Lektion

Åk 7-9

En kvinnlig studentLektion

Hur utvecklas samhället när alla får rätt till en utbildning?

1800-1900-tal

Stockholm

En vit studentmössa med svart skärm och ett gulblått märke mitt fram, ligger på en marmorskiva.
Studentmössa. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet (CC BY).
Det kanske verkar självklart att alla ska ha samma rätt till utbildning? Så har det inte alltid varit. Fram till år 1870 var det till exempel bara pojkar som fick ta studenten i Sverige. Vad gjorde det med flickornas möjligheter i livet?

Innehåll

Ebba von Hallwyl

Ett målat porträtt av en ung kvinna i sidenklännning, med tygrosor. Runt halsen bär hon ett guldarmband.
Ebba von Hallwyl, år 1886. Porträttet av Konrad Dielitz finns på Hallwylska museet i Stockholm (Public Domain).

Det här är Ebba von Hallwyl. Hon föddes 1866 och var äldsta barnet till Walther och Wilhelmina von Hallwyl, som var bland de rikaste i hela Sverige. Två år innan porträttet målades hade Ebba tagit studenten och nu var hon förlovad.

Ebbas skolgång

Ebba och hennes ett år yngre syster Ellen fick först undervisning i hemmet. En guvernant (kvinnlig privatlärare) lärde ut tyska, svenska, franska, välskrivning, historia, geografi och katekesen. Deras pappa undervisade i matematik och utöver det fick barnen också lektioner i teckning och pianospel.

När flickorna var 10 och 11 år gamla så fick de flytta till sin mormor i Stockholm. Där hade de också en guvernant. När Ebba var 16 år började hon på den privata Wallinska skolan på Riddarholmen i Stockholm. Lillasyster Ellen började året därpå. Wallinska skolan var den första skolan i Sverige med en gymnasieavdelning för kvinnor, denna öppnade 1870.

Svartvitt foto av två flickor i övre tonåren. En sitter och den andra står bakom henne.
Ebba och Ellen. Ebba är den som sitter. Foto: Gösta Flormans ateljé, Stockholm. Fotot finns på Hallwylska museet (Public Domain).

Skolan på 1800-talet

Under andra hälften av 1800-talet var skolgången inte lika reglerad som idag. Rika familjer använde sig ofta av privatlärare eller privata läroverk.

För alla andra fanns folkskolan eller hemundervisning med föräldrarna. Varje liten by var enligt lag tvungen att ha en skola och en lärare. Många gånger var det prästen eller klockaren i församlingen som var lärare.

Målet med undervisningen var framför allt att eleverna skulle lära sig att läsa, skriva och räkna. De flesta elever gick bara några få år i skolan innan de började arbeta. Högre undervisning fick endast de pojkar som hade "studiehuvud" eller pengar.

Men år 1870 hände något viktigt: flickor fick möjlighet att ta studenten! Men eftersom det kostade pengar att gå på gymnasiet var det få flickor som gjorde det. Mellan åren 1874–1884 tog inte fler än 51 kvinnor studentexamen.

Bilden visar en av skolsalarna på Wallinska skolan.

Svartvitt foto som visar flickor som sitter i skolbänkar i en stor, vacker skolsal.
Foto: Wallinska skolans arkiv / Stockholm stadsarkiv

Studentexamen

Den här bilden visar Ebba och hennes klasskamrater i Wallinska skolan. Ebba står längst till höger. Klicka på prickarna och läs mer om kvinnor och studentexamen.

Svartvitt foto av nio unga kvinnor i mörka klänningar. Några sitter och några står. Två har studentmössor på huvudet och de andra håller mössorna i handen.

Vad gjorde Ebba sen?

Ebba gifte sig med Wilhelm von Eckermann 1886, när hon var 20 år, och tog då efternamnet von Eckermann. Paret fick fyra barn. Ebba hade hela livet ett starkt intresse för samhällsfrågor och engagerade sig inom politiken. Hon arbetade för kvinnors rösträtt och för kvinnors rätt till utbildning. Hon var även:

  • styrelseledamot och vice ordförande i Fredrika Bremerförbundet
  • styrelseledamot i Sophiahemmets systerkårs råd
  • styrelseledamot i Eugeniahemmet
  • medgrundare av Sveriges moderata kvinnoförbund där hon också var ordförande under 10 års tid
  • grundare av en husmorskola för flickor i Ljusne
  • engagerad inom Röda Korset och Sveriges flickors scoutförbund

Om Ebba hade levt i dag hade hon förmodligen haft en framgångsrik yrkeskarriär. Men även om hon inte fick läsa vidare på universitet, tog hon alla möjligheter att utnyttja sin kraft för samhällets bästa.

Fundera

  • Hur förändras samhället när alla tillåts studera?
  • Hur utvecklas samhället om man utesluter vissa grupper från att studera?
  • Går det att koppla ihop kvinnors rätt till utbildning med kvinnlig rösträtt?
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

För lärare

Det kanske verkar självklart att alla ska ha samma rätt till utbildning? Så har det inte alltid varit. Fram till år 1870 var det till exempel bara pojkar som fick ta studenten. Vad gjorde det med flickornas möjligheter i livet?

Till lärarhandledningen