Lektion
Åk 7-9
Kapten Nilssons sjömanskistaLektion
1800-tal
Kongo
Död mans kista
1989 lämnades en kista med mängder av föremål, böcker och fotografier in till Sjöfartsmuseet i Göteborg. Kistan hade tillhört Kapten Gustaf Nilsson och kom från hans dotter Elsas dödsbo.
Vem var Kapten Nilsson?
Klicka på siffrorna i bilden och ta reda på mer om Kapten Nilsson.
Gustaf Wilhelm Nilsson utbildade sig till jungman. År 1895, när han var 20 år, mönstrade han på fartyget Diana. Det var hans första tjänstgöring till sjöss. Det var på detta fartyg som han tillverkade sjömanskistan. Efter det hade Gustaf med sig kistan på alla sina resor. I den förvarade han sina personliga tillhörigheter.
Han arbetade som lättmatros, jungman och styrman på olika fartyg runt om i världen, innan han tog kaptensexamen.
Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet (PDM).
Gustaf Nilsson var anställd av fristaten Kongo i nästan sex år, under perioden 1899 – 1905. År 1908 blev Kongo en belgisk koloni. Då blev Gustaf Nilsson anställd av den belgiska staten i stället. Han var stationerad i hamnen i Leopoldville, nuvarande Kinshasa. Först var han styrman och senare befälhavare. Han arbetade på de grundgående ångfartygen Délivrance II, Délivrance III och Délivrance IV. Gustaf återvände sedan till Sverige. Där bodde han fram till sin död 1963 i Lerum.
Beskuren bild. Sjöfartsmuseet Akvariet (PDM).
På bröstet bär Gustaf Nilsson två medaljer. Till vänster sitter Lejonets ordens medalj. Till höger sitter Tjänstestjärnan. Medaljerna utdelades i guld, silver eller brons till européer som arbetade för "civilisationens utbredande i Afrika". Tjänstestjärnan har två spännen. De visar att kapten Nilsson har tjänstgjort i sex år, tre år för varje spänne.
Gustaf Nilsson med hustrun Augusta Amalia Nilsson (1873-1985) och döttrarna Malin (1903-1960) och Elsa (1916-1987). Fotot är taget på 1920-talet. Malin (gift Olsson) bodde som gift i Älvängen men flyttande tillbaka till föräldrahemmet efter sin makes död. Hon dog där den 12 mars 1960. Elsa bodde hela sitt liv i föräldrahemmet och dog där 24 december 1987. Ingen av döttrarna hade några barn.
Foto: Sjöfartsmuseet Akvaria (PDM)
Flodbåten "Délivrance". Det fanns fyra fartyg med samma namn i Kongo. Gustaf Nilsson arbetade på tre av dem. Nästan alla fartyg på Kongos floder var små och hade små besättningar.
Bild ur boken The Congo and Coasts of Africa av Richard Harding Davis (1907).
Fundera
- Vad vet vi om Gustaf Nilsson?
- Finns det något som kan berätta om han var duktig på sitt jobb?
Vad fanns i kaptenens kista?
Här är Gustaf Nilssons kista och några av hans personliga saker. Undersök vad som finns i kistan genom att klicka på siffrorna i bilden.
Foto: Sjöfartsmuseet Akvaria (CC BY).
Kistan som Gustaf Nilsson tillverkade. Förmodligen var det när han arbetade på fartyget Diana, 1895. De flesta sjömän tillverkade sin egen sjömanskista, om de kunde. Hantverkskunskaper var viktiga ombord på fartygen. Dessutom hade sjömännen något att göra när de var lediga. Mannen som har tillverkat denna kista har skrivit "På Sydatlanten år 1895 är denna kista gjord". Kistan är gjord av cederträ, tall och pockenholtz. Den har två mindre sidofack med lock. Hela kistan kan låsas med nyckel. Mått: 98 x 50 x 46 cm.
Den här medaljen fick Gustaf Nilsson för att han hade arbetat för kolonialmakten Belgien i Kongo-Kinshasa. Den delades ut vid 50-årsjubileet för veteransammanslutningen för gamla tjänstemän i kolonialtjänst. På framsidan står det L'Effort (Ansträngningen/insatsen). På baksidan står det Les Veterans Coloniaux a leur camarade Nilsson Gustave W. en temoignage de sympathie 1899–1949 (Från kolonialveteranerna till deras kamrat Nilsson Gustave W, som uttryck för deras sympatier 1899-1949).
Storlek: 7,5 cm i diameter.
Foto: Sjöfartsmuseet Akvaria (CC BY)
Mössan har tillhört Gustaf Nilsson och använts omkring 1899-1905. Det är en uniformsmössa för sjökaptener. Den är svart och gjord av ylle, läder och kartong. Mössan har tre huvudband av guld. Direkt på mössan finns ett mössmärke broderat. Det består av två korslagda ankare, krona och femuddig stjärna. Samma symboler finns på den uniformsrock som hör till. Ankare var och är fortfarande en vanlig symbol på sjöfartsuniformer. Kronan på mössmärket symboliserar troligtvis den belgiska kungen eller belgiska staten. Den liknar den krona som syns på det belgiska stadsvapnet.
