Lektion
Åk 7-9
En sköld, ett nytt landLektion
1700-tal
Stockholm
Torah-skölden
I synagogan förvaras den judiska heliga text som kallas för torahn. Torahn innehåller de fem moseböckerna. Torahn finns i bokform men när man håller gudstjänst så använder man en torah som är skriven på en stor pergamentrulle. Detta kallas för en torah-rulle. När torah-rullen inte används så klär man den i tyg och dekorerar den med en torah-sköld.
Titta närmare på bilden av torah-skölden nedan. Leta efter bilder, symboler och text. Klicka på siffrorna på bilden och fundera på frågorna.
Symboler
Hittar du några symboler på skölden? Peka ut dem. Vad tror du att de betyder?
Tre kronor
Varför tror du att man har valt att ha tre kronor på skölden?
Språk
Vet du vilket språk som texten är skriven på?
Symbolerna på skölden
Torah-skölden i den här lektionen är tillverkad i Sverige i slutet av 1700-talet. Skölden är dekorerad med både symboler och text.
Skölden är tillverkad i silver och dekorerad med det lilla svenska riksvapnet och text på hebreiska. Skölden användes av den första judiska församlingen i Stockholm. Församlingen hade en synagoga på Själagårdsgatan 19 i Gamla stan från 1795 till 1870. På samma plats ligger i dag Judiska museet.
Sverige har fyra statssymboler. Dessa är den svenska flaggan, en kunglig krona, det stora riksvapnet och det lilla riksvapnet. De två sista statssymbolerna är heraldiska vapen.
Heraldiska vapen har använts runt omkring i världen sedan 1100-talet. Då målade soldater sina sköldar för att kunna skilja vän från fiende. Efter det så har användandet av heraldiska vapen spridit sig. Länder, städer och till och med släkter kan ha egna vapen. Ett heraldiskt vapen skulle kunna jämföras med hur varumärken eller idrottslag har en logga. Vanliga detaljer man kan hitta i ett heraldiskt vapen är en hjälm, en krona och ett lejon.
Även den judiska tron har kronan och lejonet som symboler. Många torah-sköldar är prydda med en krona och ett lejon. Lejonet symboliserar det judiska folket.
Varför tre kronor?
Mellan 1686 och 1779 fick man inte bo i Sverige om man tillhörde en annan religion än protestantismen. Alla andra religioner var förbjudna. Den som hade en annan religion fick antingen konvertera (byta religion) till protestantismen eller stanna utanför landet. Men en gång kom en man till Sverige som vägrade lyda…
Aaron Isaac berättar
Lyssna på Aaron Isaacs egen berättelse om när han fick sitt skyddsbrev 1775, alltså tillåtelse att bosätta sig i Sverige trots att han var jude. Ljudet är en inläsning av Aaron Isaacs memoarer. Texten är moderniserad.
Aaron Isaac
Nu förlorade jag allt hopp och sprang till överståthållaren Carl Sparre.
När jag kom in, frågade han: ’Goda nyheter idag?’ – ’Snarare dåliga nyheter, det måste väl ni veta, som skrivit under utslaget. Ers excellens, ni borde för länge sen ha sagt mig, att jag skulle resa, så hade jag kunnat spara mycket pengar. Att det kostat mig mycket, behöver jag väl inte säga.’ Sparre svarade: ’Du har väl aldrig i hela ditt liv fört en stor process, och nu söker du tvista med mig? Du måste nu gå till kungs och klaga över mitt utslag. Gå till din advokat och säg honom att han skriver en klagoskrift till konungen. När suppliken är färdig, så gå med den till statssekreterare von Heland, så överlämnar han den till konungen. Nu skall jag göra allt som står i min makt.’ Efter några dagar gick jag till statssekreterare von Heland. Så snart jag kom in gratulerade han mig till mina privilegier. Jag gick sen till överståthållaren och ville tacka honom för dem. Men han klippte av mig: ’Inte fan har jag givit dig några privilegier! Det vill jag inte höra talas om! Tacka kungen! Men gå imorgon upp på rådhuset till magistraten och ta din advokat med dig och visa dina privilegier, så att de tar dem till protokollet.’ De var daterade Ulriksdal 2 maj 1775. De löd på mig, min bror Marcus och herr Abraham Pach, och innehöll, att vi och våra hustrur och barn fick bosätta oss mot ordinär kontribution. Men hur mycket elakt skrev de inte dagligen i tidningarna mot mig. Och vilka gemenheter tänkte de inte ut mot judarna, som populasen sen skrek efter mig. På cirka 14 dagar gick jag inte ut på gatan. De skrev t.o.m. mot konungen och frågade varifrån han fått rättighet att förorena detta heliga land med judar. De fick väl då och då vidlyftiga genmälen av högt uppsatta herrar, men det dröjde i alla fall säkert omkring 6 veckor, innan de blev alldeles lugnt igen.”
En ny lag
1782 stiftades en ny lag: Judereglementet. När den kom hade Aaron Isaac bott i Sverige i åtta år. Judereglementet var en lag som bara gällde för judar. Till exempel fick judarna endast bo i Stockholm, Norrköping eller Göteborg. Judar fick inte gifta sig med någon som inte var jude. De fick inte heller ha vilka yrken som helst.
För att få bosätta sig i Sverige behövde man ha ett kapital på minst 2000 riksdaler. Det motsvarar ungefär 1 miljon kronor i dagens värde. Tanken med Judereglementet var att de inte skulle konkurrera ut inhemska hantverkare.
Judereglementet slutade gälla år 1838 eftersom det ansågs vara en omodern lagstiftning. Även idag finns lagar som påverkar judarna i Sverige. Till exempel är de skyddade under minoritetslagstiftningen från 2000 som en av de fem nationella minoriteterna. Det finns också lagar kring till exempel slakt som gör det svårt att slakta enligt kosher-reglerna. En stor skillnad mot judereglementet är att den moderna lagen inte riktar sig uttryckligen mot judar eller kosherslakt.
Fundera
- Hur tror du att det var att leva som jude i Sverige på 1700-talet?
- Vad finns det för likheter med att vara invandrare idag?
- Vad finns det för skillnader?
- Om torah-skölden hade tillverkats idag, tror du då att man fortfarande hade använt sig av samma symboler?
