Almgrens_Jenny och modet_NM_0032328
K. A. Almgrens utställningsmonter på Stockholms Konst- och Industriutställning 1897. Foto: Nordiska museet (PDM).

Lektion

Åk 7-9

Jenny och modetLektion

Vem är Jenny idag?

1880-tal

Stockholm

Industrialismen, eller den industriella revolutionen, förändrade sättet vi shoppar, äger och brukar kläder för all framtid. Teknisk utveckling och mycket tillgänglig arbetskraft gjorde det möjligt att producera tyger och kläder på ett helt annat sätt än tidigare. Men den fick konsekvenser för de många människor som arbetade på fabriksgolven.

Modet och industrin

Mot slutet av 1800-talet var den industriella revolutionen ett faktum i Sverige. Fler och fler människor hade flyttat från landsbygden in till städerna i hopp om att finna arbete i fabrik. Många nya uppfinningar gjorde det snabbare att tillverka produkter. Detta gjorde att det blev billigare att köpa saker.

En stor trend under 1800-talet var sidensjalen som kunde bäras på huvudet eller över axlarna. Nästan varje kvinna i Sverige hade en sidensjal, trots att man fick spara i ett år för att ha råd att köpa den. Många sjalar vävdes på K.A. Almgren sidenväveri i Stockholm. Sidenväverskan Jenny Lindberg var tvungen att hålla ett högt tempo för att kunna möta kundernas efterfrågan.

Shopping och schalar

Precis som idag gillade människor på 1800-talet att shoppa. Man gillade att ha nya kläder och accessoarer. Även folk som var fattiga valde att lägga sina pengar på en dyr sidensjal med vackra, täta fransar. Kundernas efterfrågan ökade fabriksägarnas vinst, och de kunde producera ännu fler sjalar.

  • Hur kommer det sig att människor sparade ett helt år för att ha råd med en riktigt fin sidensjal även om de var väldigt fattiga?
  • Vad tror ni kom först, många billigare tyger eller kundernas vilja att köpa?

Titta och läs i de fyra punkterna nedan. Bilden föreställer en kvinna med sjal runt huvudet. Fotot är taget kring 1870.

Almgrens_Jenny och modet_NM_0042888_1

Den industriella revolutionens följder

Jenny berättar om långa arbetsdagar för låg lön. Hon trampade runt den tunga vävstolen med egen muskelkraft. Jenny fick betalt baserat på hur mycket hon vävde. Hon bodde tillsammans med sin syster, pappa och tre inneboende. Alla arbetade med olika industriyrken. Tillsammans kunde de klara av att betala hyran.

  • Hur hänger Jennys berättelse ihop med modetrenden att köpa sjalar?
  • Vilka följder kom av industrialiseringen för personer som Jenny?
  • Varför fick Jennys manliga kollegor dubbelt så mycket betalt som henne?
  • Vilka fördelar fanns med industrialiseringen? Fanns det några nackdelar?

Vem är Jenny idag?

Textilproduktionen har sedan länge i stort sett lämnat Sverige. Det betyder inte att industrin inte finns kvar, den har bara flyttat. Just nu arbetar många människor i Sydostasien med att till exempel sy kläder. Många textilarbetare i Sydostasien har ungefär samma arbetsvillkor som Jenny hade.

Almgrens_Jenny och modet_Greg_Walters_Sweatshop
En textilfabrik i Thailand. Foto: Greg Walters (CC BY).

Diskutera

Titta på dig själv. Vilka moderiktiga plagg har du på dig? Varför?

KA_Almgren_logga_frilagd

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: K. A. Almgrens sidenväveri och museum

För lärare

Via ett vittnesmål får eleverna möta väverskan Jenny Lindberg under den industriella revolutionen. De får även resonera kring konsumtion och industrin.