Gustaf Nilsson tog med den här elefantbeten till Sverige som sjömansminne. Det var han själv som hade skjutit elefanten. Detta är bara en liten del av beten, 22,5 cm lång. Elfenben var den viktigaste handelsvaran tidigt i koloniseringen av Kongo-Kinshasa, innan naturgummi hade upptäckts. Materialet användes till olika produkter som nu tillverkas i plast. Till exempel i smycken, löständer eller pianotangenter.
Foto: Sjöfartsmuseet Akvaria (CC BY)
Piska med handtag i läder och tre knopar på ”snärten” (repet som knoparna sitter på). Har tillhört sjökapten Gustaf Nilsson. Den är splitsad av läder och textil. Hela piskan är 64 cm lång. Vi vet inte om den tillverkades av Gustaf Nilsson eller om han hade köpt eller fått den som gåva i Kongo. Gustaf Nilsson tog hem piskan som sjömansminne.
Foto: Sjöfartsmuseet Akvaria (CC BY)
Fundera
- Vad används en sjömanskista till?
- När och var tillverkades kistan?
- När levde mannen som ägde kistan?
- Vad arbetade han med?
- Finns det något av föremålen som kan berätta om vad han hade för intressen utanför arbetet?
Varför arbetade Gustaf Nilsson för regeringen i Kongo?
När länder i Europa industrialiserades under andra halvan av 1800-talet, ökade efterfrågan på nya naturresurser och råvaror. Europeiska länder fick tillgång till råvarorna genom att kolonisera och ta kontroll över nya landområden. Några blev mycket rika genom handeln. Samtidigt var många människor i Europa fattiga. Från 1850 och fram till 1914 utvandrade ungefär 50 miljoner människor från Europa till USA på grund av överbefolkning och fattigdom.
Fundera
- Varför arbetade en svensk sjöman i Kongo-Kinshasa?
- Vem arbetade han för?
- Vilken typ av arbete utförde han?
Kolonialism
Leopold, kung av Belgien och Kongo
Till en början verkade Leopold hålla sitt ord. Han drev ut de arabiska slavhandlarna i landet och lät bygga handelsstationer. Men snart tvingade han befolkningen i Kongo att arbeta under slavliknande förhållanden för att han skulle tjäna pengar på naturgummi och elfenben. Eftersom Kongo formellt var Leopolds privata egendom kunde andra länders handelsmän inte få tillgång till gummi och elfenben utan att gå genom kungens män.
Kolonialism
Kolonialism handlar om att ta kontroll över landområden och naturresurser utanför den egna statens gränser. Syftet är att vinna mer makt och rikedom. Kolonisation har funnits länge, sedan större stater och riken tagit form. Människor som bor i områden som koloniseras blir ofta utnyttjade och utsatta för våld och övergrepp av kolonisatören. Genom att säga sig ha rätten att äga och utnyttja människor, djur och natur är kolonialismen ett tänkesätt som rättfärdigar förtryck.
Lerum
I Lerum bosatte sig kapten Nilsson, när han hade slutat som sjökapten. Här bodde han tills han dog.
Kinshasa
Kinshasa hette tidigare Léopoldville och var huvudstad i Belgiska Kongo. Här arbetade kapten Nilsson i många år.
Sydatlanten
Någonstans på den stora Sydatlanten befann sig kapten Nilsson när han tillverkade sin sjömanskista.
Belgien
Léopold II var kung i Belgien och därmed även över Belgiska Kongo.
Samtida beskrivningar av händelserna i Kongo
Ur ”Kongo och Afrikas kust” av Richard Harding Davis. Charles Scribner’s sons: New York, 1907.
En kapten och hans båt
"Deliverance är ungefär sextiofem fot totalt och går tre fot djupt. Hon var byggd som en pråm med ett däck av järnplåtar. Mittskepps, på däck, fanns en liten kajuta med bäddar för två passagerare och ståplats för en. Ugnarna och ångpannan var föröver, omgiven av vedhögar."
Det obeskrivliga
"Om varje by inte får fram tillräckligt många korgar gummi per månad (skatterna ska betalas en gång per månad istället för en gång per år för att hålla infödingarna sysselsatta) blir byn överfallen av kungens kannibal-soldater som rövar bort kvinnorna och tillfångatar männen, eller dödar och äter upp dem."
Fundera
- Hur påverkade koloniseringen av Kongo-Kinshasa människor i landet?
- Hur påverkade koloniseringen av Kongo-Kinshasa människor i Europa?
- Hur kan de konsekvenserna synas än idag?
- Vad kan en kista berätta om kolonialismen på 1800-talet?