Lektion

En kvinnlig studentLektion

Hur utvecklas samhället när alla får rätt till en utbildning?

1800-1900-tal

Stockholm

En vit studentmössa med svart skärm och ett gulblått märke mitt fram, ligger på en marmorskiva.
Studentmössa. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet (CC BY).
Det kanske verkar självklart att alla ska ha samma rätt till utbildning? Så har det inte alltid varit. Fram till år 1870 var det till exempel bara pojkar som fick ta studenten. Vad gjorde det med flickornas möjligheter i livet?

Ebba von Hallwyl

Ett målat porträtt av en ung kvinna i sidenklännning, med tygrosor. Runt halsen bär hon ett guldarmband.
Ebba von Hallwyl, år 1886. Porträttet av Konrad Dielitz finns på Hallwylska museet i Stockholm.

Det här är Ebba von Hallwyl. Hon föddes 1866 och var äldsta barnet till Walther och Wilhelmina von Hallwyl, som var bland de rikaste i hela Sverige. Två år innan porträttet målades hade Ebba tagit studenten och nu var hon förlovad.

Vid den här tiden var det ovanligt för kvinnor att ta studenten. 1870 blev det första gången möjligt för kvinnor att ta studentexamen i Sverige, men enbart för folk som hade råd att betala för skolgången. För övriga kvinnor var det möjligt först 1927.

Att gå i skolan på 1800-talet

Ebba och hennes ett år yngre syster Ellen fick först undervisning i hemmet, en guvernant undervisade i tyska, svenska, franska, välskrivning, historia, geografi och katekesen. Pappa Walther undervisade i matematik och utöver det fick barnen också undervisning i teckning och pianospel.

När flickorna var 10 och 11 år gamla så fick de flytta till sin mormor i Stockholm. Där undervisades de till en början av en privatlärare. När Ebba var 16 år började hon på den privata Wallinska skolan på Riddarholmen i Stockholm. Lillasyster Ellen började året därpå. Wallinska skolan var den första skola i Sverige med en gymnasieavdelning för kvinnor, denna öppnades 1870.

Svartvitt foto av två flickor i övre tonåren. En sitter och den andra står bakom henne.
Ebba är den som sitter. Hennes syster Ellen står bakom henne. De är cirka 16 år gamla. Foto: Gösta Flormans ateljé, Stockholm. Fotot finns på Hallwylska museet.

Skolämnen

Här till höger ser du Ebbas syster Ellens betyg från Wallinska skolan. Ebbas betyg finns inte bevarade, men troligen läste systrarna samma ämnen. Skillnaden var att Ebba hade bättre betyg.

Betygen betyder inte samma sak som idag. Så här ska de tolkas:
A Berömlig
a Med utmärkt beröm godkänd
AB Med beröm godkänd
Ba Icke utan beröm godkänd
B Godkänd
BC Icke fullt godkänd
C Underkänd/Otillräcklig

Ämnena som Ellen läste var kristendom, modersmål (svenska), franska, tyska, engelska, aritmetik, geometri, naturalhistoria, fysik och historia. Dessutom fick man betyg i uppförande och flit.

Foto: Hallwylska museet (Public Domain)

Studentexamen

Den här bilden visar Ebba och hennes klasskamrater i Wallinska skolan. Ebba står längst till höger. Klicka på prickarna och läs mer om kvinnor och studentexamen.

Svartvitt foto av nio unga kvinnor i mörka klänningar. Några sitter och några står. Två har studentmössor på huvudet och de andra håller mössorna i handen.

Fakta om skolan och flickors utbildning

1842 blev det lag på att alla barn i Sverige skulle gå i skolan i minst 6 år.

Övrig skolgång var inte lika reglerad. Det kunde ske via guvernant, privatlärare eller privata läroverk och där kunde innehållet se väldigt olika ut och det var inte gratis.

Flickor fick möjlighet att ta studenten från år 1870.

Mellan åren 1874–1884 tog 51 kvinnor studentexamen.

Bilden visar en av skolsalarna på Wallinska skolan.

Foto: Wallinska skolans arkiv / Stockholm stadsarkiv

Vad gjorde Ebba sen?

Ebba gifte sig med Wilhelm von Eckermann 1886, när hon var 20 år, och tog då efternamnet von Eckermann. De fick fyra barn. Ebba hade hela livet ett starkt intresse för samhällsfrågor och engagerade sig inom politiken. Hon kom att engagera sig i frågan om kvinnors rösträtt och verkade för kvinnors utbildning. Hon var även

  • styrelseledamot och vice ordförande i Fredrika Bremerförbundet
  • styrelseledamot i Sophiahemmets systerkårs råd
  • styrelseledamot i Eugeniahemmet
  • medgrundare av Sveriges moderata kvinnoförbund där hon också var ordförande under 10 års tid. Hon arrangerade föreläsningsturnéer och kom att bli en respekterad politisk profil
  • grundare av en husmorskola för flickor i Ljusne
  • engagerad inom Röda Korset och Sveriges flickors scoutförbund.

Fundera

  • Hur förändras samhället när alla tillåts studera?
  • Hur utvecklas samhället om man utesluter vissa grupper från att studera?
  • Går det att koppla ihop kvinnors rätt till utbildning med kvinnlig rösträtt?
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet