Lektion

Åk 4-6

En misslyckad terrorist och hans bombLektion

Vad krigade Danmark och Sverige om?

1600-tal

Wismar, Tyskland

En metallåda med en urtavla av koppar.
Föremålsnummer 7328. Foto: Jens Mohr, Skoklosters slott/SHM (CC BY).
Det finns tusentals saker på Skoklosters slott. En av dem är en plåtlåda med en märklig urtavla. Vad kan det vara?

En mycket särskild låda

Ja, vad kan det vara? Lådan har varit dekorativt målad. Den har ett bärhandtag och en del små knappar.

Det är ett detonationsurverk, ett slags bomb. Den tidsinställda bomben var en del av det som kallades Torstenssons krig 1643–45.

Tanken är att man vrider upp mekanismen, precis som ett vanligt ur, och sätter den på tolv timmar. När tiden har gått snurrar ett litet hjul som rör sig mot en hane. I hanen ska det sitta en bit pyrit, en sten som kan göra gnistor. Och så brinner krutet i skottet av och spyr ut eld genom de två eldrören. Hela maskinen var gömd i en större låda med krut och andra saker som kunde brinna. 

Ta dig en titt på insidan.

Bild: Erik Lernestål, Skoklosters slott/SHM (CC BY).

Var kommer den ifrån?

Detonationsurverket hittades i mars 1645 av en slump.

En man som verkade skum drog runt på krogarna i hamnstaden Wismar. Han sa att han var osthandlare och att han hette Hans Grefft. På samma krogar fanns en mängd svenska sjömän och officerare som mannen försökte få kontakt med. Några sjömän tyckte sig känna igen mannen.

Den svenske generalen Carl Gustaf Wrangel tyckte att det var bäst att ta in honom på förhör. Samtidigt passade man på att söka igenom Greffts rum. Där hittade man två kistor med varsitt detonationsurverk.

Efter tortyr erkände Grefft att han skulle spränga två svenska skepp i luften. Det var den habsburgske kejsaren Ferdinand III som hade beställt sprängningen, sa Grefft.

Wrangel rapporterade allt till sin överordnade Axel Oxenstierna. Ett av detonationsurverken behöll Wrangel och förde till sitt slott Skokloster.

Oljemålning av Matthäus merian den yngre föreställande Carl Gustaf Wrangel.
General C. G. Wrangel av Matthäus Merian d.y., 1662. Skoklosters slott/SHM (CC BY).

Sa Grefft sanningen?

Hans Grefft blev upptäckt, förhörd och dömd. Men historien stannar inte riktigt där. Idag vet vi att tortyr ibland får fram svar, men långt ifrån alltid sanningsenliga svar.

I sin bekännelse hävdade Grefft "Det är ungefär en månad sedan som jag blev hitkallad av en lång korpulent man från Lybeck, med grå, dåligt sydda kläder, grått hår och grått skägg, som bodde hos Jörgen Burchhart vid Blå Tornet. Handelsmännen Jörgen Burchhart, Heinrich Würger och Thomas Ritter visste alla gott besked om attentatet. Thomas Ritter var ledaren.

Grefft påstod också att det var kejsaren Ferdinand III som hade beställt attentatet. 

Carl Gustaf Wrangel lät arrestera Thomas Ritter samt de två andra som Grefft hade nämnt, Jörgen Burchard och Heinrich Würger. 

Men...

Thomas Ritter visade sig vara en ung gosse på 16 år. Han arbetade som betjänt för en man som hette Anton Heldrich. Anton Heldrich var lång, korpulent och hade grå kläder, grått hår och grått skägg. 

Jörgen Burchart var en vanlig krögare som råkade äga värdshuset där Heldrich bodde ett tag. 

Heinrich Würger var en handelsman som växlade pengar åt folk som kom till staden. Han hade förvisso växlat pengar åt Heldrich, men inget annat. 

Anton Heldrich hade lämnat Wismar i mycket stor hast samma timme som Grefft blev arresterad. Han lämnade efter sig brev och dokument. Ingenting kunde bevisa att Ritter, Burchart eller Würger kände till något om bomberna. 

Hans Grefft blev förhörd igen. Då erkände han att han hade ljugit bara för att tortyren skulle ta slut. Anton Heldrich hade fått uppdraget av den danske kungen som en hämnd för slaget vid Fehmarn. 

Som straff för sitt brott blev Grefft bränd levande på bål.

Varför Wismar?

I oktober 1644 utkämpade danska och svenska skepp ett sjöslag utanför ön Fehmarn. (Den röda cirkeln på kartan.) Sverige vann slaget men behövde reparera fartygen efteråt. Den svenska flottan låg därför i vinterhamn i Wismar. (Den röda stjärnan.) Det var för kallt och obehagligt att kriga på vintern. De passade på att laga fartygen och vila litet.

Karta från 1600-talet som visar Wismar och Fehmern.

Vad krigade Danmark och Sverige om?

För att förstå historien bakom den här bomben behöver vi förstå Sveriges geografiska läge. Sverige och Danmark krigade fem gånger under 1600-talet och gränserna förändrades vid varje tillfälle. Kan du förstå varför Sverige och Danmark krigade?

Titta på bilden och läs de korta texterna.

Karta över Skandinavien från 1640-talet.

Fundera

Varför krigade Danmark och Sverige så ofta?

Skoklosters slotts logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Skoklosters slott

Fler lektioner på liknande tema

Åk 4-6

Skånska kriget

och en nedgrävs myntskatt

Detalj av en gammal karta.
Åk 4-6

Silverhunger vid gränsen

Varför möttes danskar och svenskar vid Silbojokk?

Foto av vy över Nasafjäll med berg i bakgrunden och gräs med vita blommor i förgrunden.

För lärare

En lektion om en outnyttjad bomb och litet om vad som ligger bakom krigen mellan Danmark och Sverige på 1600-talet.