Lärarhandledning

Åk 7-9

En sköld, ett nytt landLärarhandledning

Hur var det att leva som jude i Sverige på 1700-talet?

1700-TAL

Stockholm

Detaljbild av en silverfärgad sköld. I mitten en oval med tre kronor. Runt om slingor med hebreisk text.
Denna lektion handlar om de första judarna som flyttade till Sverige och ska ge en inblick i hur det kan vara att komma till ett nytt land samt hur det kan vara att leva som en minoritet i en majoritet.

Kopplingar till kursplanen i historia

Hur historia används och historiska begrepp

  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

I lektionen får eleverna träna sig på att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Övning - Aaron Isaac

I den här övningen får eleverna stifta bekantskap med Aaron Isaac som benämns som Sveriges första lagliga jude. I uppgiften får eleverna lyssna till/läsa Aaron Isaacs egna ord om upplevelserna kring att komma till Sverige för att sedan själva få reflektera över Aaron Isaacs upplevelse av att komma till ett nytt land.

Låt eleverna läsa texten om de första judarna och lyssna på Aaron Isaacs egen berättelse om när han fick sina privilegier, alltså tillåtelse att bosätta sig i Sverige trots att han var jude, från 1775.

Låt eleverna svara på följande frågor

  • Hur gick det till när Aaron Isaac fick sina privilegier?
  • Hur beskriver Aaron Isaac att allmänheten reagerade när de fick sina privilegier och bosatte sig i Stockholm?

Övning - Judereglementet

I den här övningen får eleverna titta närmare på den lagstiftning som gällde när Aaron Isaac kom till Sverige, en lagstiftning kallad Judereglementet, men också den moderna migrationslagstiftningen för att reflektera kring skillnader och likheter i de två lagstiftningarna. Här finns utrymme att lära sig mer om asyl- och arbetskraftsinvandring och skillnader och likheter mellan nutida och dåtida lagstiftning.

Nedan ser du några av kraven från judereglementet och modern migrationslagstiftning, regler som gäller för invandrare idag. Låt eleverna diskutera vilka som är samtida och vilka som kommer från judereglementet år 1782? Be dem motivera sina val. Gå sedan igenom de rätta svaren och diskutera i helklass eller i grupp: Vilka skillnader och likheter kunde de hitta?

• Du måste ha minst 2000 riksdaler i kapital för att få bosätta dig i Sverige (Judereglementet)
• Du ska leva ett skötsamt liv i Sverige (modern lagstiftning)
• Du ska kunna försörja dig själv medan din ansökan behandlas (modern lagstiftning)
• Du får inte arbete med vilka yrken som helst (Judereglementet)
• Du får bara bo i Stockholm, Göteborg eller Norrköping (Judereglementet)
• Du får inte gifta dig med någon från en annan religion (Judereglementet)
• Du kan ansöka om asyl vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter (modern lagstiftning)

Övning - Torah-skölden

I den här övningen får eleverna undersöka en torah-sköld. De får lära sig vad en torah-sköld är, hur den används och vad som är speciellt med just denna torah-sköld. Uppgiften handlar om att eleverna själva ska kunna urskilja både judiska och icke-judiska symboler, text och detaljer.

När eleverna har undersökt bilden på skölden får de svara på följande frågor:

  • Hur ser torah-skölden ut?
  • Vad kan du urskilja för symboler på torah-skölden?
  • Vet du vilket språk som är skrivet på torah-skölden?

Fördjupningsuppgift

Som fördjupningsuppgift till torah-skölden fokuserar vi på de symboler som finns avbildade på skölden. Vad kan användandet av symboler säga om identitet, nationalitet och religion? Torah-skölden är intressant eftersom man har valt att blanda judiska symboler med det svenska riksvapnet. Med denna övning vill vi att eleverna ska reflektera kring symbolers användning som uttryck för identitet såsom nationalitet och religion.

Låt eleverna sätta sig i grupp eller parvis och diskutera frågorna nedan.

  • Varför tror du att man har valt att ha det svenska riksvapnet på torah-skölden? Förslag på svar: Kanske ville man visa samhörighet med Sverige och kungen.
  • Varför tror du att man vill visa upp sin nationalitet med symboler? Förslag på svar: Vid den här tiden börjar idén om nationalstaten formas och symboler blir ett viktigt sätt att visa upp nationen på. För judarna som vid den här tiden levde som ett eget rike i riket kan det ha varit extra viktigt att visa sin lojalitet mot landet man bodde i.
  • Varför tror du att man vill visa upp sin religion med symboler? Förslag på svar: Kanske är detta extra viktigt för en förföljd minoritet som judarna, en religion som har många föremål och symboler som är förknippade med religionen. Här får eleverna möjlighet att reflektera kring sin egen relation till symboler, kanske har någon i klassen ett synligt kors eller davidsstjärna, varför har man det?
  • Om torah-skölden hade tillverkats idag, tror du då att man fortfarande hade använt sig av samma symboler? Förslag på svar: Kanske är det inte längre tre kronor som är den tydligaste symbolen för Sverige, kanske skulle man valt svenska flaggan eller något helt annat idag. En liten minoritet som den judiska hade kanske snarare valt att endast använda judiska symboler för att markera särart snarare än assimilering när man inte längre behöver visa lojalitet mot en enväldig kung.

Källor

  • Valentin, Hugo. Judarna i Sverige (1924, 2013)
  • Isaac, Aaron, Minnen (2008)
  • Judiska museet, Judarna och Sverige (2021)
Judiska museets logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Judiska museet

För elever

Från 1686 till 1779 var protestantisk kristendom den enda tillåtna religionen i Sverige. År 1774 kom Aaron Isaac till Stockholm. Han var jude och lyckades få tillstånd av kungen att leva som jude och grunda en församling.