i Norge. Det var där man förde i land sin fiskefångst. Det var också där eller i England som man köpte båtarna. När båtarna byggts om för att passa makrillfisket fick de ofta behålla sina engelska namn som till exempel Pride, Helping hand, Lord Nelson och Pursuit.

En modell av en segelbåt med två master.

En makrill

Det finns olika bestånd av makrill i haven. Ett i Nordamerika, ett i Medelhavet och ett i Nordsjön. Makrill fiskades i Nordsjön upp till kusten utanför Bergen i Norge.

Bild: Målning av en makrill. Wilhelm von Wright, 1840-tal. (Public Domain).

En makrill.

Fisket som försvann

Längs Nordamerikas och Kanadas östkust fiskades det makrill under hela 1800-talet. I USA och Kanada hade makrillen stor betydelse under hela 1800-talet. Makrillen var lika viktig i Nordamerika som sillen var i Skandinavien.

Ett svartvitt foto som visar fiskebåtar som seglar ut mot havet.
Kuttrar utanför Bohusläns kust. Bohusläns museum (Public Domain).

I slutet av 1800-talet började fångsterna minska i Nordamerika och höll inte samma goda kvalité som tidigare. Då började fiskhandlare i Norge exportera makrill till USA och Kanada. Fisken saltades på amerikanskt vis som ett par svenskamerikaner i Egersund i Norge lärt ut.

Efter första världskriget minskade även makrillfisket i Nordsjön. Kvalitén och storleken på makrillen gick ner och därför sjönk också priset. Dessutom användes salt från Tyskland som ansågs sämre. Detta fick följder på den amerikanska marknaden.

På 1920-talet infördes dessutom ett spritförbud i USA. I USA hade makrillen varit ett populärt tilltugg till alkoholhaltiga drycker på restauranger och i barer. När alkohol blev förbjudet sjönk intresset för makrill och det fick konsekvenser för fiskarna i Bohuslän.

Ett svartvitt foto av män som häller ut något ur en trätunna.
Poliser övervakar att beslagtagen alkohol hälls ut. New Yorks polismästare John A Leach i kostym och stråhatt. Ca 1920. The United States Library of Congress (Public Domain).

Fundera

Världens hav – deras temperatur, kemi, strömmar och liv – driver globala system som gör jorden beboelig för mänskligheten. Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Läs om det globala målet nr 14 och fundera:

  • Vilka regler finns idag för hållbart fiske?
Bohusläns museums logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Bohusläns museum

För lärare

Eleverna får genom den här övningen reflektera över fiske som ett globalt fenomen och hur synen på utnyttjande av naturresurser förändrats över tid.